Gräsrotsfinansiering växer som ogräs

Det första spadtaget till Stockholms stadshus togs 1911. Projektbudgeten uppgick till drygt 6,5 miljoner kronor (ungefär 250 miljoner kronor med dagens penningvärde). Byggkostnaderna steg dock långt över de initiala uppskattningarna, bland annat till följd av att priserna på byggmaterial sköt i höjden under första världskriget. Den ansvarige arkitekten Ragnar Östberg genomförde flera allmänna insamlingar med syftet att finansiera delar av den kapitalslukande byggverksamheten.

Den mest kända finanseringsrundan påbörjades i april 1921. Sammanlagt 3 000 personer donerade då varsin kopparplåt till taket, och deras namn blev sedermera inskrivna i den så kallade Kopparboken. Vid färdigställandet av Stadshuset 1923 hade byggkostnaden stigit till runt 18 miljoner kronor, varav två miljoner tillkom i donationer. Summan motsvarade en halv miljard kronor i dagens penningvärde. En dubbling mot budget med andra ord.