Gammal krislösning skapar nytt kaos

Insatser från regeringar och centralbanker, tillsammans med IMF, lyckades förhindra ett allvarligt sammanbrott i det globala finansiella systemet i mitten av oktober.

Men stramare kreditgivning, fallande tillgångspriser, ökat sparande och minskat risktagande gör att vägen tillbaka mot stabilitet blir krävande och kommer att kantas av stigande arbetslöshet och fallande huspriser.

Den bedömningen gör SEB:s ekonomer i den nya konjunkturrapport som publicerades på tisdagen.

De bedömer att det “globala skyddsnät” som nu finns på plats gör att finanskrisens mest akuta fas nu kan ha passerats, men det är fortsatt svårt att refinansiera förfallande lån för vissa regeringar och företag vilket delvis beror på att finansinstitut drar ned på utlåningen.

– Vi räknar med att den globala finansiella sektorns balansräkning kommer att bantas med cirka 20 procent för att återställa skuldsättningsgrader till mer rimliga nivåer, skriver SEB i rapporten.

Ekonomerna baserar sin bedömning på uppskattningar som Bank of England gjorde i sin senaste finansiella stabilitetsrapport. På det globala planet skulle det motsvara en nedgång med 17.000 miljarder dollar.

– En sådan nedbantning kan inte äga rum utan påverkan på kreditförsörjning och tillgångspriser, fastslår ekonomerna.

Bedömningen som görs är att nedbantningen av balansräkningarna kommer att pågå under ytterligare ett-två år, och det kommer att innebära att hushåll och företag får räkna med att olika former av kreditspreadar kommer att ligga kvar på nivåer som är väsentligt högre än före krisen, även om de trendmässigt antas falla från dagens höga nivåer.

Minskade balansräkningar innebär också att den globala finansiella sektorn framstår som rejält överetablerad. “Hela den finansiella sektorn står inför betydande konsolideringar framöver”, sade SEB:s chefekonom Robert Bergqvist vid en pressträff.

SEB:s bedömning är att vi står inför en global recession både 2009 och 2010. Nedgången i världsekonomin ser ut att bli “ovanligt synkroniserad”, med små skillnader i BNP-prognoserna mellan olika delar av OECD-området.

Robert Bergqvist konstaterar att företag som tidigare hade hoppats att en fortsatt stark utveckling i tillväxtländerna nu har börjat ge upp det hoppet.

– De som har hoppats på tillväxtekonomierna inser nu att de inte finns där, sade han.

Totalt väntas BNP i OECD-området sjunka 1,2 procent 2009, vilket skulle vara den djupaste nedgången under efterkrigstiden, och även 2010 väntas präglas av recessionskrafter även om BNP väntas stiga med 0,5 procent

SEB:s prognoschef Håkan Frisén jämförde dagens situation med tidigare kriser och drog slutsatsen att dagens hotbild mest liknar den stora depressionen på 1930-talet, och möjligen den japanska 1990-talskrisen, men policyresponsen har varit mycket snabbare i dag än vid dessa kriser.

SEB-ekonomerna konstaterar dock att en “kraftig global stimulanspolitik håller på att ta form”.

– Centralbanker och regeringar är inställda på att ta koordinerade krafttag för att lösa kreditkrisen och dämpa recessionens djup. Styrräntorna kommer att sänkas till rekordlåga nominella nivåer i takt med att inflationsoro ersätts med deflationsoro, skriver SEB i rapporten.

Håkan Frisén noterade att det visserligen hörs varningar om att dessa åtgärder innebär att man bara gör om tidigare misstag, men skillnaderna jämfört med början av 2000-talet är stora; tillväxttalen blir negativa, det uppstår deflationspress, huspriser faller, aktiekurser faller. Därmed handlar det om “krishantering” från regeringar och centralbanker.

Och åtgärder som leder till viss inflationsoro kan till och med vara välkommet i den utvecklingsmiljö som SEB-ekonomerna målar upp.

– I den här miljön är det inte fel med lite inflationsförväntningar. De deflationistiska krafterna kommer att vara ganska starka, och då kan det här verka emot, sade Robert Bergqvist.

SEB bedömer att Federal Reserve sänker styrräntan ytterligare 50 punkter i december, till 0,5 procent, och att den därefter får ligga kvar på den nivån till åtminstone slutet av 2010. ECB och Bank of England antas sänka sina styrräntor till 1,0 procent under 2009, och därefter låta styrräntan förbli oförändrad under resten av prognosperioden.

SEB-ekonomerna har inga säkra prognoser på hur snabbt ECB och Bank of England kommer att gå fram med räntesänkningarna, men Robert Bergqvist betonar vikten av att de penningpolitiska åtgärderna är “framtunga”, och att räntorna sänks “snabbt som attan”.

Med vikande global ekonomi och räntor nära noll måste även finanspolitiken användas på bred front för att motverka inbromsningen, och SEB-ekonomerna räknar med att regeringarna kommer att tillåta budgetunderskotten växa kraftigt.

– Argumenten för finanspolitiska insatser är tillräckligt starka för att sätta restriktioner i form av till exempel den europeiska stabilitetspakten på undantag, skriver SEB.

SEB beräknar att den svenska regeringen kommer att satsa ytterligare 10 miljarder kronor, utöver vad som redan annonserats, för 2009 – ett åtgärdspaket kan komma att presenteras redan före jul. Därefter väntas insatser om ytterligare 40 miljarder 2010, och givet att regeringen inte kommer att lyckas sälja ut några fler statligt ägda företag beräknar SEB-ekonomerna att de offentliga finanserna vänder till ett underskott på 3,5 procent 2010.

Budgeten antas visa underskott redan 2009, det finansiella sparandet antas bli -1,3 procent, efter +2,6 procent 2008, och givet de underskott som SE-ekonomerna ser framför sig kommer det att krävas en relativt kraftig konsolidering framöver för att klara överskottsmålet på medellång sikt.

– En möjlig slutsats av detta är att vi framöver kommer att få se en anpassning till mindre ambitiösa budgetmål även på lång sikt. Detta förefaller rimligt mot bakgrund av den låga statsskulden samt att de demografiska påfrestningarna nu ökar, skriver SEB-ekonomerna, som dock samtidigt varnar för att de politiska kostnaderna för detta kan bli stora.

Trots att en rad faktorer talar för att värderingarna på de globala aktiemarknaderna nu förefaller nedpressade ser SEB en fortsatt orolig utveckling framöver. Huspriserna antas fortsatt falla ytterligare en tid, för Sveriges del bedömer SEB att priserna kommer att falla totalt 20-25 procent från toppnoteringarna i våras.

SEB-ekonomerna konstaterade sammanfattningsvis att de håller fast vid det grundläggande spår som de har följt sedan hösten 2007, som innebär att uttorkade kreditkanaler riskerar att leda till betydligt större problem än vad många vill ta till sig. Utvecklingen har dock löpande blivit mer bekymmersam än vad även SEB har räknat med, och de ser nedåtrisker även mot den nya prognosen.

– Vi har jobbat på den här i tre veckor, och vi tror fortsatt på den, men nedåtriskerna har tilltagit, sade Håkan Frisén.