Höstmörker i fosterlandet

När partierna har slängt de gamla sjökorten överbord utan att rita nya, vederhäftiga, uppstår utrymme för allsköns åsiktspatrask.

Statsministern går på tiggarstråt i EU om asylavlastning. Finansministen trixar med såväl bokföring som prognoser, ändå spricker budgeten. Utrikesministern varnar för systemkollaps. I ett normalt land skulle oppositionsledaren kräva regeringens avgång. I Sverige tycker hon i stället att den ska få sitta kvar i orubbat bo.

Den parlamentariska fridfullheten i landet kontrasterar starkt mot övriga debattarenor, där extremåsikter tar allt större plats och tonen förgrovas. Vore Sverige ett skepp, är känslan att vi förs av en allt svagare kapten på ett allt oroligare hav, med en besättning som kivas alltmer inbördes.

Prenumerera

Detta innehåll kan läsas av dig som är prenumerant.

Har du redan ett konto? Logga in för att läsa vidare.

Dator, läsplatta och mobiltelefon.

Premium

  • Dagsfärska analyser och artiklar via nyhetsbrev
  • Magasinet digitalt eller hem i brevlådan
  • Över 500 aktieanalyser per år
  • Unika investeringsverktyg och portföljer
  • Färre annonser och en bättre läsarupplevelse
  • Och mycket mer
479 kr  / per månad

Vill du se fler alternativ? Läs mer här