Hushållens lån på rekordnivå

Nysparandet i finansiella tillgångar låg under andra kvartalet på 241 miljarder kronor. Samtidigt ökade skulderna med 93 miljarder kronor. Det ger ett finansiellt sparande på 148 miljarder kronor, 20 miljarder lägre än föregående kvartal. Dock var det finansiella sparandet första kvartalet i år var det högsta sedan tidsserien startade 1996, enligt SCB.

Trenden med höga nettoinsättningar på bankkonto fortsatte och under andra kvartalet uppgick insättningarna till 77 miljarder.

Hushållen sparar allt mer i fonder och aktier

Hushållen nettoköpte aktier och fonder för 66 miljarder kronor under kvartalet, vilket var 27 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år.

Nettoköpen av noterade och onoterade aktier låg på 38 miljarder kronor, och nettoköpen av fonder på 28 miljarder kronor. Främst nettoköptes aktiefonder och andra fonder, för 14 respektive 11 miljarder.

”Sedan coronapandemins utbrott har hushållen i större utsträckning sparat i aktier och fonder, med undantag för första kvartalet i fjol då det var en kraftig börsnedgång och hushållen nettosålde fonder för 40 miljarder kronor”, skriver SCB.

Nettoinsättningar på bankkonto tillsammans med nettoköp av aktier och fonder bedrog till drygt hälften av hushållens nysparande i finansiella tillgångar under kvartalet. Den andra hälften av nysparandet kom främst från pensionssparandet.

Rekordhög upplåning

Samtidigt var nettoupplåningen, på 94 miljarder kronor, den högst uppmätta sedan tidsserien startade 1996.

Nettoupplåningen var nästan 30 miljarder högre än både föregående kvartal och motsvarande kvartal i fjol. Det finns dock en säsongsvariation i hushållens nettoupplåning och under andra kvartalet är upplåningen vanligtvis högst.

Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut, uppgick till 4 856 miljarder kronor och den årliga tillväxttakten på lån steg till 6,3%, vilket var 0,5 procentenheter högre än första kvartalet i år och 1 procentenhet högre än motsvarande kvartal föregående år.

Stigande nettoförmögenhet

Hushållens finansiella nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, uppgick vid slutet av kvartalet till 14 177 miljarder kronor. Under det senaste året har nettoförmögenheten ökat med 3 077 miljarder kronor, en ökning med 28%.

Av ökningen förklaras drygt en tiondel av det positiva finansiella sparandet och nästan nio tiondelar av värdeökning, som i sin tur främst förklaras av värdeförändringen av det direkta och indirekta ägandet i aktier.