Genmäle: Debatten om heta regioner

Efter att ha läst Affärsvärldens artikel ”Myten om Stockholms stagnation” i nummer 49/2000 vet vi inte om vi ska skratta eller gråta. Temat för artikeln var de tre storstadsregionernas tillväxt och syftet synes vara att såga rapporten ”Regionernas ekonomi” som vi presenterade den 13 november. För detta ändamål citerar tidningen friskt och ensidigt konsultföretaget Temaplan, utan att sakligt redogöra för vår rapport.

Vi är överens med tidningen och Temaplan om att Stockholm haft en mycket stark expansion under 1990-talet och att denna starka tillväxt håller i sig även i år, något som framgår av såväl Temaplans lönesummeberäkningar som den metod vi använt oss av, nämligen att utifrån sysselsättnings- och produktivitetstillväxten beräkna bruttoregionprodukten.

Båda metoderna har nackdelar och rymmer ett mått av osäkerhet. Vi utgår i våra beräkningar från sysselsättningen istället för arbetade timmar då denna statistik är mer tillförlitlig på länsnivå, men här finns en viss diskrepans. Vårt antagande om att den branschvisa produktivitetstillväxten är jämnt fördelad över landet rymmer även ett mått av osäkerhet, men sammantaget menar vi att vår metod ger en god approximation över hur BRP utvecklas. (BRP är defintionsmässigt en funktion av antalet arbetade timmar och produktiviteten per timme.)

Nackdelen med att utgå från lönesummetillväxten är att denna är ett mått på den nominella och inte den reala BRP-tillväxten. Om Stockholmsregionen är överhettad stiger naturligtvis priser och löner mer i Stockholm än i övriga landet, men det bevisar inte att den reala tillväxten är högre, något Affärsvärlden inte tycks vara medveten om.

Lönesummorna i Stockholm kan även ha drivits upp av bonusutbetalningar då tiderna på börsen och inom finans- och konsultverksamhet varit god, något som också riskerar att överdriva Stockholms tillväxt.

Vad gäller artikelns andra kärnfrågeställning huruvida Stockholms tillväxt kommer att mattas av 2001 och 2002, såsom vi prognostiserar, är Affärsvärldens bedömning om fortsatt hög tillväxt bristfällig, däremot refererar den ånyo Temaplan och dess bedömning fram till 2010!

Vi har i vår prognos utgått från de omfattande enkäter länsarbetsnämnderna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne gjort, vilka visar att sysselsättningstillväxten i Stockholm väntas halveras nästa år, medan såväl Skånes som Västra Götalands sysselsättningstillväxt väntas passera Stockholm. Om detta säger Affärsvärlden inget.

Tidningen tiger även om att utflyttningen från Stockholm har ökat kraftigt i år med följd att det så kallade flyttningsöverskottet inrikes minskar. Kan det bero på att bostadspriserna är höga, på att det finns jobb i andra delar av landet eller på att trafikköerna i staden upplevs som jobbiga? Istället citeras Ulf Strömquist, konsult på Temaplan: ”Enligt min uppfattning finns inga starka belägg för att boendekostnader och trafikproblem bromsar tillväxten i Stockholm”.

Riktigt samma bild ges inte på sidan 28-30 i samma nummer av tidningen: ”Bara i Stockholm uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna av köer och förseningar till sju miljarder kronor årligen” och ”Fraktarna har infört särskilda Stockholmsavgifter, en typ av trängselavgifter som debiteras den som vill ha paket eller gods levererat i Stockholm.”

Antalet kvarstående vakanser på arbetsförmedlingarna i Stockholms län har vidare ökat med hela 45 procent i år, från en nivå som ligger betydligt högre än på andra håll. Det råder arbetskraftsbrist inom ett antal yrkeskategorier, vilket bromsar möjligheten till tillväxt. Vad beträffar Västra Götalands län och Skåne län visar vår egen Västbarometer och den så kallade Öresundsbarometern på en stark högkonjunktur i dessa regioner, samtidigt som tillgången på arbetskraft är bättre. Vad gäller den påtalade bristen på biltrafik över Öresund bortser Affärsvärlden från att detta är en politisk styrning för att gynna tågtrafiken. Den totala trafikvolymen har ökat kraftigt i år då tågtrafiken varit en stor succé och ligger högt över prognoserna. Avslutningsvis finner vi det svagt av Affärsvärlden att över huvud taget insinuera att rapporten skulle vara politiskt tillrättalagd.

Olle Djerf, Monica Nelson Edberg och Anders Olshov, ekonomer vid Nordea.