Huvudkontoretsirrationalitet
Skanska flyttar huvudkontoret igen efter bara några år vid World Trade Center i Stockholms city. Den nya hemvisten blir i Solna. Det är full fart fram och tillbaka eftersom Skanska bara för ett par år sedan flyttade in till stan från Danderyd.
Den flytten skedde för att råda bot på en övercentraliserad organisation. På huvudkontoret i Danderyd utanför Stockholm arbetade i mitten av 1990-talet hela 600 personer. Där fanns inte bara vd och staber, utan också ledningarna för de svenska affärsdrivande bolagen. Där fanns en betydande byråkrati och koncernledningen ägnade en oproportionerligt stor del av sin tid åt frågor som rörde Skanska i Sverige, vilket innebar att man försummade andra delar av koncernen.
![]() |
MISSRIKTAT LULL LULL: Ericsson huvudkontor i London blev en flopp.
|
Det var därför den nya, lilla koncernledningen placerades på World Trade Center. Organisationen plattades till markant för att skapa snabbare beslutsvägar och tillåta högre tillväxt. Under dåvarande vd:n Claes Björk hade huvudkontoret bara ett 35-tal anställda (50 idag). Det var uppenbarligen i minsta laget för att hålla ihop en globalt verksam koncern med stark inriktning på projekt snarare än löpande affärer. Skanska hade under Björk släppt efter för mycket på kontroll och central koordination. Under 2001 kom flera obehagliga överraskningar till följd av hastigt uppkomna problem först i Danmark respektive Storbritannien.
Övertro på huvudkontoren
Nu vill nye vd:n Stuart Graham signalera en starkare kontroll. Internt är det nog heller ingen nackdel att ledningen visar att den drar sitt strå till stacken genom att välja billigare lokalytor.
Det finns antagligen en övertro på huvudkontorets betydelse för ett företags utveckling.
När begreppet storföretag var relativt nytt, som för hundra år sedan, var det självklart att ledningen skulle utöva total och inte sällan diktatorisk kontroll över verksamheten. Svenska bruksdisponenter brukade kunna titta ner på produktionen från vardagsrumsfönstret. Det ansågs, påpekar Pontus Braunerhjelm på Industriens Utredningsinstitut, klart tveksamt när chefen för Perstorp ville uppföra sin bostad så långt som 150 meter bort från fabriken.
Signalvärde
Ingen företagsledare styr idag genom att instruera och kontrollera. I stället är huvudkontoret den funktion i företaget som formulerar mål, förankrar dessa på lägre nivåer och genomför de strategiska åtgärder som behövs. Med moderna informations- och rapporteringssystem har det blivit lättare att hålla huvudkontoren små. Dessutom består dagens stora företag av ganska självstyrande affärsområden i stället för, som tidigare, divisioner.
När ett gammalt traditionstyngt bolag ska stöpas om har en flytt förvisso ett visst signalvärde.
Telia Soneras placering av ledningsfunktionen i Stockholms city, på en halvmils avstånd från gamla Televerkskomplexet i Farsta, är ett exempel. Ett annat är SCA:s flytt från Sundsvall till Stockholm 1993, som förebådade förvandlingen från skogsbolag till konsumentvarukoncern. Även amerikanska Boeing, som härom året nyligen lämnade Seattle för Chicago, kan förmodligen på det viset snabba upp omvandlingen från flygtillverkare till diversifierad systemleverantör. Det finns också andra “World-Trade-Center-företag” som valt att skapa mycket små huvudkontorsfunktioner. Ett av dem är låstillverkaren Assa Abloy, med ett 30-tal personer på huvudkontoret. Ett annat är Saab, som flyttade från Linköping 2001.
Kvar på bruksorten
Men detta avgör knappast effektiviteten i ett företag. Ibland går en omlokalisering riktigt snett. Ericssons Londonflytt blev till exempel ett fiasko och Stora Enso har inte blivit märkbart lyckligare för att ledningen numera huserar i den brittiska huvudstaden.
Snarare är det så att de företag som utvecklas väl gör det oavsett var huvudkontoret ligger. Ta till exempel Sandvik, Sveriges mest välskötta verkstadsbolag. Ledningen finns i Sandviken, huvudort för koncernens lågavkastande stålrörelse. Det har dock inte hindrat decenniers framgångsrik fokusering på hårdmetall.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.