”Inflationen är nyckeln”

Just som det började se ljusare ut på börsen har klimatet försämrats radikalt. Hur ska det gå under årets andra hälft egentligen? Hur ser de mest spännande strukturcasen ut? Vilka bolag köps upp? Vilka aktier är mest köpvärda och vilka bör man undvika?

– Jaså, bara de lätta frågorna, var hedgefondförvaltaren Björn Germers ironiska kommentar när Affärsvärlden ringde för att erbjuda honom en plats vid en rundabordsdiskussion om börsen inför sommaren.

Han antog i alla fall utmaningen. Det gjorde också Peter Benson, förvaltare på investmentbolaget Pyr Invest, och Johanna Möllerström, aktiestrateg på Kaupthing.

Det blev en stundtals livlig diskussion mellan en optimistisk aktieexpert, en som tror att det blir halvtrist och en som anser att börsen visserligen kan bli halvtrist men också riktigt dålig.

Vad säger ni om börsläget?

Johanna: Vi trodde att första halvåret skulle blir stökigt och det blev det ju. Men vi är trots allt relativt optimistiska för andra halvåret. Flera faktorer pekar i rätt riktning nu: makron ser lite starkare ut, tillväxtmarknaderna håller emot lite bättre, det var ingen kollaps för vinsterna första kvartalet. Men det krävs att kreditmarknadsstormen blåser över ordentligt innan man kan se en hållbar uppsida.

Vad betyder det för helåret, vi är ned 13 procent i dagsläget?

Johanna: Upp ungefär 10 procent på helåret, utdelningarna inräknade.

Vad tror du, Björn?

Björn Germer: Jag tror inte vi går under de kursnivåer som vi såg i februari/mars. Anledningen till att det vände var att den finansiella dramatiken var som värst då. I dag förleds vi att tro att finanskrisen är tillbaka, när det egentligen pågår en uppkapitalisering av de banker som har förlorat väldigt mycket pengar. Det tarvar väldigt mycket kapital. Då går börsen ned.

Men jag tror inte på någon jättestark utveckling. Den producerande industrin är inne i en fas där lönsamheten håller på att gå ned. Samma sak gäller den finansiella industrin, och det håller tillbaka utvecklingen. Men jag tro fortfarande att det värsta är över.

Tror du att det stannar på minus 10?

Björn: Det kan nog stanna på noll också. Men jag tror inte att det galopperar uppåt.

Johanna: Jag ser lite annorlunda på det här med lönsamhet inom industrin. Vi tror att investeringscykeln förblir i stort sett intakt. Den kommer förmodligen mattas lite grann, men vi tror att lönsamheten håller sig på bra nivåer.

Du räknar inte med några stora prognosnedjusteringar?

Johanna: Det kan nog bli lite mer nedjusteringar för 2008. Och eftersom basen har blivit lägre finns det en del att ta på när det gäller estimaten för 2009. Analytikerna har hittills fokuserat på 2008.

Och du, Peter?

Peter: Jag tycker inte att börsen är särskilt billig. Den kanske är halvbillig. Men då måste man anta en massa saker: Dels att de låga långräntorna bibehålls trots inflationstrycket. Dels att nuvarande vinstnivåer inte är alldeles uppåt väggarna. Vinsterna kan kanske falla lite grann, men det får inte bli en nedjustering till det långsiktiga genomsnittet, som är något helt annat än vad vi har i dag. För då ser det ganska dåligt ut.

När jag sitter och räknar kalkylerar jag med ganska mycket lägre lönsamhet än det är just nu. Sedan kan man roa sig med att räkna på vad som händer om räntor och inflationsförväntningar justeras upp med 1,5-2 procent över hela linjen. Då ser det inte heller så himla kul ut. Marknaden har generellt sett bristande fantasi. Man tänker “ja ja, nu är det slut på vinsttillväxten. Då faller det 4 procent.” Men det kanske är så att bruttovinsten faller 10 procent. Då har vi helt plötsligt en halvering av vinsterna. Jag säger inte att jag tror på någon börskrasch, men jag tror att det är fullt möjligt att vi står inför flera år med sopig avkastning. Det står och väger mellan en lite tristare väg och en riktig dålig.”

Var hamnar vi då på helåret?

Peter: Det kan bli allt från noll, eller där vi är nu (minus 13 procent reds anm). Eller sämre. Det lite tristare handlar mer om att det fortsätter efter 2008. Ska vi gå tillbaka till gamla lönsamhetsnivåer kan börsen halveras. Jag tror inte att det blir så, men det är möjligt. Om det bara blir ett trist scenario tycker jag fortfarande att man ska ha aktier. En förväntad avkastning på 5-6 procent kanske ändå är okej.

Björn: Om man inte tror på ett kraftigt recessionsscenario är börsen ingen dum plats att vara på när det är inflation. Om du håller dig till de bolag som är större än kunden, som till exempel SKF, Autoliv och VBG.

Vad menar du med “större än kunden”?

Björn: Ett bolag som levererar stål eller däck till bilindustrin har det lite svårt, där är köparen större än säljaren. Men stålbolagen är i dag större än kunderna. De behöver bara säga att nu höjer vi priserna med 10 procent. Då blir det så. Låsbolaget Assas position i Norden är ett annat exempel.

Peter: Handlar det om marknadsandel?

Björn: Nej, det handlar om förhandlingen. Om Assa har en ökning av mässingspriserna med 18 procent, hänger låssmederna på. De byter inte leverantör.

Johanna: Pricing power kan betyda olika saker beroende på sektorer, tittar man på detaljhandeln kan det handla om att ha ett starkare varumärke. H&M har mer pricing power än Kapp-Ahl, till exempel.

Björn: Poängen är att i ett inflationsscenario är börsen inte en dålig plats att vara på om du håller dig till billiga, starka bolag som har den här typen av struktur. De kommer att kunna kompensera sig ganska bra.

Några teman som är viktiga i höst? Inflationen, är ni oroliga för den?

Johanna: Ja, men man har egentligen kunnat se ganska länge att det varit på väg. Det började ordentligt i Kina förra året. Matpriserna, energi- och råvarupriser har bidragit till inflationen ganska länge.

Björn: Jag tror att inflationen är nyckeln. Det är den som till syvende och sist gör att lönsamheten går ned i bolagen. Jag tror att 80 procent av analytikerna som gör prognoser i dag aldrig har lagt en prognos med fallande marginaler inom producerande industri. Inflationen har sjunkit, efterfrågan stigit och man har kunnat höja priserna ganska bra. Nu är det precis tvärtom och lönsamheten ligger på 48-årshögsta. I princip alla firmor säger att lönsamheten kommer att hålla därför att bolagens ledningar säger att den kommer att hålla. Och det kommer de att fortsätta säga ända tills de ändrar sig…

Björn: Kostnaderna springer i kapp när folk vill ha lite högre löner, råvaruhedgarna faller ur och förnyas på högre nivåer. Hyrorna är indexerade. Sammantaget ger det en stor marginaleffekt.

Björn: Jag tror knappt att lönsamheten kommer att gå tillbaka till där den var förut. Men jag tror inte att det är hållbart att basindustribolag ligger på över 30 procents avkastning på eget kapital. Det tror jag inte finns.

Ska vi titta på några strukturcase? Vad tror ni kommer att hända med Telia Sonera?

Peter: Det är säkert helt vansinnigt av fransmännen att köpa Telia, men nu vill de det och då ska vi låta dem göra det. Men om – mot all förmodan – förnuftet triumferar där nere i Frankrike och de inte köper, är det fullt möjligt att vårt broderland i väster rycker in.

Varför är det korkat att köpa Telia?

Peter: Jag har inte sett någon bra förklaring till att det skulle finnas tillräckligt mycket synergier för att motivera en affär med France Télécom, vid sidan av det franska storhetsvansinnet.

Björn: Det är väl naturligt att stora bolag vill bli större genom att expandera. Men oftast är det inte speciellt bra. Jag tror att det blir norrmännen som köper.

Vilka vore bäst?

Peter: Bäst för vem? Det beror på priset. Norge är lite lättare att se, länderna ligger nära varandra och på tillväxtmarknaderna har de samma motparter.

Björn: Det är rimligt att vi får större operatörer även här i Norden, men det är en strävan mot oligopol där konsumenterna kommer att bli lidande. Alla vill bli större än kunden.

Johanna: Vi tror inte att det är de här jättestora affärerna som kommer att driva utvecklingen, utan snarare lite mindre affärer av typen Ballingslöv. Vissa sektorer känns givna, som oljeservicesektorn i Norge. I Sverige skulle det kunna hända något med Lundin Mining och med Tanganyika Oil också. Det är sektorer som känns intressanta och bolag som är rimliga i storlek.

Björn: Alla industriella aktörer bevakar de intressanta bolagen. Nu när värderingarna kommit ned klingar det till i excelarken, det går att hitta ett antal sådana exempel. Vi har köpt Tanganyika Oil av den anledningen, Transcom och Munters också. Egentligen skulle bankerna vara på sådana nivåer också, om det inte vore för det enorma kapitalbehovet i sektorn.

Johanna: Det finns ett antal industriella spelare som har extremt starka balansräkningar. Nu har vi en situation där private equity är ute ur leken och värderingarna är ganska låga. Dessa starka balansräkningar tillåter att man genomför affärer, trots situationen på kreditmarknaden.

Björn: Nu när Astra är nere på den lägsta värderingen på tolv år kanske någon tycker att det är intressant. Det är inte jättesvårt att räkna hem. Samma sak med Ericsson.

Vad händer med Astra Zeneca då?

Björn: Något utländskt bolag, en industriell spelare, köper det kanske.

Men läkemedelsfusionerna har ju inte visat sig särskilt framgångsrika.

Björn: Det är många fusioner som inte blir bra, men lik förbannat görs de hela tiden.

Peter: En viktig komponent vid alla affärer är självförtroende, du måste ha en del självförtroende i styrelserummet. Har man det kan man skruva i excelarken, har man inte det kanske det inte händer något, trots att allt finns på plats. Jag är däremot helt övertygad om att bolag från tillväxtmarknader kommer hit och köper många och stora bolag under kommande år.

Vilka bolag vill de ha?

Peter: Jag tro att det finns exempel i nästan alla branscher. I Kina finns Haier som kanske vill köpa ett Electrolux. När makten förskjuts från en region till en annan kommer den nya regionen att driva fram nya globala företag. Listan över de 100 största bolagen kommer att vimla av indiska och kinesiska bolag, och gör det redan i viss mån. Mycket av den tillväxt som sker i världen kommer till exempel inte att gynna Cardo som har mycket av verksamheten i Europa. Den kommer att komma de här nya bolagen till del.

Johanna: Jag var i Kina för en dryg månad sedan. De pratade inte om kreditkrisen alls. De har verkligen potential att vara viktiga aktörer i M&A-aktiviteter, eftersom de inte verkar ha kreditproblem.

Vad händer i den svenska banksektorn, tror ni?

Johanna: Det känns som att de svenska bankerna har straffats orättvist hårt. Vi borde kunna se en uppvärdering där så småningom, men vi tror inte att vi riktigt är där ännu, på grund av det dåliga nyhetsflödet.

Björn: Bankerna är värderade på den lägsta nivån på tio år, kan man inte köpa dem nu, då köper man aldrig bank.

Vilka är dina favoriter?

Björn: Vi har köpt Handelsbanken och SEB. Bank inom den nordiska regionen är en ganska bra verksamhet. Kan man köpa dem till eget kapital så tror jag att man gör en ganska bra affär. Inte nödvändigtvis i morgon eller nästa vecka, men på ett år.

Peter: Jag tycker som Björn, vi har Handelsbanken som vår största investering. Jag har svårt att se hur det ska bli dåligt på några års sikt. Jag tror att man får backa ännu längre än tio år för att hitta bankerna billigare än så här, räknat på price/book. Effekten av att det blir lite mer huggsexa om pengar är att bankerna kommer att kunna höja sina räntemarginaler, de gör de redan nu. Det kan bli en ganska stor effekt, inte minst mot bakgrund av att förväntningarna är att vinsterna i stort sett ska packa ihop.

Björn: Det har ju varit dött på bankernas avdelningar för företagsutlåning i flera år. Bolaget gav ut certifikat som skickades vidare ned till tyska pensionsbolag. I dag går inte det, det är certifikatmarknaden som är död. Det gör att bankerna har helt andra möjligheter att få ut marginaler i dag.

Björn: Om man köper banker när analytiker och media tycker att det är rätt, tjänar man inte pengar. Man måste köpa bank när folk tycker att man är lite tossig som gör det.

Johanna: Vi delar uppfattningen att SEB ser bra ut, men vi ser en större uppsida i Swedbank än i Handelsbanken. Bankens ordförande, Carl Eric Stålberg, illustrerar det med att Swedbank i dag är värderat efter att Baltikum ska lossna från kontinenten och glida ned på Östersjöns botten och aldrig komma upp igen, som Atlantis. Nu får man verksamheten i Baltikum gratis. Det känns för billigt.

Peter: Worst case i Baltikum är att det blir som den svenska finanskrisen på 1990-talet. Men vad hände då? I slutändan förlorade bankerna aldrig några pengar på finanskrisen. De tjänade pengar.

Vad tror ni om verkstadsbolagen?

Peter: Generellt är jag lite orolig. Men jag tycker ändå att man hittar bolag som är svåra att komma undan för att de ser så pass billiga ut.

Vilka är det då?

Peter: Nu låter jag som Björn igen… men Assa är bra. Scania, det var inte så länge sedan tyskarna betalade 200 kronor per aktie. Det kanske var lite synergikalkyl i det. Men att aktien ska stå i 100 kronor är lite lågt. Munters är också bra.

Är Scania bättre än Volvo?

Peter: Jag tycker nästan det. Lågkvalitetsbolag ökar snabbare och går bättre i uppgång. Men också tvärtom. Det är mycket, mycket troligare att Volvo halverar vinsten än att Scania gör det.

Johanna: Vi är positiva till verkstad eftersom vi tror att investeringscykeln är intakt. Alla verkstadsbolag som har exponering mot infrastruktur ser bra ut. ABB har gått väldigt bra. De kanske inte kommer att rusa just nu, men i grunden är det ett bra bolag. Men vi gillar Alfa Laval, Sandvik och SKF. Den typen av bolag.

Peter: ABB känns spännande, det håller jag med om, men det känns dyrt.

Björn: När lönsamheten ökade 2006 underskattade nästan alla kraften i marginaluppgången, nettomarginalen steg 2 procent mer än vad marknaden trodde. Jag tror att man blir minst lika förvånad nu över att lönsamheten faller. Värderingen av det egna kapitalet i de här bolagen tål inte att lönsamheten faller. Vi har köpt några billiga producerande bolag, Munters är ett, Husqvarna och Trelleborg andra exempel. Men de stora verkstadsbolagen är ju inte billiga i dag.

Peter: Trelleborg ser billigt ut, men vi fegade ur för att det känns lite högt skuldsatt. De kanske inte har ryggen mot väggen nu, men de skulle lätt kunna ha det om det skulle gå dåligt för dem. I ett sådant här marknadsläge vill man ha bolag som har hela spektret av frihetsgrader, som inte tvingas fatta dåliga beslut. Eller hur känner du, Björn?

Björn: De hade gärna fått vara mindre skuldsatta.

Peter: För ett år sedan ansågs det allmänt vara framåt och duktigt av dem att våga köra gearat. Då sågs det som spännande och positivt.

Björn: Ja, det är sant. Men det är ett djupt cykliskt bolag. När ett djupt cykliskt bolag halveras försvinner alla köprekommendationer, alla tycker att det är tråkigt. I nästa konjunkturcykel går de upp 100 procent, då har man tjänat ganska bra med pengar. Man måste köpa den här typen av bolag när man känner obehag.

Vi försöker leta inflationsskydd som inte riktigt syns. Ett bolag som vi identifierat och som har gått ned 30 procent, det är Holmen. Kraft- och skogstillgångarna motiverar kursen, även om skogsindustrin inte är så poppis just nu. Men som real tillgång är det intressant. Holmen är det enda skogsbolaget som de finansiella konsulterna inte lyckades lura av skogs- och krafttillgångarna på inflationsbotten.

Johanna: Skog känns inte heller bra, tycker jag, de är exponerade mot helt fel trender. Folk läser inte tidningar i Kina – de använder internet i stället.

Men du, Björn, tycker att Holmen sticker ut i skogsindustrin?

Björn: Du måste gå på kapitalvärderingen. Det är det som gör utslag över tiden. I dag kommer man in på tio-tolvårslägsta på kapitalvärderingen, det är en ganska bra inflationshedge över tiden. Om man tror att det kan bli knepigt att tjäna pengar på börsen de närmaste fem åren, på grund av högre räntor och högre inflation, kan Holmen vara ganska bra.

SCA då?

Björn: Jag vill ha större andel realtillgångar.

Men det har varit mycket tal om att det ska bli strukturaffärer med nye vd:n Jan Johansson. Tror ni att det blir det?

Peter: Nej. Han vill bara ha rubriker. Jag tror inte att det där är förankrat bland gubbarna.

Björn: Det blir lite affärer på marginalen. Men jag tror att ägarna tycker att SCA driver en ganska bra affär. Det kanske de gör. Jag tycker inte att man ska skyffla om så mycket, annat än på marginalen.

Vad säger du om skogen, Peter?

Peter: Jag har varit inne och vacklat i Holmenresonemanget men jag vågade inte gå emot alla dåliga nyheterna. Det är lite karaktärssvagt antagligen.

Björn: Eller vist…

Peter: Allmänt sett finns det situationer där man felaktigt kan lockas av en låg kapitalvärdering. Det är bara det att kapitalet krymper för varje år som går eller förräntas dåligt. Jag säger inte att det behöver vara så i skogen, men om det är så, är det ingen bra grej att gå in även om du kan köpa med rabatt mot bokvärdet.

Björn, gillar du inte strukturaffärer? Du gillar inte uppdelningen av Securitas heller…

Björn: Jag tror att Securitas hade fungerat alldeles utmärkt med både Direct och systemdelen tillsammans. Det finns exempel som talar för det, Group 4 exempelvis. Jag är inte säker på att det var den bästa lösningen.

Peter: Uppdelningen av Securitas känns ganska mycket som en finansiell övning.

Björn: Det kommer säkert att sluta med att båda delarna blir uppköpta. Direct är redan uppköpt och det blir säkert systemdelen, Niscayah, också. Niscayah växer och värderas ganska lågt, förr eller senare kommer någon att titta på det.

Vad tror ni om Securitas då?

Peter: Det känns ganska bra. De kan få problem med löneinflation, visst, men i övrigt är det en tillflyktshamn om man är osäker på konjunkturen. Det värderas rimligt lågt på rimligt låga vinstnivåer, det finns dubbel uppsida där.

Johanna: Fördelen med att ha så stor andel lönekostnader är att det kan gå ganska snabbt att ställa om ifall det blir en minskad efterfrågan.

Björn: Förr var Securitas extremt spektakulärt, de stora affärernas bolag. I dag är det precis tvärtom. Topline växer inte. I stället är det ett gnetcase, man kapar kostnader och gör en kassaflödesmaskin av det här som inte ska ge spektakulär utveckling men en god utdelning varje år. Till det krävs en vd som gillar och kan det här gnetet. Och det är precis vad de har.

Peter: Securitas kan få obligationsliknade karaktäristika, som Axfood.

Björn: Det går från tillväxtaktier till en obligation. Som Skanska. Det gjorde förr stora fastighetsbyggen och stora affärer. I dag är det en fastighetsobligation.

Ja, vad tycker ni om fastighet och bygg?

Peter: Som skogsbolagen. Ska man våga köpa för att det är billigt eller skrämmas av allt det här mörka som de antagligen har framför sig? Jag vacklar, kasten blir alltid mer tvära än man tror så här i början av en förändring.

Johanna: Vi är ganska neutrala. Det finns delar, som är riktade mot Ryssland till exempel, som kan få en bra utveckling. Men det är oklart hur mycket svagheten på bostadsmarknaden sprider sig till andra delar. Vi är lite tveksamma…

Björn: Talar vi om rena fastighetsbolag tror jag att IFRS kommer att sättas på prov när bolagen ska börja dra nedgångar i fastighetsvärdena genom resultatet. När man dessutom tidigare delat ut pengar som baserats på fiktiva värdeökningar, som inte är kassaflöden. Och dessutom köpt tillbaka aktier när man varit värderad i par eller över substans, det är för mig helt ofattbart.

Peter: Vilka har gjort det? Wallenstam?

Björn: Det är flera stycken som har gjort det. Att köpa tillbaka aktier när man ligger över substans och fastigheterna formellt inte skrivits ned men marknaden har backat, verkar jättekonstigt.

Så det kan komma smällar där?

Björn: Att äga fastigheter i ett inflationsklimat är givetvis bra om du har låsta räntor. Jag kan tänka mig att det kan bli problem med kapitaliseringen. Om man hittar ett fastighetsbolag som handlas med rabatt och har låsta räntor kan det vara bra.

Har du hittat något sådant?

Björn: Hufvudstaden kan man alltid köpa.

Konsumentbolagen då. Vad tror du om RNB, Björn?

Björn: Vi har sålt våra RNB, vi orkade inte riktigt hålla kvar. Det kan bli en längre period när konsumenterna är lite mer återhållsamma, samtidigt som kostnaderna för personal och hyror stiger. Det är precis tvärtom jämfört med tidigare.

Jag är försiktigt inställd till detaljhandel men jag tror att ganska mycket ligger i kurserna. Bolagen vi talar om är RNB och Björn Borg och några till, det brukar sluta med att några riskkapitalister köper upp dem inom ett år, stukar om dem och placerar ut dem på börsen lagom till nästa högkonjunktur. Men vi orkar nog inte riktigt vänta på det.

Johanna: Det är just det. Svaga konsumenter och inflation. Det här är en bransch som är exponerad mot helt fel saker just nu.

Björn: Det är klart att det som alltid finns bolag som gör rätt grejer på rätt sätt och på rätt plats. Jag tycker att RNB är duktiga och jag har en förhoppning om att de rättar till sina problem. Men jag är inte säker på att det sker medan de är på börsen.

Peter: Jag har varken ett rött skynke eller någon jättestor kärlek till detaljhandeln. Men RNB är ett typiskt exempel på när en vd med gott rykte tar sig an ett bolag med dåligt rykte, JC i det här fallet. Då är det väldigt ofta att det är bolagets rykte som består.

Peter: Det en konventionellt, men jag tycker H&M är bra. Det är billigt och är ett bolag som lyckats ha rätt saker på rätt ställe. Det har exempelvis gått som tåget för dem i Tyskland trots en svag konjunktur i många år.

Finns det exempel på detaljahandelsföretag som inte ser så bra ut?

Peter: Ta Clas Ohlson som exempel. De har aggressiva expansionsplaner i nya länder. Det känns som det är lite farliga tider för sådant om det mest är drivet av ett högt tillväxtmål. Då blir man lite orolig. Hemtex och Kapp-Ahl har delvis också den ingrediensen.

Investor sitter på mycket pengar och mer blir det när Scaniapengarna kommer in. Vad gör de?

Peter: Jag har väldigt låga förväntningar på att de gör något spektakulärt. Troligare är att de gör något nytt Mölnlycke-liknande snarare än något supserstort som Nordea.

Björn: Det Investor brukar göra är att öka eller plocka bort något av sina traditionella innehav från börsen i samband med att lågkonjunkturen bottnar och förväntningarna är låga. Det kan vara Husqvarna eller Electrolux.

Peter: Skulle de kunna ta Saab? Det är kul att ta in något som är lite spretigt och där det finns lite små godispåsar att plocka upp.

Du menar delar som kan säljas?

Peter: Eventuellt. Där finns en massa jox. Leasingverksamhet och konsultbolag och delar av Space. Fast oddsen är dåliga att det händer.

Björn: Det har inte varit så extremt mycket förnyelse i portföljen sedan 1929. Det kan vara att man tittar på några nya grejer, men det är otippat. Jag tror att de är ganska nöjda med att sålt i väg en del saker och ha handlingsberedskap när det blir billigare.

Peter: Det låter ju faktiskt kanon. Inte som Industrivärden…

Kommer det att hända något i Industrivärden?

Peter: Antagligen inte. Det har varit ett “safe bet” de senaste 30 åren att det inte skulle hända något i Industrivärden. Men de är lite mer finansiellt ansträngda och är man Handelsbanken-kramare är det intressant, för det talar för att Handelsbanken kommer att vara generösa med utdelningar framöver.

Öresund har sjunkit från 140 till 110 kronor på en dryg månad. Vissa hävdar att Öresund har blivit som de investmentbolag de kritiserar: ett maktbolag som köper dyrt och inte vill sälja något. Vad tycker ni?

Peter: De kanske håller på att växa i kläderna och bli ett investmentbolag som de som de alltid har hackat på. Sven Hagströmer som en ny Tom Hedelius…

Björn: Alla placerare har sämre perioder och nu är det en sämre period för ganska många.

Peter: Man ska absolut inte säga att Öresunds tid är över. Men det var länge sedan man såg ett stort prestigelöst beslut från deras sida. Där de i handling demonstrerar att de inte bryr sig om prestige och stilpoäng. Skulle man få ett konkret färskt bevis på att de fortfarande är prestigelösa, som till exempel genom att slå ihop Avanza och Nordnet, skulle börsen applådera. Det vore en kanonaffär, tror jag. Det är en internetlogik med extrema synergier för it-system, kundsupport och marknadsföring.

Då skulle vi veta att de inte håller på att bli ett nytt Industrivärden eller håller på att fila på sitt eftermäle.

Något annat bolag att hålla ögonen på?

Peter: Danska AP Möller, det är köpvärt.

Johanna: Den har vi snarare sälj på, vi tror inte på fraktraterna.

Peter: Det är många som inte är positiva till fraktraterna, men det kanske inte är huvudsaken. Det kommer att hända saker i AP Möller. De har kört som ett privatägt bolag i hundra år men har nu fått en ny vd som har lovat sälja tillgångar för 7 miljarder tror jag. Det blir inga kärninnehav, så det blir snarare att visa upp vad det finns för annat dolt i byrålådorna. I övrigt är det en billig aktie.

_______________________________________________________________________

Johanna Möllerström

Ålder: 28.

Befattning: Aktiestrateg Kaupthing.

Bakgrund: civilekonom från Handels i Stockholm, har jobbat bland annat som politiker och på Goldman Sachs.

Köptips: Sandvik, Alfa Laval, Swedbank, danska FL Smidth (bygger cementfabriker) och Vestas (vindkraft).

Säljtips: Husqvarna, Electrolux.

Björn Germer

Ålder: 44.

Befattning: Förvaltare DLG

Aktiefond.

Bakgrund: analytiker Nordbanken kapitalförvaltning, analyschef och vice vd Matteus Fk, förvaltare SEB Asset management.

Köptips: Tanganyika Oil, Munters, Handelsbanken, Holmen, Niscayah.

Säljtips: Atlas Copco och ABB.

Peter Benson

Ålder: 34.

Befattning: Förvaltare Pyr Invest.

Bakgrund: journalist Dagens

Industri, chefredaktör Börsveckan.

Köptips: Securitas, Handelsbanken, H&M, Scania och AP Möller.

Säljtips: Har inga men förstår inte värderingen av Millicom, Oriflame och Tele 2.