Fyndläge i ryska banker

Swedbank och SEB är stora i Baltikum och växer i Ukraina. Nordea satsar i Polen och köpte häromåret tre fjärdedelar av ryska Orgresbank för 2,2 miljarder kronor. Handelsbanken tar det lite lugnare och har öppnat kontor i Moskva och S:t Petersburg. Så här långt har det inte varit några stora satsningar, man kan snarare säga att svenskarna har tagit de första stegen in på den ryska bankmarknaden.

– Den här marknaden utvecklas snabbt och marknadsandelarna mutas in. Kommer du inte in på dessa marknader i dag blir det mycket svårare om några år. Men det är viktigt att inte bara ge service åt svenska kunder som gör affärer i regionen, utan även vända sig till ryska företag, säger Jyrki Talvitie, senior advisor East Capital Explorer Financial Institutions Fund och representant för East Capital International i Ryssland.

Den ryska ekonomin växer snabbt och samma gäller för flera av länderna i regionen. Vinsterna i banksystemet ökar i genomsnitt med 20-30 procent per år medan de bästa bankernas vinster växer med 60-70 procent. Samtidigt har senaste halvårets finanskris även påverkat de ryska bankerna. Börskurserna har fallit dramatiskt. Förra året handlades banksektorn i genomsnitt till 19 gånger vinsten. Nu har p/e-talet fallit till 12, enligt ryska Alfa Bank.

– Det faktum att marknaden inte uppskattar värdet på dessa banker betyder inte att de är sämre än för ett halvår sedan. Tvärtom har de visat mycket goda resultat och tillväxt, till skillnad mot banker i väst som kommit med dåliga resultat och desperat försöker hitta nytt kapital. När marknaden väl normaliseras tror jag att det kommer att bli ett enormt sug efter banker i den här regionen, säger Jyrki Talvitie.

I dag finns det närmare 1 300 banker i Ryssland. Men många är mycket små och hälften är inga riktiga banker enligt västerländsk definition, de är mer som treasury-avdelningar som servar olika företag. Dess minibanker har sitt ursprung vid tiden för Sovjetunionens upplösning, då det var svårt att göra finansiella transaktioner utan att ha banklicens.

Men även om det finns många banker är sektorn fortfarande en liten del av Rysslands totala ekonomi. Med alla de vanliga statistiska måtten, som bankernas totala tillgångar i förhållande till BNP eller inlåning och krediter i förhållande till BNP, är siffrorna låga jämfört med Västeuropa, men även i jämförelse med länder som Polen och Tjeckien.

– Vi har just passerat 50-procentsnivån för bankernas tillgångar i förhållande till BNP i Ryssland. Det beror också på en angenäm BNP-tillväxt, men även om banksektorn växer med 30 procent per år skulle relationen om fem år inte vara högre än 100 procent, säger Jyrki Talvitie.

I Västeuropa och USA är motsvarande siffra mellan 250 och 350 procent, beroende på land. Fortsätter dagens starka BNP-tillväxt dröjer det 10-15 år innan Ryssland kommer i kapp.

– Och därför är framtidsutsikterna mycket goda. Under de senaste fem åren har ingen bank, inte ens Rysslands största bank Sberbank, varit tillräckligt stor för att klara av att serva de största företagen. Därför har de största ryska bolagen fått sköta sina upplåningsbehov utanför landet, säger Jyrki Talvitie.

Bankernas vinster ökar kraftigt. Förra året steg Sberbanks vinst med 36 procent och banken S:t Petersburgs med 63 procent. Är det realistiskt att förvänta sig samma tillväxt i år?

– I år beror mycket på bankerna själva. Tidigare år växte nästan alla banker, oberoende vilken bakgrund eller vilket fokus de har. Men jag tror att det kommer ske en differentiering av marknaden med start i år, säger Jyrki Talvitie.

Der är svårare för företags- och investmentbanker som är beroende av internationell finansiering för att växa i snabb takt. Men för banker som vänder sig till hushåll eller små och medelstora företag finns fortfarande tillväxtmöjligheter. Därför finns det banker som fortsätter växa med 60-70 procent per år, men det finns också många som visar små tillväxttal, då de inte klarar av sin finansiering. Det är bland de förstnämnda som East Capital ser intressanta investeringsmöjligheter. Men det geografiska läget har också betydelse.

– I Ryssland gillar vi i första hand regionala banker. Banker med verksamhet utanför Moskva tenderar många gånger att vara mer marknads- och kundorienterade, säger Jyrki Talvitie.

-Vi tycker om dem därför att vi tror att de kommer att bli intressanta för strategiska investerare de kommande åren, både för utlänningar och för de stora Moskvabaserade bankerna som vill expandera i regionerna, fortsätter han.

I slutet av januari köpte fonden 10 procent av ryska Severnaja Kazna genom en riktad nyemission. Köpeskillingen beräknas till cirka 28 miljoner euro och affären ska godkännas av centralbanken. Banken är en av de regionala spelare som Jyrki Talvitie talar om. Den har sitt huvudkontor i Jekaterinburg och är den största banken i Uralregionen när det gäller hushåll, har det största nätverket med bankomater i regionen och en stor andel av företagsmarknaden.