Hög lön i förebyggande syfte

Biäst att ge hög lön direkt så att de anställda inte kommer med höga löneanspråk om några år. Ungefär så bakvänt tycks statliga medlingsinstitutets nye chef Anders Lindström resonera. Hittills har fyra medarbetare kommit på plats, och de har alla fått tvåsiffriga lönelyft för att byta från ett statligt jobb till ett annat, visar Affärsvärldens jämförelse med lönerna från de gamla arbetsplatserna.

Med sin strategi vill Anders Lindström antagligen slippa se rubriker i framtiden om att de anställda i den myndighet som ska övervaka lönebildningen får kraftiga lönelyft.

Normgivande

Anders Lindström förhoppning är förståelig. Han vet att medlingsinstitutet, en nyinrättad lönepolis-instans på svensk arbetsmarknad, får ögonen på sig i framtiden. Enligt den senaste finansplanen är löneutrymmet för arbetsmarknaden som helhet högst fyra procent per år de kommande tre åren och uppgifter om att hans fåtaliga anställda skulle få kanske tio eller 15 procent skulle väcka indignation.

Det väl känt att lönebildningen är pressad i offentlig förvaltning, och att det blir allt svårare att hålla kvar kompetenta medarbetare, särskilt när arbetsmarknaden är het. Ändå är Anders Lindströms löneökningsprinciper förvånande. Inga studier talar för att ett högt löneläge i sig skulle verka återhållande på nya lönekrav.

En av institutets uppgifter, när det väl kommer igång, är att verka för kollektivavtalets ställning, samtidigt som den konkurrensutsatta sektorn ska vara normgivande för lönebildningen. Att Anders Lindström sneglar på den privata sektorn, när han lönesätter medarbetarna vid den nya myndigheten är tydligt.

Att det ska löna sig att byta jobb är inte konstigt och förståelsen för lönelyften ökas av att de anställda personerna i vissa fall har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter. Men oavsett motiv har Lindström bidragit till att kanslichef, informationsansvarig och statistiker har fått ingångslöner, som motsvarar lönelyft på mellan 20-40 procent. Dessa tjänstemän är bara att gratulera. Det handlar om rejäla lyft även med hänsyn tagen till argument som “Jag hade för låg lön tidigare” alternativt “Jag har mer ansvar på en liten myndighet”.

Även sekreteraren har fått ett lönelyft på 16 procent.

Anders Lindström själv tjänar 75.000 kronor i månaden, 2.000 kronor mer än vad han fick på jobbet som generaldirektör för Sjöfartsverket med 1.400 anställda. Därmed ligger han över snittet för landets 106 generaldirektörer. Dessa tjänar i genomsnitt 56.800 kronor per månad.

Det var svårt för statsrådet Mona Sahlin att hitta en chef för det nya medlingsinstitutet. Ingen ville ha jobbet fram till dess att Anders Lindström tackade ja. Som gammal förbundsordförande i Sjöfolksförbundet, anses han vara kvalificerad för jobbet, med erfarenhet från spelet vid förhandlingsbordet. Arbetsmarknadens parter gav utnämningen sitt bifall, vilket var ett gott betyg.