Hushållsskulderna är högre än tidigare trott

”Analysen av datamaterialet visar bland annat att hushållen överlag är högt skuldsatta om man ser till deras inkomster – det gäller framför allt låg- och medelinkomsttagare. Den visar också att fyra av tio låntagare inte minskar sin skuld – och att de som gör det minskar den mycket långsamt”, skriver Riksbanken i en så kallad ekonomisk kommentar.

De svenska hushållens skulder har vuxit kraftigt under de senaste åren och Riksbanken har i olika sammanhang lyft fram de risker detta medför för både den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten.

”Riksbanken har nu samlat in data om de svenska låntagarna. Detta gör det möjligt att genomföra bättre analyser av hur hushållens skulder är fördelade än vad som varit görligt under de senaste åren, då analysen i stor utsträckning byggt på aggregerade data och stickprov på nya låntagare. Det har då inte varit möjligt att analysera hur skulderna är fördelade bland de individer och hushåll som faktiskt har en skuld”, uppges det.

Riksbanken presenterar nu statistik som visar hur skulderna är fördelade på bland annat inkomstgrupper, åldersgrupper och geografiska områden, och hur de utvecklas över tid.

Analysen visar att den genomsnittliga skuldkvoten, alltså skulderna i relation till de disponibla inkomsterna, i juli 2013 var 296 procent för skuldsatta individer och 370 procent för individer med bolån.

För skuldsatta hushåll var skuldkvoten 263 procent och för hushåll med bolån 313 procent.

”Oavsett inkomstgrupp och oavsett om man ser till skuldsatta individer, skuldsatta hushåll eller individer och hushåll med bolån är skuldkvoten genomgående över 200 procent och högst bland låg- och medelinkomsttagare. För hushåll med bolån visar analysen också att skuldkvoten i genomsnitt är högre än 400 procent i de tre storstadskommunerna och drygt 300 procent i övriga landet”, skriver Riksbanken i den ekonomiska kommentaren.

Statistiken visar vidare att nästan 25 procent av hushållen i stocken har ökat sina skulder och nästan 60 procent har minskat sina skulder mellan 2012 och 2013. Ifall låntagarna som har minskat sina skulder under denna period fortsätter att minska skulderna i samma takt framöver är de i genomsnitt skuldfria om cirka 100 år, noterar Riksbanken.

Skuldkvoten för hela svenska hushållssektorn baseras vanligtvis på aggregerad statistik från SCB och beräknas som hushållssektorns totala skulder som andel av dess totala inkomster. I det fjärde kvartalet 2013 var denna aggregerade skuldkvot 174 procent och därmed hög i ett historiskt perspektiv, enligt Riksbanken.