Inte heller träd växer till himlen

Till skillnad från andra tillgångsslag kan man vara säker på att träd växer och blir mer värda med tiden. Det är ett populärt argument för att investera i skog. Ett annat är att efterfrågan på trä, råvara såväl som vidareförädlade produkter, väntas fortsätta att öka i takt med att jordens befolkning tilltar och välståndet ökar i utvecklingsländerna. Inte minst för att trä i allt större utsträckning används som energikälla.

Och ett tredje argument är att skogsmark har låg korrelation med andra tillgångsslag och därmed kan tillföra en investeringsportfölj stadga och öka avkastningen. Men eftersom direktägande i skog är en relativt illikvid tillgång har det uppstått skogsfonder.

En typ av fonder är de vanliga aktiefonder som investerar uteslutande i börsnoterade skogsbolag. Där gäller inte det tredje argumentet. Nordeas fond Foresta har exempelvis drabbats kraftigt av årets börsras. Den 1 december var fonden ned 46,6 procent för året. Fondens största innehav är amerikanska skogsbolag: Kimberly Clark, International Paper och Weyerhaeuser. Innehaven i de finländska bolagen har minskats, bland annat som en följd av att ryska exporttullar fördyrar för bolagen. (En ytterligare höjning av tullarna, som var tänkt att genomföras vid kommande årsskifte, har dock skjutits nio till tolv månader framåt.) Swedbank Robur har en liknande fond, som inte lyckats bättre. Nedgången hittills i år är drygt 46,4 procent. Weyerhaeuser är fondens största innehav, följt av UPM Kymmene och SCA.

Fonderna följer alltså i stort börsen. Skogsindustrin har pressats hårt av oro för en lägre efterfrågan i takt med en svalare konjunktur samt högre råvarupriser. En förstärkning av dollarn motverkar visserligen delvis de negativa faktorerna, men slutsatsen är ändå att det ser mörkt ut för skogsbolag framöver. Inget lysande investeringstillfälle, med andra ord.

Upplägget är lite annorlunda i schweiziska Pictets fond, som lanserades under hösten. Fokus är här att investera i börsbolag som äger egen skog.

– Skogsinnehaven i integrerade skogsbolag är ofta väldigt undervärderade. Skog är också i stort immunt mot globala konjunkturnedgångar och har varit en inflationshedge historiskt, säger Christoph Butz, förvaltare på Pictet.

Han räknar med att hans fond blir mer volatil än direktinvesteringar i skog men att avkastningen på sikt kan bli lika bra. Men att hitta renodlade skogsägare på börsen går inte. Amerikanska Plum Creek är det närmaste man kan komma. Men bolaget har vidareförädling som sågverk. Även Pictets fond påverkas av konjunktur och börsutveckling. Sedan starten den 1 september har fonden också tappat 22,3 procent.

Det finns också fonder, främst amerikanska sådana, som investerar direkt i skogsmark. Amerikanska RMK Timberland, baserat i Atlanta, var en pionjär på området när verksamheten startade 1981. I dag förvaltar företaget fonder värda mer än 1 miljard dollar. Företaget vänder sig främst till institutionella investerare, som pensionsfonder, men även till förmögna privatpersoner.

Intresset från pensionsfonder för att köpa skog, även direkt, har ökat kraftigt under börsturbulensen. Det berättar Johan Jansson, marknadsansvarig för LRF Konsult Skogsbyrån. I Sverige får juridiska personer dock bara köpa skog som säljs av juridiska personer, och det utbudet är ganska begränsat. När det gäller skogsfastigheter som privatpersoner kan köpa är dock utbudet stort, och det bedöms dessutom öka. De närmaste fem åren väntas 1,8 miljoner hektar skog, till ett värde av 80 miljarder kronor, byta ägare. Även om merparten överlåts inom ägarfamiljen eller säljs till grannar kommer en hel del ut på den öppna marknaden. Den viktigaste anledningen är den höga prisnivån. Priset har stigit med 90 procent de senaste fem åren. Helt immun mot konjunkturen är dock inte priset på skog. Det föll under 1993 och 1994 och det noterades också en svacka kring 2001.

– Men svängning, amplituderna, är väldigt mycket lägre jämfört med börsen, kommersiella fastigheter och även bostäder, säger Johan Freij, affärsområdeschef för Skog och Lantbruk på Danske Bank i Sverige.

Han bedömer att priserna hittills i år är i stort sett oförändrade. De steg under våren men har fallit tillbaka med i storleksordningen 5 procent under hösten.

Johan Jansson, på LRF Konsult som bland annat mäklar skogsfastigheter, räknar med att priset stabiliseras det närmaste året.

– Vi tror inte på någon prisstegring, men inte heller på någon större prisjustering nedåt. Finanskrisen påverkar, men absolut inte i samma utsträckning som den påverkar andra priser, säger han.

På lite längre sikt tror Johan Jansson att priserna på skogsmark fortsätter upp.

– Under en femårsperiod räknar vi med att priserna stiger, även om de inte nästintill fördubblas som under den senaste femårsperioden, säger han.

Han lyfter särskilt fram förväntningar på att skogens betydelse ökar när vi vill minska beroendet av fossila bränslen. Det handlar om allt från att restprodukter vid skogsavverkning, som grenar och bark, blir till värme i fjärrvärmeverk till mer kemiska tillämpningar som att svartlut, en biprodukt från massabruken, genom förgasning blir till biobränsle.

Men det som i dagsläget främst påverkar priset på skogsmark är förväntningarna på priserna för råvara till skogsindustrin.

– Nu ser det ganska tufft ut. Vi går mot en situation med virkesöverskott. Efterfrågan på papper minskar och köparna av virke drar ned sina lager. Det lär ta ett tag innan vi åter kommer i en situation där det råder kraftig brist på virke, säger Johan Freij.

Så småningom räknar han med att efterfrågan på timmer ökar igen, bland annat för att konstruktioner i trä ökar i omfattning. För den långfibriga massan, som produceras av furu och gran, är konkurrensen hård från massa som görs av snabbväxande träd exempelvis i Sydamerika. Men för nischprodukter som vätskekartong och hygienprodukter behövs massa från svenska skogar även i framtiden.

____________________________________________________________

Funderar du på att köpa skog?

Här är några grundråd:

* Var i landet vill du köpa skog? Priserna har stigit kraftigare på vissa platser, exempelvis i storstadsregioner, än på andra. Risken är mindre om skogen ligger nära skogsindustrins sågverk och pappersbruk samt också i övrigt har en gynnsam lokalisering.

* Ta kontakt med olika mäklare av skogsfastigheter och anmäl dig som intressent.

* Om du inte kan skog: anlita en rådgivare som kan räkna på avkastning och volym på fastigheten.

* Priset anges i kubikmeter (en kubikmeter skog kostade under första halvåret 2008 i snitt 368 kronor). Hur många kubikmeter trä en skogsfastighet rymmer ses i skogsbruksplanen som alla seriösa mäklarföretag har med i sina prospekt. En skogsbruksplan är ett måste för att kunna planera åtgärder i skogen och uppskatta kassaflödet på en tioårsperiod. Finns det ingen skogsbruksplan vid försäljningen kommer säljarna inte heller att få ut det rätta marknadsvärdet.

* Direktavkastningen på skog är relativt låg, cirka 2 procent, men det har historiskt kompenserats av värdeökningen.

Källa: LRF Konsult, Danske Bank.