Glaxo nedflyttat

Glaxo Wellcome har detroniserats från läkemedelstoppen. Astrahar gått förbi med Losec. Men snabbväxare hotar bakifrån.

I fjol blev det skifte på tronen i läkemedelsbranschen. Delstappade magsårsmedicinen Zantac, från Glaxo Wellcome,tätpositionen som världens mest sålda läkemedel, dels gick nyaNovartis om och blev största läkemedelsbolag, åtminstone om manräknar marknadsandel för receptföreskrivna preparat (se sid 38).Både 1997 och 1998 blir besvärliga år för Glaxo Wellcomeeftersom patentet på de två största produkterna, Zantac ochherpesmedicinen Zovirax, löper ut på USA-marknaden. Det går inteatt kompensera detta bortfall. Därför väntas vinst- ochförsäljningsutvecklingen bli obetydlig de närmaste åren. Menfrån 1999 skall tillväxten bli tvåsiffrig igen, lovade SirRichard Sykes, VD som blir styrelseordförande i maj och dåefterträds av Se n Lance, när bokslutet presenterades för en tidsedan.

Bland läkemedelsanalytikerna har förväntningarna skruvats nedrejält på Glaxo Wellcome. Det finns de som tror att företagetbara kommer att klara att öka vinsten sex procent per år denärmaste fem åren, jämfört med ett snitt i branschen på närmare15 procent.

Utvecklingen är inte oväntad. De stora framgångarna med Zantacskulle förr eller senare skapa dessa problem. Zantac har tidvisstått för mer än halva försäljningen i bolaget; i dag är andelendrygt 20 procent. Förvärvet av Wellcome 1995 och hårdsatsning påforskning för att få fram nya produkter har inte räckt. Det blirändå ett rejält hack i utvecklingskurvan när patentet på en såstor produkt som Zantac upphör. Astras magsårsmedicin Losec togförsta platsen i fjol. Det skedde dock med hårfin marginal. I årlär gapet bli ännu större eftersom Zantac är på rasktillbakagång, medan Losec har mer att ge.

Astra riskerar att hamna i Glaxo Wellcomes situation om ett parår när patentet på Losec går ut. Losec svarar för ungefär 45procent av omsättningen, precis som Zantac gjorde 1994. Det kanvara en förklaring till att Astra, gentemot de övrigaläkemedelsaktierna, har en så snål värdering.

Magmedicinerna växer inte längre snabbast. Losec ökade 17procent i fjol. Det finns preparat som växer dubbelt så snabbtfrån en redan hög nivå: nya hjärtmediciner, kolesterolsänkandemedel samt preparat mot depression.

I fjol hade Pfizer ordentlig fart på Norvasc, en modernkalciumantagonist mot högt blodtryck och kärlkramp, plus 42procent. Den tillhörde snabbklättarna och gick från 14:e tillsjätte plats bland toppsäljarna.

Mercks kolesterolsänkande preparat Zocord ökade lika mycket,liksom konkurrentpreparatet Pravachol från Bristol-Myers Squibb.Novartis produkt, Lescol, växte ännu mer, dock från en betydligtlägre nivå.

Medicinerna mot depressioner är mycket omskrivna efter EliLillys succé med Prozac. Men konkurrenternas mediciner ökarsnabbare. Prozac, som var först, tappade till och med enplacering och halkade ned till femte plats. Både Pfizers medelZoloft och Smithkline Beechams produkt Seroxat (som heter Paxili USA) ökade snabbare. Det visar att man med framgång kan kommasom tvåa eller trea till marknaden om området är stort nog. Föratt lyckas nu, när så många produkter finns ute, måste dockprodukten ha något nytt att tillföra.

Zantac, med sin försäljningsminskning på 14 procent, var inteden stora förloraren. Det blev Bristol-Myers Squibbshjärt/kärlmedel Capoten, den första ACE-hämmaren på marknaden,vars patent gick ut i början av 1996. Försäljningen minskadenästan 70 procent i USA, men betydligt mindre i övriga världen.Tappet totalt blev ca 30 procent och Capoten rasade från sjättetill 20:e plats på topplistan.

Vilka nya storsäljare kan väntas till marknaden den närmastetiden? Det finns en hel del intressant på gång, som kan möbleraom i försäljningsstatistiken. Här är några exempel:Inom hjärta-kärl, den största delmarknaden på läkemedelsområdet,är det stort intresse kring en ny behandlingsform mot högtblodtryck och hjärtsvikt: angiotensin II-hämmare. Grovt uttrycktkan man säga att det rör sig om fjärde generationenshjärtmediciner efter 1970-talets genombrott med betablockerare,som sedan följts av kalciumantagonister och ACE-hämmare. Merckvar först med en angiotensin II-hämmare, Cozaar. Den har funnitsen kort tid på marknaden och fått en smakstart. Redan säljer denför ca 2,5 miljarder kronor. Men det är fler företag som harliknande produkter på gång.

En rad produkter är på väg för det centrala nervsystemetssjukdomar. Bland de mer intressanta finns ett nytt medel motschizofreni, Zyprexa från Eli Lilly, som bedöms haförutsättningar att bli en ny miljardsäljare, i dollar räknat.Det finns ett nytt läkemedel mot icke-insulinberoende diabetes,Rezulin från amerikanska Warner-Lambert i samarbete med japanskaSankyo. Det påstås kunna revolutionera marknaden och harbidragit till att Warner-Lambert, som mer eller mindre varuträknat som läkemedelsbolag för några år sedan, nu är det högstvärderade läkemedelsbolaget på New York-börsen. Så snabbt kan enprodukt förändra ett bolag.

Ett par produkter mot fetma kan komma till marknaden i år, frånBASF:s läkemedelsbolag Knoll (Meridia) och från schweiziskaRoche (Xenical). American Home Products har nyligen lanseratsitt medel, Redux.

Till detta kommer nya och förhoppningsvis effektivare läkemedelför att behandla svåra sjukdomar som Alzheimer, MS, stroke,astma, epilepsi, den muskelförtvinande sjukdomen ALS, aids etc.Trots alla nyheter finns det de som är bekymrade för branschenslångsiktiga förmåga att få fram nya produkter. Jürgen Drews,avgående FoU-chef på Roche, har väckt stor uppmärksamhet med sinanalys att forskningsresultaten inte räcker till för att klaraföretagens tillväxtmål.

Det finns i de 50 största bolagen ca 1.200 läkemedelsprojekt.Med gällande sannolikhetstal för att nå marknaden kommer bara 13produkter att klara det per år. Det skulle behövas drygt 40,alltså fattas nästan 30 produkter, enligt denna dystra analys.Analysen är ifrågasatt. Det som kan rädda företagen är attforskningsproduktiviteten ökar, främst med de nya biotekniskaredskap som numera finns tillgängliga. Av denna anledning har vipå senare år sett en lång rad allianser mellan storaläkemedelsbolag och små bioteknikföretag.

BILDTEXT: 1999 tar tillväxten fart igen, lovar Glaxos VD SirRichard Sykes.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.