Håll makrokollen i sommarvärmen

Inför förra sommaren var det den amerikanska sysselsättningen som stod i fokus. Så är det även i år, om än med något mer positiva förtecken. Frågetecknen hopar sig däremot om hur oljepriset ska utvecklas och hur bensinpriserna ska påverka de amerikanska hushållen inför presidentvalet. För riktiga konjunkturkonnässörer är det dessutom av stort intresse att följa den amerikanska handelsbalansen och den kinesiska åtstramningen samt att se vilket avtryck det nyligen avslutade EU-valet kan ha satt på de europeiska hushållen.

Svensk ekonomi handlar nästan enbart om följa hur arbetslöshet och offentliga finanser utvecklas. Dessutom, om det blir en solig eller regning sommar kan också komma att sätta en ekonomisk-politisk prägel på höstens politiska diskussioner.
Men det är trots allt USA som dominerar även denna sommarens ekonomiska rapportering.

En kortguide inför makrosommaren:
Den amerikanska arbetsmarknaden har vänt upp, plus 248 000 nya i arbete bara i maj. Antalet nyanmälda arbetslösa per vecka har dock slutat att sjunka vilket gör att man kanske inte riktigt vågar tro på att det ska bli de minst 300 000 nya jobb per månad som den amerikanska regeringen hoppas på. Och som i sin tur ska vara det som säkerställer återvalet av den sittande presidenten. Den andra juli kommer sysselsättningssiffrorna för juni.

Att den amerikanska centralbanken (Fed) ska höja räntorna när ledningen möts den 29-30 juni är i det närmaste självklart. Men med hur mycket är fortfarande skrivet i stjärnorna.

Blir det med 0,25 eller 0,5 procentenheter?
I vilket fall som helst bör man noga följa effekterna av beskedet. För även om en räntehöjning är väntad så får en sådan vanligtvis stora effekter. Speciellt i ett sådant här fall, när man går från en tre år lång lågränteregim till att försöka normalisera ränteläget. Det kommer att skapa turbulens – inte minst bland de amerikanska hushållen.

Symboliska skiften har alltid effekt på ekonomin, inte minst för att de sätter medialt fokus på vissa speciella egenskaper i ekonomin. Ett sådant skifte kan uppstå när det amerikanska handelsbalansunderskottet för maj publiceras i mitten av juli. Om den nuvarande trenden håller i sig så kommer underskottet att för första gången överstiga 50 miljarder dollar för en enskild månad.

I Asien handlar i stort sett allt om hur Kina lyckas med den ekonomiska avkylning som den politiska ledningen är ute efter. Om dagens förhållandevis blygsamma åtgärder inte räcker är det dags att plocka fram ett grövre artilleri. Antingen en räntehöjning eller en revalvering. Världens finansanalytiker kliar sina huvuden inför vilka effekter detta i sin tur ska få. En räntehöjning ökar inflödet av kapital medan en revalvering gör att en del spekulanter tar hem sina slantar. Dollareffekten är det centrala i analysen. South China Morning Post kan därför med fördel plockas upp på långflygningarna.

I EMU-området traskar ekonomierna vidare i mycket lugn och maklig takt men några räntesänkningar tycks ändå inte vara aktuella. Därför är det av intresse hur hushållen reagerar i fortsättningen. Domen mot det ekonomiska samarbetet blev hård i EU-valet, och euforin efter euroinförandet tycks definitivt ha lagt sig. Ändå, det är konsumenterna som är nyckeln till om de stora EMU-länderna ska lyckas ta sig ur lågkonjunkturträsket. Eventuella besvikelser kommer att öka pressen på ECB att sänka räntan, trots allt.

I Storbritannien har däremot räntorna höjts för att hålla tillbaka såväl låne- som bostadsprisutveckling. Men det är alltid svårt att få “lagom” mycket effekt. Men hur den brittiska centralbanken lyckas i sina strävanden spelar stor roll, bland annat för hur den svenska riksbanken ska agera inför en eventuell svensk bostads- och låneboom. Så om du råkar ha vägarna förbi England – kolla rubriker om bostadsmarknaden.

Svensk ekonomi tickar i sin tur på i riktigt hygglig takt. Industrin går lysande och det svenska handelsbalansöverskottet sätter ständigt nya rekord. Men ändå stärks inte kronan. Ett skäl till detta kan vara att det finns viss oro kring hur regeringen hanterar statsbudgeten. Den 23 juni respektive 30 juli får vi besked om den förra månadens överraskande budgetförstärkning har fortsatt. I så fall lär kronan stärkas och oppositionen slita sitt hår i förtvivlan inför hur de ska attackera regeringen i höst. Arbetslösheten kan bli svaret på frågan, vilket vi får besked om när arbetslöshetssiffrorna för maj presenteras den 22 juli.

Om regeringen har lyckats med sitt budgettricksande så är det värre för riksbanken med räntetricksandet. Om den svenska kronan stärks och oljepriset sjunker så kommer det att innebära att bankens ekonomer får ett himla sjå att sy ihop en prognos där inflationen hamnar runt två procent på två års sikt för att slippa sänka räntan när det hålls ett penningpolitiskt möte den 19 augusti. Skulle dessutom vattenmagasinen fyllas på av massiva regn och sänka elpriserna så blir det etter värre. Riksbankschefen Lars Heikensten har därför helt andra skäl än vi andra dödliga att hoppas på en riktigt varm och solig sommar där ute på sin skärgårdsö.