Heta papper trots skakig bostadsmarknad

Mitt under brinnande finanskris hösten 2008 kommenterade riksbankschefen Stefan Ingves den så kallade boräntespreaden, skillnaden i ränta mellan statsobligationer och bostadsobligationer.

Några nya 30 punkter tror jag inte att vi kommer att få se igen, sade riksbankschefen då till nyhetsbyrån SIX och syftade på att marknaden inte tagit tillräckligt betalt för risk under åren innan finanskrisen.

Men nu, drygt nio år senare är vi där igen. Diagrammet nedan visar hur bospreaden för femåriga papper avslutade 2017 på exakt 30 punkter.

bopread_2.PNG

Källa: Riksbanken, Affärsvärlden.
Fotnot: Bospreaden i procentenheter i diagrammet.

Den pressade bospreaden är intressant i ljuset av den svaga utvecklingen på bostadsmarknaden i Sverige under de senaste månaderna.

I samband med den svenska bank- och finanskrisen 1992, den globala finanskrisen 2008 och eurokrisen 2011/2012 – då svenska bostadspriser föll i varierande grad – nådde spreaden 150-200 punkter. Den typen av riskaversion lyser ännu med sin frånvaro.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.