”Kinas oslagbara vapen i handelssamtalen med USA och EU”

Redan 1992 jämförde Kinas dåvarande ledare Deng Xiaoping Kinas sällsynta jordartsmetaller med Mellanösterns olja. Villigheten att använda dessa metalliska grundämnen som vapen märktes tydligt 2010, då Kina blockerade exporten av samtliga 17 sällsynta jordartsmetaller till Japan efter bråk om territoriella konflikter.

Sällsynta jordartsmetaller är helt nödvändiga för tillverkning av allt från datorer till bilar och vapensystem. Ändå har Kina kunnat skaffa sig en närmast monopolliknande ställning, med drygt 60% av utvinningen och över 90% av förädlingen.

Dels har miljölagar och regleringar agerat bromskloss i väst, då denna industri är förknippad med föroreningar. Dels har statligt subventionerade företag i Kina säkrat dominansen genom prisdumpning.

Nyutvecklade exportkontroller

Utländska företag har saknat incitament att ge sig in i denna smutsiga och olönsamma bransch, så länge ett stadigt flöde av billiga alternativ kommit från Kina. Men efter handelskriget med Donald Trumps förra regering, så har Kina utarbetat ett regelverk för att utnyttja de sällsynta jordartsmetallerna i framtida konflikter.

Sedan 2020 omfattar en kinesisk lag om exportkontroll alla produkter som kan kopplas till nationell säkerhet.

Ironiskt nog är mekanismerna modellerade efter de amerikanska exportrestriktioner som hindrat försäljningen av högteknologi till Kina.

2023 och 2024 infördes krav på exportlicenser för gallium, germanium, antimon och grafit. Detta som svar på USA:s begränsningar av halvledare till Kina.

Efter Donald Trumps inledande tullar mot Kina infördes i februari i år liknande restriktioner av fem andra metaller – inklusive volfram och indium – som är viktiga för försvarssektorn och grön energi.

Drabbar även Europa

I början av april, just efter Donald Trumps tullar på ”befrielsedagen”, utökades exportlicenserna till att även omfatta sju sällsynta jordartsmetaller. Däribland dysprosium och terbium, som är helt nödvändiga för världens bilindustri.

Trots timingen så meddelade Kina att begränsningarna inte riktar sig mot någon enskild nation, utan är globala.

Åtgärderna fick omedelbara konsekvenser i Europa. Branschorganisationen Clepa uppgav i juni att flera biltillverkare och leverantörer tvingats stänga ned delar av produktionen.

Samma månad berättade Autoliv att företaget satt samman en insatsstyrka för att hantera Kinas dominans av sällsynta jordartsmetaller.

Detta följde på varningar i slutet av maj från Jens Eskelund, ordförande för EU:s handelskammare i Kina, att flera företag i Europa riskerar få slut på kritiska mineraler redan inom en vecka, med stora kostnader som följd.

Enligt Reuters råder nu ”full panik” inom bilindustrin på grund av bristande inventarier.

Vill ha mer eftergifter

Mycket tyder på att det var den sinande strömmen av sällsynta jordartsmetaller som fick USA att hålla samtal med en kinesisk delegation i Genève förra månaden.

Den 12 maj proklamerades att saken var löst, då de båda sidorna förutom sänkta tullar även skulle skrota andra åtgärder som vidtagits som en del av den bilaterala handelskonflikten.

Men exportlicenserna utfärdades inte i samma takt som tidigare, vilket fick Donald Trump att själv anklaga Kina för att inte hålla sin del av avtalet.

Kina uppmanade å sin sida USA att rulla tillbaka andra negativa åtgärder mot Kina, vilket sannolikt inkluderar förbud mot AI-chip från Huawei och exportrestriktioner på motorer till Kinas kommersiella flygplanstillverkare Comac.

Dödläget ledde förra veckan till det första telefonsamtalet mellan Xi Jinping och Donald Trump under dennes andra presidentskap. Efter det godkändes tillfälliga exportlicenser på sällsynta jordartsmetaller till USA:s största biltillverkare.

Samtalen mellan Kina och USA har nu återupptagits och inkluderar handelsminister Howard Lutnick. Hans departement ansvarar för exportrestriktionerna på högteknologi till Kina, vilket ger vid handen att USA är redo till eftergifter på denna punkt.

Kina kräver sänkta EU-tullar

Kina förhandlar just nu även med EU inför ett bilateralt toppmöte i Peking nästa månad.

Förra veckan lockade man med att öppna ett ”snabbspår” för exporten av sällsynta jordartsmetaller till unionen. Men handelsminister Wang Wentao lät veta att man då ville se EU ”möta Kina halvvägs”, och främja handeln med högteknologiska produkter från Kina.

Av allt att döma vill Kina att EU ska skrota de tullar på elbilar från Kina som infördes i fjol, eller i alla fall ersätta dem med ett minipris som de båda sidorna fört samtal om sedan i april.

EU:s handelsminister Maroš Šefčovič tog i samtalen med Wang Wentao upp en rad missnöjen i den ekonomiska relationen med Kina, såsom överkapacitet, subventioner, bristande marknadstillgång och dåliga investeringsvillkor.

Men givet att Kina sitter med de sällsynta jordartsmetallerna som trumfkort, är det oklart om EU får något gehör alls för övriga klagomål.

Grepp om västs militär

Bland de sju sällsynta jordartsmetaller som Kina sedan april belagt med exportlicens märks samarium, som nästan enbart har militära användningsområden. Ett stridsflygplan av modell F-35 innehåller över 22 kilo samarium. Gripen är förvisso mindre – men beroendet av samarium gäller även Saab, och omfattar flera andra vapen- och radarsystem.

Det fanns länge en fabrik i Frankrike som förädlade samarium. Men den stängde 1994, på grund av kritik för föroreningar och svårigheter att ekonomiskt tävla med nya aktörer i Kina.

Förvisso gav USA:s kongress landets försvarsdepartement 2009 i uppgift att lösa detta beroende.

Men på grund av kommersiella överväganden byggdes aldrig några nya faciliteter, inte ens då Joe Bidens regering kontrakterade två fabriker med fokus på samarium.

Därmed har Kina även våra försvarsindustrier i ett obehagligt grepp. Detta samtidigt som Europa och USA försöker rusta upp, med ambitionen att förse Ukraina och Taiwan med vapen som försvar mot auktoritära grannar.

Beroendet riskerar fortsätta

Att bygga upp en stabil leveranskedja av sällsynta jordartsmetaller utan Kina tar enligt analytiker minst ett årtionde. Svårigheterna märks av de miljöfrågor och konflikter med samiska intressen som präglar svenska LKAB:s fyndigheter i Kiruna.

Donald Trump undertecknade visserligen en exekutiv order i slutet av april, för att snabbstarta utvinningen av kritiska mineraler i syfte att bryta Kinas dominans.

Men USA har endast en gruva där sällsynta jordartsmetaller utvinns, och den skickade fram tills nyligen dessa till Kina för förädling då man själv inte har infrastrukturen som krävs för detta.

Kina har vidare förbjudit exporten av teknologi för att såväl utvinna sällsynta jordartsmetaller som förädla dem till de magneter som används i industriell tillverkning. Man utövar också strikt kontroll över inhemsk produktion och export, via kvoter som endast tilldelas statliga gruvföretag.

Monopolställningen gör det även möjligt att sänka priserna för att minska lönsamheten i nyinvesteringar, och därmed tränga undan utländska konkurrenter på samma vis som man gjort med grafit.

Trots att det finns gott om sällsynta jordartsmetaller världen över bedömer International Energy Agency att Kina kommer behålla sin dominans. Framför allt inom förädling, där Kina år 2030 tros stå för över 90% tillsammans med Malaysia.

Räkna med mer utpressning innan dess, då Kina enligt en EU-tjänstemans beskrivning nu har fått ”blodsmak”.

Jojje Olsson, författare och journalist, flyttade till Peking 2007, men bor och verkar sedan 2016 i Taiwan. Detta efter att ha nekats visum i Kina på grund av sin bevakning.