HUI spår svagare detaljhandelsförsäljning

Förväntningen på årets andra halvår är att utfallet kommer att bli svagare än under det första.

Utvecklingen är stark med tanke på att vi har genomlidit en omfattande lågkonjunktur/recession men ändå inte riktigt tillfredsställande mot bakgrund av en snabbt stigande temperatur i ekonomin i stort samt hushåll med en rekordhög framtidstro.

Det framgår av Handelns utredningsinstituts, HUI:s, konjunkturrapport som presenterades på fredagen.

HUI spår att den totala detaljhandeln kommer att stiga 2,0 procent i fasta priser i år för att sedan öka med 2,5 procent 2011.

I den förra prognosen i juni spådde HUI att den totala detaljhandeln skulle öka med 2,0 procent i år och med 2,0 procent nästa år.

Att försäljningsutvecklingen resterande del av året väntas bli svagare förklaras framförallt av tre faktorer. För det första är jämförelsetalen starka. För det andra har Riksbanken nu genomfört två höjningar av styrräntan och planerar att fortsätta höja den under årets resterande räntemöten. Även om räntan fortfarande är låg innebär varje höjning att köpkraft omfördelas från detaljhandeln till räntebetalningar.

För det tredje tycks inte sparandet minska. Nyckeln till en stabil konsumtionsökning är att hushållen drar ner på det höga sparandet, något som skulle kompensera för en stigande ränta. Emellertid planerar hushållen, enligt Konjunkturinstitutets mätningar, att öka sitt sparande.

HUI genomför inga förändringar i försäljningsprognosen för i år. Prognosen för 2011 skrivs upp med en halv procentenhet, tack vare en ljusare situation för hushållens konsumtion vars prognos också skrivs upp med en halv procentenhet.

Granskas utfallet så här långt under året framgår de kapitaltunga branscherna som lite av vinnare med starka ökningstal. Samtliga dessa branscher, byggvaror, möbler och elektronik, utvecklades svagt när finanskrisen var som mest intensiv och försäljningsökningen hittills sker från låga nivåer. Om det går att tala om uppdämt shoppingbehov i dagens handel så karaktärisera det dessa branscher. När hösten kommer kan sannolikt någon ytterligare månad med stark tillväxt genereras, men sannolikt leder svåra jämförelsetal till att ökningstakterna mot årets sluttamp blir betydligt svagare än hittills under året.

Efter dagligvaruhandelns svaga vår har sommarmånaderna haft en bättre utveckling. Bedömningen är också att dagligvaruhandelns försäljningsutveckling under resterande delen av året överstiger sällanköpsvaruhandelns.

Sällanköpsvaruhandelns utveckling ligger hittills i år på 4,2 procent medan dagligvaruhandelns tillväxt uppgår till 2,1 procent. En starkare höst för dagligvaror och en svagare för sällanköpsvaruhandeln gör att de bådabranscherna landar på 3,0 procent.

Vad gäller valets effekter på handeln skriver HUI att de tydligaste skillnaderna mellan blocken är de ideologiska, som ger konsumenterna något olika förutsättningar för konsumtion.

Alliansen kommer att fortsätta sänka inkomstskatten, vilket kommer att öka konsumenternas samlade köpkraft medan en rödgrön valseger inte medför några inkomstskattesänkningar. Istället kan en rödgrön regering komma att omfördela resurser till exempelvis pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna, vilket sannolikt skulle generera ett relativt direkt genomslag för dessa gruppers detaljhandelskonsumtion.

För konsumtionen och handelns tillväxt som helhet är bedömningen emellertid att en alliansregering ger högre tillväxt än en oppositionsregering. Det tydligaste exemplet på detta är det planerade femte jobbskatteavdraget på 15 miljarder kronor. Av detta kommer sannolikt cirka 5 miljarder detaljhandeln till del, vilket motsvarar en ökning med cirka 1 procentenhet.

Oppositionen har flaggat för en rad skattehöjningar vid en valvinst. De flesta av dessa riktas emellertid inte direkt till konsument. Effekterna för konsumtionen bedöms därför ske först på sikt via exempelvis höjda sociala avgifter för företag. Den största skillnaden med oppositionen vid makten är alltså att skatten inte sänks och att köpkraftsutrymmet därmed inte ökar.

Oavsett regering tycks det vara klart att två branscher inom detaljhandeln kommer att påverkas. Restaurangmomsen sänks och skatten på alkohol höjs, båda faktorer som kommer att missgynna dagligvaruhandelns tillväxt. HUI har genomfört beräkningar kring effekten av sänkt restaurangmoms, som väntas öka branschens omsättning med cirka 6 miljarder. Råvarudelen i denna kalkyl uppgår till cirka 2 miljarder. Givet att svenskarna inte kommer att äta mer är detta pengar som alltså kommer att omfördelas från dagligvaruhandeln till restaurangbranschen.

HUI räknar med en BNP-tillväxt på 4,1 procent i år och 3,1 procent 2011. I juni spådde HUI en tillväxt på 3,1 procent i år och 3,1 procent 2011.