Goda förutsättningar i norska banken

KÖP De senaste åren har varit en prövningens tid för aktieägarna i nordiska storbanker. De som lyckats undvika minorna i penningtvättssolkade Swedbank eller Danske Bank kanske hoppade på den notoriska underpresteraren Nordea, med branschens sämsta kostnadskontroll. Eller kontorsfokuserade Handelsbanken som försöker finna en ny identitet i en alltmer digital värld.

Och de relativa vinnarna som valt SEB har ändå inte gjort någon kanonaffär direkt, för hela branschen brottas med allehanda problem: ny teknik som öppnar upp för hårdare konkurrens, ökad pristransparens inom exempelvis bolån, ständigt tillkommande regleringar som driver kostnader och, som lök på laxen, extrem penningpolitik som sätter press på räntenettot. Mot strömmen – och bättre än Stockholmsbörsen – har däremot den norska duon DNB och S-Banken utvecklats (se diagram på nästa uppslag).

En viktig förklaring till norrmännens starkare utveckling är att den norska penningpolitiken inte blivit lika extrem som i Sverige och eurozonen, där styrräntorna tycks ha parkerat på negativa nivåer. Efter att ha bottnat ur på 0,5 procent 2018 har den norska styrräntan därefter successivt höjts, där den senaste höjningen till 1,50 procent kom så sent som i mitten av september. Det högre ränteläget ger stöd åt det för bankerna viktiga räntenettot.

Värdeinvesterare kan efter sektorns kursfall köpa de nordiska storbankerna för 6–10 gånger nästa års förväntade vinst, enligt Factset, med Danske Bank i botten och DNB i toppen. Till en snarlik värdering går det dessutom att köpa den pigga norska uppstickaren S-Banken med ett börsvärde kring 7 miljarder norska kronor.

S-Banken grundades våren 2000 och var den första rena internetbanken i Norge. Banken var då en norsk filial till den svenska internetbanken Skandiabanken. Hösten 2015 knoppades norska Skandiabanken av och börsnoterades på Oslobörsen. Två år senare bytte banken namn till S-Banken.

Kort efter noteringen tog svenska private equity-firman Altor över som ny huvud­ägare med 25 procent av aktierna, genom köp av större delen av Skandias kvarvarande storpost för 46 norska kronor per aktie. Bara ett drygt år senare handlades S-Banken kring 90 kronor, vilket innebar en snabb fördubbling för Altors del. Därefter har aktien utvecklats betydligt tristare och handlas nu kring 63 kronor.

Historiskt har S-Banken varit en ren retailbank som kännetecknats av låga kostnader (se diagram) och hög kundnöjdhet. Banken skryter gärna om att den 17 år i rad haft de mest nöjda och lojala kunderna. Det avspeglas också i en väldigt fin finansiell historik. Från 2012 till 2018 uppvisade S-Banken 17 procents årlig intäktstillväxt och resultatökningen var hela 29 procent per år. I fjol hämtades 83 procent av intäkterna från räntenettot och 12 procent från provisionsnettot. Men mer kortsiktigt har utvecklingen inte varit alls lika imponerande.

Halvårsrapporten visade på nära stillastående intäkter, ökade kreditförluster och ett resultat före skatt som minskade med knappt 11 procent. Justerat för en engångsintäkt under fjolåret blir siffrorna emellertid inte fullt så dåliga. Intäkterna ökade med knappt 7 procent och resultatet före skatt ökade med knappt 1 procent, främst påverkat negativt av ökade kreditförluster med koppling till bankens ökade utlåning utan säkerhet.

Vid sidan av den allmänna misstron mot sektorn har även andra faktorer tyngt S-Banken. Dels har lånetillväxten successivt fallit, från tvåsiffriga nivåer 2015–2017 till bara 4 procent senaste kvartalet, och dels har räntemarginalen trendat nedåt (se diagram). En faktor här är ökad konkurrens, exempelvis från Danske Bank. I samband med en av styrräntehöjningarna från den norska centralbanken i våras valde S-Banken som en av få aktörer att inte justera upp sina räntor. I de redovisade siffrorna märks det nu i ett räntenetto som bara ökade med knappt 6 procent under första halvåret. Lägg därtill att den norska regeringen presenterat ett förslag på nya kapitalkravsregler vars utformning bedöms slå hårdare mot mindre banker med fokus på privatkunder, som S-Banken. I stället ses förslaget som gynnsamt för storbankerna.

Vidare aviserade banken i mitten av augusti att den sänker avgifterna på sin fondplattform, där över 400 fonder distribueras. Banken hoppas att prissänkningen ska driva tillväxt och öka dess andel av den privata norska sparmarknaden från nuvarande 5,5 procent. Men även om prissänkningen driver tillväxt så är risken uppenbar att den kortsiktigt kan sätta press på provisionsnettot.

Det står ej klart om det är kopplat till initiativet ovan, men bara en vecka senare meddelades att vd Magnar Øyhovden, som lett banken sedan 2010, lämnar sin post. Han ersätts av Øyvind Thomassen, S-Bankens tidigare vd under 1999–2010 (då under namnet Skandiabanken). Thomassen har senare varit vd för svenska Skandiabanken och därefter gjort en kort sejour på Bluestep Bank.

Lägre tillväxttakt, osäkerhet kring ledningsbytet, regleringsoro och prispress förklarar mycket av S-Bankens trista kursutveckling. Mot det ska ställas att banken i samband med de senaste norska styrräntehöjningarna valt att höja sina räntor, vilket indikerar ett lättat konkurrenstryck och en stärkt räntemarginal framöver. Bolaget guidade dessutom i halvårsrapporten om över 5 procents kredittillväxt bland de norska hushållen i år, att banken räknar med att växa snabbare än marknaden och att räntejusteringar talar för en bättre räntemarginal framöver. Dessutom har S-Banken investerat i att utveckla en internetbank för småföretagssegmentet. Denna lanserades så sent som i slutet av juni och kommer således att börja synas i räkenskaperna under andra halvåret.

Affärsvärlden kalkylerar med ett bättre andra halvår och nästa år för S-Banken, drivet av stärkt räntenetto och att småföretagsplattformen börjar bidra till tillväxten. P/e-talet faller då under 9 på prognosen för 2020. Det framstår som en väl låg värdering, även om Sbanken knappast återgår till de mycket starka historiska tillväxtsiffrorna. Med låga kostnader och ett starkt varumärke är det troligt att S-Banken fortsätter att ta marknadsandelar. I den pressade och oälskade banksektorn ser Affärsvärlden norska S-Banken som ett billigt och bra alternativ med goda avkastningsutsikter på nuvarande nivåer. Köp.