I väntan på en plats i gemenskapen

Krisande länder som Island, Ungern och baltstaterna har de senaste veckorna flaggat för att lämna sina egna valutor och gå över till euron. Det är inte konstigt. Ländernas valutor har varit kanonmat på finansmarknaderna den senaste tiden, och de politiska ledarna ser Europas gemensamma valuta som en skyddande hamn. Små euroländer med problem i banksektorn, som Irland, Belgien och Luxemburg, har helt klart klarat sig väl i finansstormen.

Men det lär inte blir några strömhopp in i euroområdet. Slovakien blir vid årsskiftet det 16:e landet som byter till euron. Sedan dröjer det minst till 2012 eller 2013 för nya medlemmar.

I kön finns tio länder med skilda vägar fram. Deras hinder utgörs av variationer på ekonomiska svagheter och politiska tvivel. (Vi bortser här från Sverige och Storbritannien.)

Under orostider vill euroländerna absolut inte mjuka upp inträdeskraven. Ytterligare osäkerhet är bara onödig och ger ingen vinst. Kravet på högst 3 procents budgetunderskott har alltid tolkats strikt medan kravet på att statsskulden får vara högst 60 procent av BNP har varit mjukare.

Inflationskravet tolkades hårt 2006 då Litauen fick nej på sin ansökan. De snabbväxande östländer ställdes inför ett val: hög tillväxt eller euron. De valde fortsatt konsumtionsfest, och ofrånkomlig inflation, så euron har fått vänta några år.

Däremot har kravet på stabil valuta mjukats upp för tillväxtländer. Kravet består dels av två års deltagande i växelkursmekanismen ERM2, dels av att valutan inte får vara för volatil. Men vid granskningen av den slovakiska valutan i somras accepterade euroländerna en betydligt kraftigare förstärkning än tidigare riktmärke.

Den slovakiska kronan har revalverats 26 procent 2007 och 2008 inom ERM2. Inte särskilt stabilt, men det speglade Slovakiens starkare ekonomi. Försvagningar av valutor ser man däremot strängt på eftersom det ger konkurrensfördelar. Högsta tillåtna avvikelse nedåt är fortfarande 2,25 procent från en valutas centralkurs mot euron i ERM2. (Jämför med svenska kronans försvagning med 12 procent på tre månader.)

För närvarande deltar bara Danmark, Slovakien (till årsskiftet) och de tre baltiska länderna i ERM2. Under finanskrisen har Danmark fått betala dyrt för att försvara sin nästan fasta växelkurs mot euron. Danska centralbanken har kastat in en tredjedel av valutareserven i stödköp och har höjt räntan två gånger trots att det ekonomiska läget har fordrat sänkningar.

Statsminister Anders Fogh Rasmussen lovar en ny folkomröstning om EMU senast 2011, efter misslyckade försök 1992 och 2000. Danmark uppfyller sedan länge alla inträdeskrav och landet skulle kunna gå med snabbt vid ett ja. Men att hålla en folkomröstning i en djup lågkonjunktur är vanskligt. Någon stor omsvängning i folkopinionen till eurons fördel har inte skett.

Den betydligt djupare krisen på Island har haft stor effekt på opinionen. 72 procent av islänningarna ser EU och euron som räddningen i nöden. Ryktet går att Reykjavik siktar på en ansökan om EU-medlemskap nästa år för att hissa EU-flaggan 2011. Först därefter kan den isländska kronan börja den obligatoriska tvåårsperioden i ERM2. Island kan alltså byta sin mjukvaluta mot euron tidigast 2013. Detta förutsätter att Islands ekonomi i övrigt har hunnit komma på fötter från årets enorma krasch.

De överhettade ekonomierna i Estland, Lettland och Litauen har också landat hårt. Recessionen tvingar ned inflationen från tvåsiffriga höjder under feståren. Men inflationen är fortsatt besvärande de närmaste åren. EU-kommissionens prognos för 2010 spår 3,3 procent respektive 4,7 procent och 7,5 procent för de tre.

Samtidigt växer budgetunderskotten. Lettland och Litauen spränger treprocentsgränsen 2009 och 2010, enligt kommissionen. Lettland är också det senaste landet som begär internationella krislån. Tidigast 2012 kan eurointräde bli aktuellt för de tre, men troligen blir det senare. Estland ligger lite framför sina grannar.

Värstinglandet Ungern har misskött ekonomin länge. Budgetunderskottet var 9,3 procent 2006 och tillväxten futtiga 1,1 procent i fjol – sämst i EU. Regeringen har börjat sanera ekonomin men Ungern klarar inte treprocentsgränsen för underskottet de närmaste åren. Landet drabbades hårt av misstroende i höst och forinten föll över 20 procent. Krislån på 20 miljarder euro från IMF och EU ska ge stadga. Regeringen siktar på att knyta valutan till ERM2 före valet 2010, vilket innebär EMU-inträde tidigast 2012.

Polen och Tjeckien är två relativt EU-skeptiska länder som har bättre ordning på sina ekonomier. Tjeckien klarar nu kraven på inflation och underskott men den sköra regeringen skyndar långsamt. Det inofficiella måldatumet för EMU är 2012-2013.

Polen klarar budgetkravet och snart också inflationskravet. I slutet av oktober lade Polen fram sin tidsplan för att lugna nervösa investerare. Zlotyn knyts till ERM2 2009 och euron införs 2012.

Bulgarien och Rumänien är ännu outvecklade ekonomier, men kan kandidera på några års sikt. Rumänien har satt 2014 som mål. Som för alla snabbväxande länder blir hög inflation ett problem.

Dessa scenarier bygger på gynnsamma prognoser. I dessa dagar grusas sådana förutsägelser i parti och minut. Säkerligen snubblar flera länder på vägen.