I säkra hamnar
»Om vi fortfarande varit ensamstående skulle vi kanske inte ha funnits nu«, säger Jane Walerud, chef för Alteon Websystems, tidigare Bluetail.
Med de orden sammanfattar hon ganska väl läget för några riskkapitalsatsningar som slussades vidare i fjol: Qeyton, Altitun och Bluetail – alla typiska teknikbolag. De såldes till Cisco, ADC Telecommunications respektive Alteon Websystems (som i samma veva i sin tur såldes till Nortel Networks), alla tre amerikanska bolag. Bakom bolagen stod en rad riskkapitalister, Innovationskapital, Kjell Spångberg och Demel för att bara nämna några av de kända namnen. Försäljningssummorna var uppseendeväckande, det handlade om många miljarder för bolag som bara funnits några år. Bluetail värderades till över en miljard efter bara ett år. Både grundarna och riskkapitalisterna tjänade storkovan även om en del av grundarna sitter fast med de inlåsta aktier som de fick som betalning, aktier som sedan fallit kraftigt.
I god tid
Bolagen såldes på toppen av en fantastisk teknikhausse vilket innebar att affärerna för säljarnas del genomfördes vid en sällsynt väl vald tidpunkt. Förutom bra betalt lyckades bolagen också undvika att möta konjunkturnedgången på egen hand. I bistrare tider skyr kunderna mer än någonsin små leverantörer eftersom de inte vet om de kommer att överleva.
»De skulle antagligen inte vågat köpa från lilla Bluetail«, säger Jane Walerud. Med Alteon som ägare har det istället blivit kundbesök hos Vodafone. »Det hade jag aldrig kunnat göra förut.«Det finns en del allmängiltiga erfarenheter från dessa fyra försäljningar. Den viktigaste är att bolagen nu når ut till kunderna.
»Detta var en överlevnadsstrategi för oss, säger Nils-Gunnar Kling, marknadsansvarig vid Qeyton som sedan försäljningen heter Cisco Photonics. »Vi var ett litet bolag med en global produkt. Via Cisco når vi ut. Det har varit mycket lyckat«.
För Altituns del var ett av målen med försäljningen att få hjälp med produktionen. Där oroade man sig mycket för att det skulle bli svårt att tillverka i många exemplar.
»Det visade sig att det var ännu svårare än vi trott«, berättar VD Lennart Ramberg. »Men affären har satt fart på verksamheten.«
Antalet anställda på Altitun har ökat från 45 till 130 efter försäljningen. Ledningens produktionsmål verkar nås tidigare än väntat.
Vågade inte tacka nej
Ett annat skäl var att ägarna inte vågade tacka nej till det feta erbjudandet. De oroade sig för grälen det skulle ha lett till om det hade visat sig att de missat en bra affär.
Inget av bolagen omsätter ännu några summor att tala om men med hjälp av de nya ägarna börjar försäljningen komma igång.
Bluetail gör program som hjälper till att skapa stabilitet på nätsajter och att dirigera trafiken på internet (som att låta stamkunder gå före i kön). Qeyton använder ljusteknik för att öka utnyttjandet i fiberoptisk kabel. Altitun gör lasrar som ökar kapaciteten hos redan nedlagd kabel.
En väntad erfarenhet är att det blivit mer byråkrati och mer rapporter att fylla i. Fast de inblandade klagar inte särskilt mycket.
»Det är klart att man måste följa köparnas etablerade sätt att jobba«, säger Nils-Gunnar Kling. »Men ur min personliga synvinkel har det varit mycket smidigare att jobba i Cisco än i till exempel Ericsson där jag jobbade tidigare. Cisco är yngre och inte lika belastat av historien som Ericsson. Och så är Cisco mer aggressivt och svarar snabbare.«
»Mycket av mitt utåtriktade arbete har försvunnit«, säger Lennart Ramberg. »Arbetet handlar mer om innehåll och mindre om form. Och det måste ju vara bra«, säger han men man anar en viss saknad i rösten. Han är på väg att lämna bolaget och har köpt sig ett whiskydestilleri på Hebriderna.
Men förändringarna hittills är ju trots allt inga stora problem. Frågan är hur det kommer att låta om några år. Då vet vi dels om bolagen lyckats nå upp till sina försäljningsmål och dessutom vad de inblandade svenskarna tycker om sina utländska ägare.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.