Fred i Irak räddar inte ekonomin

Världsekonomin är för närvarande i mycket dåligt skick, och i USA som väntas vara det land som drar i gång konjunkturen, har året hittills varit en besvikelse.

Många har pekat på Irakkriget som en starkt bidragande orsak till detta, och förhoppningarna har funnits om att krigsslutet skulle lösa upp de konjunkturella knutarna.

Något som inte minst den amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan poängterade i ett tal i förra veckan. Men hittills har statistik som publicerats efter krigsslutet varit en besvikelse.
Men även efter Kuwaitkriget dröjde det en tid innan de ekonomiska effekterna slog igenom, så hoppet om en konjunkturvändning har inte försvunnit. Men det finns betydande skillnader mellan de olika förloppen.

Nya förutsättningar
Den viktigaste faktorn är att de finans- och penningpolitiska brunnarna den här gången i stort sett är uttömda. Styrräntorna i världens viktigaste ekonomier ligger redan på historiskt låga nivåer och ökad skuldsättning talar för att obligationsräntorna ska stiga även om konjunkturen förblir svag.

President Bushs aviserade skattesänkningar på 726 miljarder dollar över en tioårsperiod riskerar dessutom att bli kontraproduktiva i och med att de driver upp obligationsräntorna.

Till andra riskfaktorer hör fortsatt svaga börser, en fastighetskrasch och en stigande arbetslöshet. Så alla euforiska prognoser i krigsslutets spår bör tas med en stor nypa salt.Krigens effekter på ekonomin
Stimulansåtgärderna för att få fart på världsekonomin är i dag begränsade. De fyra faktorer som drog i gång ekonomin efter Kuwaitkriget kommer inte ha samma påverkan nu.
Kuwaitkriget Irakkriget
Långa räntor Stor påverkan Liten eller negativ
Det mesta talar för att de långa räntorna ska börja stiga när USA ska finansiera sitt stigande budgetunderskott.
Korta räntor Stor Liten
I samband med Kuwaitkriget sänkte den amerikanska centralbanken räntorna kraftigt. Från oktober 1990 till september 1992 sänktes styrräntan från 8,0 till 3,0 procent. Med en styrränta på låga 1,25 procent är det omöjligt att genomföra samma stimulans den här gången.
Finanspolitiken Måttlig Liten
Efter Kuwaitkriget bedrev de flesta stora industrialiserade länder en expansiv finanspolitik. Nu är möjligheterna att göra så mindre. Stabilitetspakten i eurosamarbetet är en återhållande faktor. Amerikanska skattesänkningar har fel inriktning.
Oljepriset Måttlig Måttlig
I båda krigen ökade priserna, för att sedan sjunka tillbaka till ungefär de nivåer som rådde innan krigsutbrotten. Efter Kuwaitkriget dröjde det två och ett halvt år innan oljepriset sjönk under förkrigsnivåerna. vKrigens effekter på ekonomin
Stimulansåtgärderna för att få fart på världsekonomin är i dag begränsade. De fyra faktorer som drog i gång ekonomin efter Kuwaitkriget kommer inte ha samma påverkan nu.
Kuwaitkriget Irakkriget
Långa räntor Stor påverkan Liten eller negativ
Det mesta talar för att de långa räntorna ska börja stiga när USA ska finansiera sitt stigande budgetunderskott.
Korta räntor Stor Liten
I samband med Kuwaitkriget sänkte den amerikanska centralbanken räntorna kraftigt. Från oktober 1990 till september 1992 sänktes styrräntan från 8,0 till 3,0 procent. Med en styrränta på låga 1,25 procent är det omöjligt att genomföra samma stimulans den här gången.
Finanspolitiken Måttlig Liten
Efter Kuwaitkriget bedrev de flesta stora industrialiserade länder en expansiv finanspolitik. Nu är möjligheterna att göra så mindre. Stabilitetspakten i eurosamarbetet är en återhållande faktor. Amerikanska skattesänkningar har fel inriktning.
Oljepriset Måttlig Måttlig
I båda krigen ökade priserna, för att sedan sjunka tillbaka till ungefär de nivåer som rådde innan krigsutbrotten. Efter Kuwaitkriget dröjde det två och ett halvt år innan oljepriset sjönk under förkrigsnivåerna. v