Hon utmanar storföretagen
Det finns uppskattningsvis 15 000 lobbyister i dag i Bryssel. De arbetar för allt från enskilda företag, pr-firmor och branschföreningar till regioner, fackföreningar och givetvis miljögrupper och andra ideella intressegrupper. Allas mål är att påverka EU:s komplicerade beslutsprocess i önskad riktning.
Att alla ska få göra sin röst hörd är gott och väl. Men Corporate Europe Observatory, CEO, tycker att maktbalansen väger över för mycket till företagens fördel. 70 procent av lobbyisterna arbetar för dem. (Givetvis slåss de ofta inbördes, som i den pågående striden mellan stora och små biltillverkare om vem som ska sänka koldioxidutsläppen mest.)
CEO vill tygla lobbyisterna med regler och transparens om vem de verkligen arbetar för. EU ligger långt efter USA, där skandaler har lett till ännu hårdare reglering av lobbying.
För Londonbon och filantropen Sigrid Rausing är stödet på 50 000 pund per år för rättvisa spelregler i EU en droppe i välgörenhetshavet. Sigrid Rausing Trust planerar i år att donera 17,5 miljarder pund till ändamål som mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och miljöfrågor. Bland andra specifika projekt finns arbete för etisk klädproduktion, transparenta exportkrediter, bättre arbetsförhållanden i Kina och koll på västvärldens stödprojekt i fattigare länder.
– Vi har ingen kontakt med Sigrid Rausing själv, bara medpersonalen i hennes stiftelse. Vi informerar om vårt arbete några gånger per år, men de ger inga instruktioner. Vi söker anslag årligen, säger CEO:s kampanjsamordnare Olivier Hoedeman.
– Jag tror de särskilt uppskattar vad vårt arbete betyder för EU:s miljölagstiftning.
Stämningen är god på Amsterdam-baserade CEO, som har sex heltidstjänster. Man firar tioårsjubileum och har medvind.
– Vi har nått ett genombrott. Nu pratar alla om att lobbying måste vara transparent. Så var det inte för fem tio år sedan, säger Olivier Hoedeman.
Under den tiden har lobbandet ökat enormt i takt med att EU, särskilt Europaparlamentet, har fått mer inflytande.
Den ansvarige kommissionären, esten Siim Kallas, berättar att han håller på att ta fram en uppförandekod som ska kopplas till frivillig registrering av lobbyister med start våren 2008. Lobbyingfirmorna ska då redovisa sin totala omsättning och varje kunds relativa tyngd.
– Det stämmer att pengar inte är allt. Men det är en relevant faktor, säger Siim Kallas och ler under mustaschen.
– Lobbyister som inte registrerar sig kommer inte att stoppas i dörren till kommissionen. Det vore filosofiskt fel. Men de hamnar i en besvärlig sits när de kommer hit och inte riktigt vill berätta vem som står bakom dem, säger Siim Kallas till Affärsvärlden. Kommissionen är öppen för synpunkter från alla möjliga experter och intressenter när den tar fram ett förslag.
Lobbyister som lämnar vilseledande information sparkas givetvis ut ur registret. Informationen om intäkter måste uppdateras varje vår. CEO hade föredragit obligatorisk registrering, men Siim Kallas tänker bara överväga det om något år om frivilligheten misslyckas. Esten tror att majoriteten ansluter sig inför risken att bli utmålad som skum.
I Europaparlamentet fungerar det annorlunda. Där måste redan varje enskild lobbyist registrera sig för att få röra sig fritt i parlamentets byggnader. Under hösten ska parlamentarikerna besluta om man ska införa krav på finansiell information. Partigrupperna är splittrade.
Många lobbyorganisationer protesterar och SEAP (Society of European Affairs Professionals), som har 150 medlemmar, hotar med bojkott av kommissionens register. I USA var det just finansiella uppgifter som gjorde att superlobbyisten Jack Abramoff åkte fast i en jätteskandal 2005. Han dömdes för att ha svindlat sina klienter, en indianstam, och mutat politiker med en ström av gåvor, som golfresor till Skottland. Straffet blev nästan sex års fängelse och återbetalning av 21 stulna miljoner dollar.
SEAP hävdar att lobbying i Washington är ett helt annat väsen. I Bryssel är det mindre champagne och mer välslipade power point-presentationer. I USA drivs politiken av att valkampanjerna slukar enorma penningbidrag. (The best government money can buy, säger kritikerna.)
Den svenska kommissionären Margot Wallström har kontor intill Siim Kallas. Hon kommer gående i den sterila, stålblå korridoren, som faktiskt är helt fri från lurande lobbyister.
– Jag samarbetar en hel del med Kallas om öppenhet och transparens. Det går åt rätt håll med lobbyingregleringen, säger hon i förbifarten. CEO hoppas på stöd från regeringarna i Norden, som ju gärna talar varmt om insyn.
I CEO:s styrelse sitter också svenskan America Vera Zavala, vänsterpartist och grundare av svenska Attac, och finlandssvensken Thomas Wallgren, filosof och aktivist i alternativrörelsen. Även om America Vera Zavala numera mest författar teaterpjäser bidrar hon med råd och synpunkter till CEO. Hon är inte lika nöjd.
– Det går framåt på vissa håll och bakåt på andra. Lobbyismen har blivit oerhört accepterad. Det är fortfarande tusentals mil från att medborgarna ska kunna
avgöra vem som har inflytande, säger hon.
Fenomenet “svängdörrar” växer i Bryssel, då politiker och toppbyråkrater går direkt till att bli proffspåverkare, säger hon. I Sverige är Göran Persson det senaste exemplet.
Corporate Europe Observatory och allierade organisationer svarar med att försöka skämma ut motståndarna. CEO anordnar rundvandringar i Bryssels EU-kvarter mellan påstått lömska företagslobbyisters kontor.
Tillsammans med Jordens vänner och två andra organisationer har CEO även instiftat ett pris för fula knep, Worst EU Lobbying Award. 2006 vann Exxon Mobil för finansiering av tankesmedjor som förnekar klimatförändringen.
2005 vann en frontgrupp, Campaign for Creativity, som utgav sig för att vara en gräsrotskampanj för musiker, konstnärer och programutvecklare till stöd för mjukvarupatent. I själva verket sköttes kampanjen av pr-firman Campbell Gentry och CEO misstänker att Microsoft och SAP finansierade. I år finns ett nytt pris för “värsta gröntvätt” – när ett bolags skenheliga pr-snack går tvärt emot bolagets skadliga inverkan på miljön.
Nomineringstiden löpte ut förra lördagen. Röstningen sker på internet och priserna delas ut den 4 december.
Bengt Ljung
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.