Hårdare tag mot banker som tvättar knarkligornas pengar

De mexikanska knarkligorna drar in över 230 miljarder kronor – årligen. Hälften av dessa tvättas sedan av bankerna.

En ny undersökning gjord på uppdrag av de amerikanska och mexikanska regeringarna visar att de mexikanska knarkligorna tjänar 230 miljarder kronor varje år.

Pengar som till 90 procent härstammar från droghandel på den amerikanska marknaden.

Mexikos president Felipe Calderón som kallar drogerna för det ”21:a århundradets slaveri” har sedan i han tog över makten 1 december 2006 beordrat närmare 50 000 soldater och federala poliser att bekämpa knarkkartellerna.

Nu vill man ändra fokus från knarkligorna till de finanshus som är kopplade till dem.

De mexikanska bankerna tvättar omkring hälften av de intjänade miljarderna. Resterande del förs vidare utomlands eller tvättas i kontanta transaktioner, skriver TT.

I förra veckan betonade USAs ambassadör i Mexiko, Carlos Pascual att man också ska lägga större resurser på att få stopp på pengaflödet över gränserna.

Att banker tvättar den här typen av pengar är inget nytt.

Under 2007 anhölls exempelvis två anställda på en svensk storbank misstänkta för penninghäleri.

Förra året greps affärsmannen Franscesco Zummo och affärsadvokaten Paolo Sciumè för att i ett par decennier ha tvättat den italienska maffians pengar.

Sciumè satt bland annat i styrelsen för Silvio Berlusconis bank och försäkringsbolag Mediolanum.

nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.