Industrin tappar takten

Svensk exportindustri går som tåget. Men samtidigt börjar varningsklockorna ringa. I vissa branscher går det inte att leverera i snabbare takt medan andra branscher visar tydliga tecken på avmattning.

Den svenska industrin har upplevt en veritabel exportboom under första halvåret i år. Men nu hopar sig frågetecknen: Är det möjligt att upprätthålla exporttakten framöver? Osäkerheten gäller dels möjligheterna att producera i tillräcklig omfattning för att möta en stigande efterfrågan. Dels i vissa nyckelbranscher, som bidragit mycket kraftigt till exportlyftet, även tecken på att efterfrågan mattas av.

Om det är något som har överraskat de ekonomiska bedömarna, inklusive Affärsvärlden, hittills under 2004 så är det exporten. I början av året låg förväntningarna på en exportökning kring 5-6 procent i år. Men första halvåret landade exportökning på makalösa 11,2 procent. För att finna motsvarande ökningstakt får man gå tillbaka till den glödheta högkonjunkturen under 2000. Det här har fått många bedömare att skriva upp sina prognoser för svensk ekonomi.

Importen har däremot inte alls haft samma imponerande utveckling, snarare tvärtom. I volym ökade importen med 5,3 procent och i löpande pris var importökningen måttliga 3,6 procent.

Så sammantaget har export- respektive importutvecklingen gjort att den svenska handelsbalansen månad efter månad slagit överskottsrekord. Första halvåret gav utrikeshandeln därmed det överlägset största bidraget till en BNP-ökning på närmare fyra procent.

Bryter man ner exportutvecklingen på branscher så finner man något överraskande att energisektorn haft den absolut bästa exportutvecklingen (se tabell). Här är det oljeraffinaderierna som dragit fördel av bristen på raffineringskapacitet, främst i USA. På andra plats är det telekomsektorn som genomgått en otrolig metamorfos på bara några kvartal. Bland övriga vinnare återfinns transport- respektive livsmedelssektorn. De stora besvikelserna är läkemedels- respektive skogsindustrin där exporttillväxten varit måttlig.

Det är dock farligt att, som en del analytiker tycks göra, dra ut den gynnsamma exporttrenden allt för långt in i framtiden. Bara sedan halvårsskiftet har en del varningstecken börjat synas. Ett sådant tecken är att augusti månads utrikeshandel var en besvikelse liksom orderingångssiffran från samma månad. Dessutom sjönk omdömena om orderstockarnas storlek när inköpschefsindex för september presenterades för en vecka sedan.

Två av branscherna som toppar årets exportlista, telekomsektorn respektive transportmedelsindustrin, visar den kraftigaste orderminskningen i augusti, siffrorna är, -21 respektive -28 procent.

För transportmedelsindustrin kommer ordernedgången kanske lite som en befrielse eftersom branschen tycks gå för full maskin och har haft svårigheter att leverera varor i efterfrågad takt. I Volvo talas det exempelvis om komponentbrist medan Scania i sin tur får begränsad leveranskapacitet när produktionen ska trimmas in för leverans av den nya R-modellen. Även i andra branscher sätter ett rekordhögt kapacitetsutnyttjande begränsningar på hur snabbt exporten kan fortsätta att växa.

Andra branscher har inte det problemet. Ett stort frågetecken kan dock sättas för en snabb återhämtning av läkemedelsexporten efter att AstraZeneca inte fick Exanta godkänt för försäljning i USA. Dessutom pressar en allt starkare krona och sjunkande priser den svenska skogsindustrin. Telekomsektorn tycks ha gått in i en lugnare fas och oljebranschens exceptionella tillväxttakt kan inte hållas utan stora nyinvesteringar.

Exporten kommer givetvis inte att kollapsa givet att den internationella konjunkturen fortsätter att utvecklas hyggligt. Affärsvärldens bedömning är dock att det blir ett bakslag under andra halvåret med en betydligt lugnare exportutveckling samtidigt som importen ökar allt snabbare.

I så fall blir det dags för många att skriva ner allt för optimistiska förutsägelser för utrikeshandeln och därmed tillväxten för såväl 2004 som 2005.
_____________________________________

Exportvolym
Första halvåret 2004 jämfört med första halvåret 2003
Procent: Fasta priser, Löpande priser
Oljeprodukter 27,6 30,5
Elektrovaror, telekom 25,1 15,8
Livsmedel 20 12,5
Vägfordon 19,2 12,3
Maskiner 8 6,5
Järn, stål och mineraler 6,9 17,3
Skogsvaror 3,8 -0,1
Läkemedel 2,7 2,9
Totalt 11,2 8,6
Källa: SCB

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Nordic Bridge Fund