HUSHÅLLENS PENGAR: Svenskarnas fördubblade förmögenhet

Under den djupa ekonomiska krisen på 1990-talet har hushållensfinansiella förmögenhet ökat från omkring 360 miljarder kronor1990-1991 till 820 miljarder 1995 och i dag troligen en bra bitöver 1.000 miljarder. Allt är omräknat till 1996 årspenningvärde.

Uppgifterna avser hushållens finansiella nettotillgångar vilketär lika med värdepapper som pengar, banktillgångar, aktier,obligationer och försäkringssparande minus alla skulder, somfrämst är bostadslån. I statistiska centralbyråns summeringingår inte onoterade svenska aktier och inte utländska aktier(utlandsfonder finns dock med).

Hushållen har alltså under en av de värsta ekonomiska krisernanågonsin byggt upp en en jättelik förmögenhet, som kan fåavgörande betydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen. Omoptimismen om framtiden återvänder och hushållen väljer attkonsumera upp en del av sin nyvunna förmögenhet kan det blirejäl fart på svensk ekonomi.

Hushållens nettoförmögenhet motsvarade 49,8 procent av BNP 1995,vilket är det sista år för vilket det finns statistik. Framförallt den kraftiga börsuppgången under 1996 gör att hushållenstillgångar nu troligen uppgår till 60 procent av BNP. Det kanjämföras med att motsvarande tal var 22 procent 1990, 28 procent1985 och bara 15 procent 1980.

SNABB ÖKNINGEftersom förmögenhetsökningen skett så snabbt är det svårt attveta vilken samhällsekonomisk betydelse den får. Sparandet sjönknågot i fjol, vilket medförde att konsumtionen ökade trots atthushållens inkomster stod stilla. Konjunkturinstitutet tror attdenna sparandeminskning skall fortsätta, vilket i så fall medföratt konsumtionen ökar mer än inkomsterna. Detta förbättrar i såfall tillväxten i år och nästa år, men mer än en gissning kandet inte bli.

Hushållen är naturligtvis inte bara vinnare utan också förlorarepå den ekonomiska krisen. De drabbade är 700.000 arbetslösa,egentligen många fler eftersom ett mycket större antal personernågon gång under perioden har drabbats av arbetslöshet. Dessutomhar neddragningar skett i olika förmåner och i den offentligaservicen.

Samtidigt har inte förmögenheterna fallit över hushållen somnågot slags bingovinst. I själva verket förklaras denövervägande delen av förmögenhetsökningen faktiskt av attsparandet ökat. Sedan hushållens sparkvot vände till att blipositiv 1991 har det finansiella sparandet uppgått till 450miljarder kronor (i 1996 års penningvärde). Hushållen har alltsåi hög grad själva sparat ihop till sin förmögenhet. Till dettakommer att hushållens innehav av svenska aktier och aktiefonderstigit i värde med nästan 150 miljarder. Avkastningen påplaceringar går inte att räkna fram ur finansräkenskaperna,eftersom värdena påverkas av köp och försäljningar.

Värdet på aktievinsterna har vi fått genom att lägga på denindexuppgång som skett. Hushållens aktieinnehav har annars ökatbetydligt mer, men det är alltså en följd av att en del avnysparandet har placerats på detta sätt. Det var åtminstone ifjol klokt eftersom börsen gick upp med 38 procent medan dengenomsnittliga bankräntan var 3,0 procent.

Även obligationsinnehavet har ökat kraftigt, på bekostnad avbanksparande och allemansfonder. Den största förändringen iförmögenhetsbilden är dock att hushållen drog ned sina lån med165 miljarder kronor mellan 1991 och 1995. Dit har därmed drygten tredjedel av de nysparade pengarna gått. Aktieplaceringarnahar visserligen ökat mer än vad lånen har minskat, men det ärframför allt en följd av värdestegringen inte av ett ändratportföljval.

Till de finansiella tillgångarna kommer bland annat defastigheter som ägs av hushållen, det vill säga främst egna hem.Där har priserna fallit och det totala värdet därför minskat medtroligen omkring 100 miljarder. Även på bostadsrätter har detunder krisåren skett ett värdefall på några tiotal miljarder.Värdeminskningen på egna hem har säkert starkt bidragit till denökning av sparandet som skett i form av amortering ochlåneminskning. Till detta kommer förstås att räntorna varit såhöga under en period. Ännu i fjol var den genomsnittligabankräntan 10,8 procent medan bostadslåneräntan låg på 10,0procent. Samtidigt var bankernas sparränta, som sagt, treprocent.

Den starka ökningen av det finansiella sparandet, samtvärdestegringen på aktier, har medfört inte bara att hushållennu har en väsentligt högre förmögenhet än tidigare,utan ocksåatt likviditeten ökat. Finansiella tillgångar ger förstås enbetydligt större handlingsfrihet än innehavet av en villa. Detär förklarligt att kampen är hård om att få förvalta hushållensmiljarder, som dessutom ökar i god takt även om sparandet skullesjunka något.

Finansräkenskaperna publiceras med stor eftersläpning. De somkommit under förra veckan avser alltså år 1995. Då varhushållens totala finansiella tillgångar 1.655 miljarder kronormedan skulderna uppgick till 835 miljarder ochnettoförmögenheten därmed till 820 miljarder.

Trots att hushållens finansiella tillgångar är dubbelt så storasom skulderna är deras avkastningsnetto negativt. Detta berorförstås bland annat på att låneräntorna i bank har varit mer äntre gånger så höga som räntorna på sparandet. Men meduppbyggnaden av en stor finansiell förmögenhet håller läget påatt förändras.

1990 var hushållens nettoräntor nästan minus 50 miljarder. Såmycket måste alltså dras bort från den disponibla inkomstenvarje år. Enligt KI:s nya prognos väntas hushållensnettoavkastning nästa år bli positiv, för första gången på mångadecennier.De senaste uppgifterna om hushållens finansiellaställning avser alltså 1995. Men i fjol ökade, enligtkonjunkturinstitutets bedömning, hushållens sparande med 66,5miljarder kronor. Därtill bör värdet av hushållens aktieinnehavha stigit med minst 150 miljarder. Detta medför att denfinansiella förmögenheten bör ha stigit med mer än 200 miljarderunder 1996.

AKTIER MER VÄRDADet är denna grova uppskattning som ligger till grund förprognosen att hushållens finansiella nettoförmögenhet i fjolökade till drygt 1.000 miljarder. Enligt KI bör därtillhushållens fastighetsinnehav ha stigit i värde med några tiotalmiljarder kronor.

Framför allt är det, som sagt, hushållens eget sparande som ärorsak till den kraftiga förmögenhetsökningen. Den kraftigaökningen av sparandet är därtill en viktig förklaring till denekonomiska krisen. Hushållens finansiella sparande ökade frånminus tre procent av BNP 1988 till plus sex procent 1994.Följaktligen blev efterfrågan och därmed produktionen nioprocent lägre vilket nästan ensamt förklarar att vi tappadeomkring tio procent av BNP i förhållande till om den tidigaretrenden hade fortsatt.

Det kan också sägas vara hushållens sparande som indirektorsakade det stora statliga budgetunderskottet. Naturligtvis ärdetta samtidigt en alltför förenklad bild. Den uppblåstalåneekonomin på 1980-talet måste få ett slut och inflationenpressas tillbaka. Vad som hade hänt om hushållen fortsatt attspendera mer än sina inkomster kan man knappast ana. Däremothade man kunnat önska sig en mjukare övergång mellanytterligheterna.

DUBBLA PENGARNAHushållens finansiella tillgångar vid årets slut. Miljarderkronor. 1996 års priser.

plus/ 1991 1995 minusTillgångarSedlar 65 66 +1Bank 472 426 -46Allemansspar 76 51 -25Statsskuldsväxlar 5 0 -5Obligationer 97 162 +65Aktier, andelar 358 462 +104Börs, svenska 139 241 +102Ej börs, svenska 194 182 -12Därav fondandelar 99 130 +31Utländska 25 39 +14Utlåning 41 15 -26Till staten 10 0 -10Till Kommuner 1 1 0Till Finanssektorn 17 3 -14Till Företag 13 12 -1Handelskrediter 4 4 0Försäkringssparande 195 266 +71Övrigt inklusiverestpost1) 154 295 +141Summa tillgångar 1347 1654 +307SkulderLån 983 826 -157Banker 310 199 -111Bostadslåneinstitut 542 507 -35Handelskrediter 8 9 +1Summa skulder 991 834 -157Förmögenhet 356 820 +4641) Inklusive korrigeringspost för avstämning motnationalräkenskaperna.

BILDTEXT: Hushållens samlade förmögenhet har ökat tillrekordnivåer, efter en period av idogt sparande och godbörsutveckling. Uppgifterna för 1996 är Affärsvärldensuppskattning.