Gröna hedgefonden tjänar mest på att blanka: ”Rally efter att Trump är klar”

Hedgefonden Renewable opportunities har precis fyllt två år. Även om fonden investerar i förnybar energi är fokus bredare än namnet antyder. Elektrifieringen och energiomställningen är stora teman för fonden.

Kontoret ligger på en av Stockholms trafiktätaste gator, Sveavägen, och genom fönstret ses bilarna åka i strid ström, många elbilar men fler kommer det bli. Bara ett kvarter bort ligger elbiltillverkaren Teslas flaggskeppsbutik.

“Det är ett av de största och viktigaste temana kommande tio åren. Du har hela skiftet från fossila bränslen till elbilar, elektrifiering av industri, av hem… AI-center, energisäskerhet…”, räknar förvaltaren Joel Etzler upp.

Samtidigt är intresset inte lika stort för gröna investeringar idag som för bara några år sedan.

”De politiska vindarna har vänt”, konstaterar Etzler som trots det tror att det är dags för elektrifieringens revansch på börsen.

“Kan bli ett kraftigt rally”

Fondens jämförelseindex Wilderhill New Energy Global (NEX) har backat 20% det senaste året. Coeli Renewable Opportunities har däremot utklassat NEX med nära 60% senaste sedan fonden startade i februari 2023.

“Vi är inte nöjda med fondens absoluta avkastning hittills, men aktier inom förnybar energi har, med höga räntor och politisk osäkerhet, pressats”, säger Etzler.

Fonden hedgear valutan och har utan bidrag från den svaga kronan stigit runt 14% på 2 år i USD. Det motsvarar en CAGR på 7%.

Etzler tror att det kan vända för bolag inom förnybar energi i år.

“Vi tror Trump kommer riva upp delar av Inflation Reduction Act och skapa så mycket osäkerhet att vi kommer få en ordentlig utblåsning i sektorn. När det väl är inprisat ser vi goda möjligheter att öka nettoexponeringen inom förnybart. Det kan bli ett kraftigt rally efter det.”

Gillar att sparka däck

Förvaltaren hade inte bestämt sig för finansbranschen när han studerade elektroteknik på KTH i början på 2000-talet även om aktieintresset var stort. Det var under en praktik på Swedbank Roburs techfond som bitarna föll på plats.

“Då tänkte jag: det här är skitspännande! Att analysera nya teknologier, utvärdera dem och få ett bredare perspektiv. Det var då jag förstod vad jag ville göra.”

Från KTH till large cap-techbolag på Robur vidare till private equity på Morgan Stanley i London.

“Det var en bra skola. Att förstå fundamentalt hur bolag är uppbyggda och vad som driver värderingarna och vrida och vända på siffrorna. Jag gillar att analysera, träffa bolag och sparka däck.”

2012 gick han vidare till hedgefonden Horizon Asset där han träffade sin nuvarande förvaltarkollega Vidar Kalvoy. De har arbetat tillsammans sedan dess och har drivit hedgefonder inom energisektorn – först inom fossila bränslen och, efter Parisavtalet, allt mer inom förnybar energi.

“Stora tariff och anti-Kina-vinnaren”

Trender inom nya tekniker kan svänga snabbt. Det är då en fördel att vara en hedgefond, enligt Joel Etzler som tar nyheten om DeepSeek som exempel.

Nyheten att kinesiska AI-bolaget släppt sin chattbot R1 ledde till techfrossa och som exempel tappade Nvidia närmare 600 mdr USD i börsvärde på en enda börsdag i samband med nyheten.

Förvaltarna handlade aktivt drygt 40% av all exponering i fonden under samma dag och drog ned nettoexponeringen från 45% till 17% genom att addera kortpositioner och reducera långa innehav.

I samma sektor är hedgefonden både lång och kort. Etzler förklarar att analysen fokuserar på förändringar i utbuds- och efterfrågedynamik. Där fonden positionerar sig efter var förhandlingsövertaget skiftar: från producent till leverantör.

“När vi har identifierat en subsektor där dynamiken är positiv, alltså efterfrågan ökar gentemot utbudet, så börjar vi analysera vilka bolag som är mest exponerade mot den trenden”, säger Etzler och berättar att de gör likadant på kortsidan.

“När vi ser att en sektor börjar se överutbud så letar vi efter blankningsmöjligheter.”

Det är inte vanligt, men har absolut hänt att fonden gått från att vara lång ett bolag till att korta detsamma under samma dag.

Ett exempel är solpanelsindustrin, där fonden har haft korta positioner under flera år.

“Vi har generellt sett kortat solpanelstillverkare senaste åren. Det har varit en fantastisk efterfråganstillväxt men dubbelt så hög utbudstillväxt vilket har fått priserna att falla med mer än 50%.”

Men det är inte att ni inte gillar solpaneler? 

“Nej, vi älskar solpaneler. Däremot är det generellt commoditized och en väldigt svår bransch att tjäna pengar i. Inom solsektorn är vi nettoneutralt exponerade just nu. Det är dock inte bara bolag som säljer paneler”

Etzler nämner First Solar som är ett av fondens största innehav.

“De är den stora tariff- och anti-Kina-vinnaren inom förnybart.”

“Tjänat mer på kortsidan”

Bolaget gynnas av de skattesubventioner för inhemsk tillverkning av förnybar energiteknik som infördes under tidigare president Joe Biden, något som Etzler tror kommer vara kvar även under Donald Trumps styre.

“Det rimmar ganska mycket med det Trump vill göra nu, att bygga upp mera produktionskapacitet och inte låta Kina ta över. Vi är långa First Solar och korta en del andra bolag.”

Fonden vill inte gå ut med nuvarande kortpositioner men under förra året kortades bland andra Maxeon, Meyer Burger och Sunpower. 

“Som en hedge mot långa positioner inom solsektorn för hushåll blankade vi Sunpower ned till konkurs, vilket genererade en avkastning på 96 % på den sista delen av positionen”, står det i fondens decemberrapport.

Och förvaltaren förklarar:

“Vi har alltid tjänat mer pengar på kortsidan än på långsidan.”

Största hindren för ai-utbyggnaden

Etzler ser stora möjligheter inom bolag som tillverkar transformatorer, högspänningskablar och gasturbiner.

AI drar som bekant mycket el och om utbyggnaden av datacenters tar fart i Europa så kommer det öka elkraftbehovet markant. I USA är koncentrationen av datacenterutbyggnad ännu större.

Den största flaskhalsen för AI-utbyggnaden är tillgången till ren energi och elnätsanslutningar.

Solkraft går snabbt att bygga, men kräver stöd från vindkraft, batterier och gasturbiner.

“Det är lång leveranstid på gasturbiner nu. Det är en av anledningarna till att vi äger tillverkaren Siemens Energy i Tyskland.”

Bolaget gör allt från transformatorer till ställverk, gasturbiner och vindturbiner.

“De har i princip allt som behövs för att bygga ut elnätet förutom själva kablarna, det gör exempelvis Prysmian.”

GILLAR KABELTILLVERKARE

I fondens portfölj finns flera kabeltillverkare, till exempel danska NKT och italienska Prysmian.

NKT är framförallt fokuserade på högspänningskablar medan Prysmian även är stora inom låg- och mediumspänningssegmentet.

”Förutom att skeppa fossila bränslen är högspänningskablar det mest effektiva sättet att skicka energi på längre sträckor.”

Samtidigt som förväntansbilden för utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Europa har reviderats ner så har efterfrågan på medium och lågspänningskablar accelererat i USA. Det har fått fonden att omallokera kapital från NKT till Prysmian.

“Vi har skiftat en del av exponeringen mot mer medium och low voltage i USA. Där ser vi fortfarande en ökad efterfrågan och begränsat utbud så balansen är bättre.”

Förra året förvärvade Prysmian det amerikanska bolaget Encore Wire vilket ökade exponeringen mot låg- och mellanspänningssegmentet signifikant.

“De dominerar marknaden för de mindre komplicerade kablarna. Tillsammans med privata bolaget Southwire har de någonstans 60-80% av marknadsabdelarna. Det ger dem väldigt bra pricing power. Efterfrågan drivs av en kraftig investeringsvåg i USA nu när mycket fabriker flyttas hem.”

Prysmian står också inför en dubbelnotering i USA.

“I USA värderas liknande bolag högre. Prysmian handlas till 14 gånger årets vinst, och justerat för tillväxt är PEG-talet under 1. Det är attraktivt med tanke på den visibilitet de har. All kapacitet på högspänningssidan är slutsåld till 2028.”

Apropå spänning.

“Det bästa scenariot för en hedgefond är när det är en hajp där folk inte bryr sig om ekonomisk fundamenta, Inom grön vätgas var det väldigt uppenbart”, summerar Etzler och avslöjar att det är ett område fonden fortfarande är väldigt kort.

Läs mer: 

EU drar i nödbromsen – väntas slakta rapporteringskrav

Sandström: Tyskland hindrar svensk kärnkraft – men vill ha ny elkabel