Fyndläge för antika urverk

Redan som barn tyckte Peter Leeser att det var spännande med klockor och bestämde sig tidigt för att det var ur­makare han skulle bli. Han fick sitt gesällbrev i Tyskland för snart två decennier sedan och de senaste elva åren har han arbetat på urmakeriet i klockbutiken Rob Engström i centrala Stockholm. Kunderna som kommer dit vill få servat allt från moderna armbandsur till antika golvur. Det är de riktigt gamla urverken som Peter Leeser tycker är roligast att jobba med – för utmaningens skull. På 1800-talet var det nämligen vanligt att delar av urverken skapades specifikt för en klocka. I takt med industrialiseringen började klockmärkena göra mer standardiserade delar, för att underlätta produktion och service.

– Äldre klockor är intressanta eftersom alla skiljer sig lite från varandra, till och med inom samma produktionslinje. Ofta är reparationen mer krävande och det är kul när man ibland måste tillverka en reservdel själv, säger Peter Leeser.

Fick-, bords-, vägg- och golvuren som lämnas in på urmakeriet kan vara flera hundra år gamla. En av de äldsta klockorna som Peter Leeser har servat var ett svenskt väggur i trä från 1750. Kunderna som kommer in med denna typ av gamla urverk utgörs i huvudsak av den äldre generationen, inte sällan har de fått klockan i arv. Men ibland är kunden en yngre person som har köpt en klocka på auktion. Vad gäller stora klockor som vägg- och golvur håller de riktigt gamla bättre kvalitet än de som är tillverkade efter 1930-talet, enligt Peter Leeser. Det beror på att många klocktillverkare i mitten på 1900-talet började använda billigare material i urverken för att sänka produktionskostnaderna.

– Ett väggur från 1810 är ofta i bättre skick än ett som är tillverkat 1960. Men i dag satsar allt fler klocktillverkare på kvalitet igen, säger han.

Huruvida gamla väggklockor blir trendigt i framtiden är oklart. I dagsläget är denna typ av större urverk svala på auktionsmarknaden. Annat är det för äldre armbandsur. De senaste åren har vintageklockor blivit glödande hett och big business. Carl Palmegren började på Bukowskis för tio år sedan och är i dag auktions­husets klock­expert. Han har på nära håll sett hur intresset för gamla armbandsur har ökat, i synnerhet de senaste fyra-fem åren. Efterfrågan har gjort att Bukowskis sedan år 2016 har renodlade slag- och onlineauktioner för klockor. Carl Palmegren tror att vintagetrenden hänger ihop med att kunskapen om äldre klockor har blivit mer lättillgänglig genom forum på nätet, och att den har spridit sig på sociala medier.

– Jag kan tänka mig att till exempel Instagram har drivit på. Sedan har även de senaste årens låga räntor gjort att fler tittar på alternativ för placering av sina pengar.

Attraktionskraften med gamla armbandsur bygger på att de symboliserar något unikt och att det finns en patina och historia. Omega Speedmaster användes av Nasas astronauter under månlandningen, och andra eftertraktade modeller har burits av racerförare, som Jo Siffert med Heuer Autavia och Jim Clark med Enicar Sherpa. Vintageklockor har blivit ett begrepp, men exakt vilken tidsperiod som innefattas i ”vintage” är inte hugget i sten. Merparten av de kvalitetsklockor som Bukowskis säljer på sina auktioner spänner mellan 1940-talet och 1980-talet. Före dess var armbandsur något som främst kvinnor använde. Herrarna bar fickur.

– Fickur före 1900 faller snarare under kategorin antikt än vintage. Och de, precis som antika vägg- och bordsur, är rätt svårsålda på auktionshusen. Det krävs något speciellt för att de ska säljas över materialvärdet, säger Carl Palmegren.

I dag är över 90 procent av auktionshusens vintageklockor herrur och köparna är nästan bara män. Kanske beror det på att klockan är ett av få manliga smycken, kanske på att herrur är mer tekniskt avancerade än damur. Det är klassiska schweiziska klockmärken som Rolex och Patek Philippe som står högst i kurs hos köparna, och stål är mer populärt än guld. Prislappen beror på en kombination av modell, ålder, skick och proveniens.

– För vintageklockor är intresset just nu all-time-high och jag tror att det kommer fortsätta uppåt, men i lite lugnare takt än de senaste åren. Även de mest eftertraktade golv-, fick- och vägguren tror jag kommer att fortsätta öka i värde. Men för de enklare och mindre efterfrågade antika uren kan det nog dröja innan vi ser en värdeökning, om det någonsin sker, säger Carl Palmegren.

Världsrekord

Världsrekordet för ett armbandsur sattes i oktober 2017 när den i dag bortgångne amerikanske skåde­spelaren Paul Newmans Rolex Daytona såldes på Phillips auktionshus i New York. Efter tolv minuters budgivning gick den till en köpare över tele­fon för närmare 18 miljoner dollar.

Även i Sverige har det slagits rekord i klockvärlden. I höstas sålde Bukowskis en välbevarad Omega Speedmaster från 1958 för 2,3 miljoner kronor. Det är världsrekord för just den modellen och det dyraste armbandsuret för Bukowskis.