Gräsrotsfinansiering växer som ogräs

Det första spadtaget till Stockholms stadshus togs 1911. Projektbudgeten uppgick till drygt 6,5 miljoner kronor (ungefär 250 miljoner kronor med dagens penningvärde). Byggkostnaderna steg dock långt över de initiala uppskattningarna, bland annat till följd av att priserna på byggmaterial sköt i höjden under första världskriget. Den ansvarige arkitekten Ragnar Östberg genomförde flera allmänna insamlingar med syftet att finansiera delar av den kapitalslukande byggverksamheten.

Den mest kända finanseringsrundan påbörjades i april 1921. Sammanlagt 3 000 personer donerade då varsin kopparplåt till taket, och deras namn blev sedermera inskrivna i den så kallade Kopparboken. Vid färdigställandet av Stadshuset 1923 hade byggkostnaden stigit till runt 18 miljoner kronor, varav två miljoner tillkom i donationer. Summan motsvarade en halv miljard kronor i dagens penningvärde. En dubbling mot budget med andra ord.

I efterhand har det konstaterats att projektet inte hade kunnat slutföras utan allmänhetens insatser. På så sätt är byggandet av Stadshuset ett tidigt exempel på gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding, där flera mindre investerare bidrar med pengar till ett projekt.

I början av 2000-talet försörjde sig Perry Chen som musiker och kontemplerade då över ett finansieringsupplägg där fans kunde gå samman och bekosta ett uppträdande av en artist. År 2009 – drygt 90 år efter ­invigningen av Östbergs stadshusskapelse och mitt under den globala finanskrisen – startade Perry Chen och hans två kolleger crowdfunding-plattformen Kickstarter, med huvudkontor i New York. Modellen går ut på att exempelvis en entreprenör presenterar sitt projekt på sajten och att dess medlemmar får möjlighet att bidra med kapital. Att plattformen drogs i gång just då var ingen slump. I samband med finanskrisen blev det svårare för småföretagare att få lån hos bankerna, samtidigt som affärsänglar och riskkapitalister hade tuffa tider. Andra ­finansieringsmöjligheter behövdes. Dessutom medförde digitaliseringen en lämplig infrastruktur för betalningar på nätet, vilket också gav vind i seglen för gräsrotsfinansiering.

Crowdfunding kan göras på olika sätt. Den kan exempelvis vara lånebaserad ­(företaget måste betala tillbaka pengarna) eller aktiebaserad (investeraren får en andel av aktierna i bolaget). Kickstarter var tillsammans med bland annat Indiegogo, som också startades under finanskrisen, en av de första plattformarna som erbjöd finansieringsformen. Och de har vuxit rejält. Kickstarter har finansierat sammanlagt 137 000 projekt och hämtat in 3,4 miljarder dollar i kapital från 14 miljoner investerare, eller ”backare” med crowdfunding-terminologi. En av de största kampanjerna hittills på Kickstarter har genomförts av Pebble, en tillverkare av smarta klockor, som år 2015 hämtade in 20 miljoner dollar, motsvarande cirka 150 miljoner kronor, från 75 000 investerare.

I Sverige har fenomenet väckt intresse från kontrollmyndigheterna. På uppdrag från ­regeringen presenterade Finansinspektionen 2015 en rapport om fenomenet. Myndigheten efterfrågade en reglering, eftersom investeringar via crowdfunding-plattformar medför ”hög risk” och att det ”i flera avseenden” saknas konsumentskydd motsvarande de som finns för reglerade ­investeringsformer.

En annan slutsats var att aktiebaserad crowdfunding, enligt FI:s bedömning, strider mot spridningsförbudet i aktiebolags­lagen. Spridningsförbudet innebär att privata aktiebolag inte får annonsera mot allmänheten i syfte att ta in kapital eller sprida aktier till fler än 200 personer.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tillsatte i juli 2016 en regeringsutredning vars syfte är att kartlägga den svenska marknaden för gräsrotsfinansiering och behovet av en reglering. Resultaten ska redovisas den 16 mars i år. Moa Langemark, senior analytiker på Finansinspektionen, säger att myndigheten är positiv till gräsrotsfinansiering som ett inslag på finans- och kapitalmarknaden. Hon betonar dock att bristen på reglering ökar risken för konsumenterna.

– Det är positivt att tillgången på kapital ökar, men det ska inte vara till priset av att konsumenter kan bli lurade av oseriösa aktörer. En reglering skulle stärka investerarnas och företagens förtroende för gräsrots­finansiering, säger hon.

Daniel Daboczy hade inte några planer på att bli en tongivande aktör bakom gräs­rotsfinansieringens framväxt i Sverige. Han är utbildad konstvetare och jobbade tidigare som curator på konsthallen Färgfabriken i Stockholm. I samband med ett projekt sökte han finansiering hos Kickstarter, men nekades till följd av att han saknade amerikanskt medborgarskap. År 2010 bestämde han sig i ren frustration för att – tillsammans med kollegan Arno Smit – dra i gång den aktie­baserade crowdfunding-sajten Funded by Me. Dess tillväxt har inte låtit vänta på sig. I augusti 2011 hade sajten rest drygt 370 000 kronor i kapital. I dag har över 500 företag, ofta unga startup- och tillväxtbolag, fått finansiering via plattformen och hämtat in drygt en halv miljard kronor från investeringssugna privatpersoner.

Daniel Daboczy säger att fördelen med crowdfunding inte bara är tillgången på ­kapital, utan också att bolagen får marknadsföring under finansieringskampanjerna och att investerarna efteråt inte sällan fungerar som kunder eller ambassadörer som sprider kännedom om företaget. Marknadsföringseffekten vid crowdfunding är ”ovärderlig”, enligt Daniel Daboczy som tillägger att bolag traditionellt sett har sökt riskkapital just för att kunna jaga exponering.

– För ett par år sedan blev vi utskrattade. Nu har crowdfunding blivit rumsrent och anses inte som en sista utväg vid sökandet av kapital, utan som det första stoppet. Jag hävdar att Ikea snart kommer att genomföra en crowdfunding-kampanj. Inte för att de är i behov av finansieringen, utan för att de vill göra kunderna till deltagare.

I likhet med de amerikanska föregångarna handlar Funded by Mes upplägg om att företagen först presenteras på sajten – informationsgivningen kan exempelvis bestå av finansiella prognoser och årsredovisningar, videofilmer och affärsplaner. Under kampanjen kan sajtens medlemmar investera i bolaget och blir därefter tilldelade röst­svaga b-aktier och upptagna i aktieboken. Funded by Me tjänar pengar dels på att hjälpa företagen med kampanjerna, dels på att ta ut en avgift på 8 procent av det insamlade kapitalet.

Plattformen granskar varje bolag som ansöker (till exempel studeras deras ­organisation och finansiella situation) och enligt Daniel Daboczy är det 15 procent av bolagen som uppfyller kriterierna för en kampanj.

Hur ser du på risken med att privatpersoner investerar i unga företag som inte har genomgått samma kvalitetsgranskning som exempelvis marknads- eller börs­noterade bolag.

– Det är klart att risken finns att man förlorar pengar, men man kan också tjäna pengar. Fördelen med crowdfunding är att det bygger på ett transparent system där tiotusentals personer granskar varje kampanj åt oss. Det gör att ljusskygga företag håller sig borta.

Daniel Daboczy välkomnar en reglering av området.

– Det vore bra med ett tydligt regelverk. Risken är dock att reglerna blir för snäva. Det kan vara en fördel för befintliga plattformar, men kan även hindra uppkomsten av nya.

Han håller inte med Finansinspektionen om att upplägget inom aktiebaserad crowdfunding strider mot spridningsförbudet i ­aktiebolagslagen.

– Funded by Me är egentligen ett slutet medlemssystem där varje investerare ber om att få finansiell information. Därmed är det inte öppen spridning till allmänheten, säger han.

Ett av bolagen som i fjol reste kapital via Funded by Me är dagligvarukedjan Paradiset, med tre butiker i Stockholm. De tog in ungefär 21 miljoner kronor från 5 000 investerare. Dessa ägde tillsammans 7,1 procent av bolaget efter emissionen. Grundaren ­Johannes Cullberg, som med ekologiskt sortiment vill utmana livsmedelsjättarna, säger att valet av gräsrotsfinansiering i slutändan var enkelt.

– Vi har tidigare blivit uppvaktade av flera intressenter, särskilt från branschen. De hade bara köpt oss för att lägga ner oss. Med crowdfunding kan vi ta in kapital och sam­tidigt få en marknadsföringskraft som är viktig för nystartade varumärken.

Dock är det inte helt oproblematiskt att ta in 5 000 nya aktieägare, säger Johannes Cullberg.

– Om man missköter sig i ett sådant läge har man dödat bolaget. Men det finns även en enorm fördel med många nya ägare. Vi gjorde en marknadsundersökning kring ­e-handel och fick då en mycket snabb och bra svarsfrekvens från de nya aktieägarna.

Funded by Me är inte ensamma på crowdfunding-marknaden i Sverige. En annan tjänst för aktiebaserad gräsrotsfinansiering är Pepins, som grundades av tech-entreprenören Anders Sjunnesson. I slutet på 2015 gick Pepins samman med handelsplatsen ­Alternativa Aktiemarknaden, med investmentbolaget Spiltan som en ägarna. ­Alternativa Aktiemarknaden bytte sedan namn till Pepins och har integrerats i gräsrotsplattformen. Sedan maj 2016 har ett tjugotal bolag hämtat in runt 700 miljoner kronor.

En av fjolårets största kampanjer genomfördes av fintech-bolaget Pensiono, som tog in totalt 42 miljoner kronor från drygt 1 000 investerare. Julia Reuszner, vd på Pepins sedan december 2016, har tidigare jobbat inom riskkapitalsektorn och även varit finanschef på den Bonnierägda internetbokhandeln Adlibris. Hon vill ”starta en folkrörelse” med hjälp av crowdfunding. Den alternativa finansieringsformen får i framtiden stor ­betydelse för vilka bolag som får möjlighet att växa fram, enligt Julia Reuszner.

– Vi har bara börjat skrapa på ytan.

Också Pepins modell går ut på att före­tagen först granskas av plattformen och sedan presenteras på sajten där privatpersoner kan bli medlemmar och börja investera. Pepins organiserar även handel i crowdfundingbolagens aktier ett antal tillfällen varje ­kvartal.

– Vi vill hjälpa bolagen med kapitalresningen, men vill också att det ska finnas likviditet i aktierna efteråt. Genom att begränsa handeln till ett antal dagar varje kvartal skapar vi likviditet samtidigt som volatiliteten minskar, säger Julia Reuszner.

Investerare via Pepins tjänst blir tilldelade aktier i ett holdingbolag som i sin tur äger aktier i huvudbolaget, vilket i praktiken får en ny aktieägare. Strukturen ska underlätta för unga bolag att ta in många nya aktie­ägare, men upplägget innebär också att den enskilde investeraren inte har en egen rösträtt direkt i målbolaget. Rösträtten ligger i stället hos den representant som holdingbolaget utser till att företräda bolaget på målbolagets stämmor. Affärsvärlden frågar Julia Reuszner om hur hon ser på att en enskild investerares rösträtt i målbolaget begränsas.

– Investerarna har rösträtt och utser styrelsen i holdingbolaget som kan agera för deras räkning. Så funkar ju alla bolag, säger hon.

Finns det då inte en risk för att investerarna organiserar sig genom holdingbolaget, utövar inflytande och att målbolaget kan förlora kontrollen över verksamheten?

– Det skrivs ett sedvanligt aktieägaravtal vid tidpunkten för investeringen, som reglerar viktiga frågor för hur parterna agerar framåt.

Frågan är hur sektorn påverkas av en reglering och hur befintliga plattformar i Sverige står sig när större finansaktörer träder in på spelplanen. Storbanken Nordea gick 2016 ut med att de startar en tjänst för gräsrotsfinansiering i Finland. Enligt Daniel Daboczy är det ”klockrent” om bankerna gör insteg i området, eftersom det skänker crowdfunding ännu mer legitimitet.

– Konkurrens är bra. Det gör att vi sätter press på varandra och utvecklas tillsammans. Crowdfunding har funnits länge och är här för att stanna, säger han.

Några crowdfunding-plattformar i Sverige

Tessin: Crowdfunding med inriktning mot fastigheter. Startades 2014 av Jonas Björkman, Erik Nordin och Niels Bosma. Hösten 2017 hade tjänsten rest över 700 miljoner kronor i kapital.

Funded by Me: Drogs i gång 2010 av Arno Smit and Daniel Daboczy. Har fått in drygt 500 miljoner kronor i olika crowdfunding-rundor. Siktar på att listas på First North under 2018.

Pepins: Startades ursprungligen av Anders Sjunnesson och köptes av Alternativa Aktiemarknaden. Har sedan lanseringen 2016 gräsrotfinansierat runt 700 miljoner kronor.

Kameo: En lånebaserad crowdfunding-tjänst där personer och institutioner kan investera i företagslån.