Investeringar över 2 grader

Redan när Parisavtalet slöts i december 2015 började forskare, beslutsfattare samt en och annan investerare varna för en stor nedvärdering av fossila tillgångar. Avtalet innebär nämligen att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och att världens länder ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader.

En konsekvens av Parisavtalet blir att det finns enorma olje- och gasreserver som inte får användas – om regeringarna agerar i enlighet med målen. Och med en lägre efterfrågan på fossila bränslen blir bara de mest kostnadseffektiva projekten lönsamma.

Tankesmedjan Carbon Trackers forskning pekar mot att de olje- och gasprojekt som redan har beslutats av energibolagen kommer att leda till en global uppvärmning som överstiger 1,5 grader, under förutsättning att teknologin för att fånga upp koldioxid i atmosfären för lagring inte utvecklas så att den blir vida spridd. I en färsk rapport, publicerad i september i år, räknar analytikerna med att projekt som gör break-even vid ett oljepris under 40 dollar per fat, räcker för att tillfredsställa efterfrågan i en värld där uppvärmningen stannar vid 1,6 grader.

Det skulle innebära att inga nya projekt för att utvinna petroleumprodukter ur oljesand blir lönsamma. Detsamma gäller för majoriteten av potentiella satsningar på oljeskiffer.

Samtidigt prognostiserar samarbetsorganisationen för de kanadensiska olje- och gasbolagen en ökning på drygt 40 procent av oljesandsproduktion till och med 2035. Och samtliga stora oljebolag fortsätter att investera tiotals miljarder i projekt som definitivt kommer att bli olönsamma om Parisavtalet implementeras framgångsrikt.

Carbon Tracker har tittat närmare på en lång rad beslutade projekt som tillsammans kräver investeringar på 50 miljarder dollar – motsvarande 495 miljarder kronor – fram till och med år 2030. Gemensamt för dessa projekt är att de aldrig skulle ha sjösatts om bolagen hade tagit Parisavtalet på allvar. Om oljebolagen hade räknat på konsekvenserna av miljömålen skulle summan av kardemumman bli att investeringarna inte kan bli lönsamma.

Ett av de listade projekten beslutades så sent som i april i år. Då meddelade den brittiska olje- och gaskoncernen BP att man tillsammans med partners som amerikanska Chevron och Exxon Mobil samt norska Equinor går vidare med ett nytt projekt i det gigantiska ACG-fältet i Kaspiska havet utanför Azerbajdzjan. Det handlar om investeringar som uppgår till totalt 6 miljarder dollar. Bland annat ska en ny offshore-plattform byggas, och prognosen är att projektet, under dess livstid, ska generera 300 miljoner fat olja.

Det brittisk-nederländska oljebolaget Royal Dutch Shell har också på senare tid beslutat om en rad multimiljardinvesteringar som inte heller är i linje med Parisavtalet, utifrån Carbon Trackers analyser. Ett av projekten – Mero 2 i Brasilien – offentliggjordes så sent som den 11 juni i år.

Bara några dagar tidigare, i samband med oljejättens kapitalmarknadsdag, hade Shells ledning gått ut och förklarat hur väl positionerat bolaget var inför övergången till ett energisystem med låga koldioxidutsläpp.

– Shell talar om att förändras. Det innebär att bolaget måste sätta stopp för satsningar på dyra olje- och gasprojekt och de måste öka investeringar i förnybar energi rejält, säger Mark Campanale, grundare och vd för tankesmedjan Carbon Tracker.

Fast några planer på att dra ned på olje- och gasproduktionen inom överskådlig tid tycks bolaget inte ha. I materialet från kapitalmarknadsdagen skriver oljejätten: ”Shell planerar också att upprätthålla upstreamverksamheten till fullo under de kommande decennierna …”

BP uppger att det är omöjligt att ignorera klimatdebatten – det inte går att bränna alla kända reserver om den globala uppvärmningen ska begränsas till 2 grader. Samtidigt anser BP att man ”överförenklar komplexiteten i frågan och överskattar den potentiella ekonomiska effekten” genom att anta att potentiella framtida klimatregleringar påverkar ett bolags värdering negativt.

Men enligt Carbon Tracker riskerar majoriteten av investeringarna under det kommande decenniet att bli olönsamma. Carbon Tracker gör bedömningen att över 90 procent av Exxon Mobils potentiella investeringar från och med 2019 till och med 2030 inte ligger i linje med en uppvärmning på max 1,6 grader. Motsvarande procentsiffror för Shell och Total är 70 respektive 67. Chevron och BP ligger på 60 respektive 57 procent.

– Oljebolagen lurar sig själva att tro att regeringar inte kommer att agera. Det tror jag är ett stort misstag. Signaler från klimatet och människor som protesterar kommer till slut att tvinga politiker att handla. Och när det händer kommer stora värden att förstöras för investerare om det inte sker en ordnad övergång nu, säger Mark Campanale.

Värdet av infrastruktur med koppling till den fossila bränsleekonomin som kolkraftverk, piplines, offshoreplattformar och liknande har uppskattats till 30 000 miljarder dollar.

– Vi måste kanske skriva ned hälften av detta för att leva upp till Parisavtalet. Vi kommer inte att behöva alla pipelines, gaskraftverk och skepp som transporterar kol från Australien till Kina, säger Mark Campanale som ser tydliga paralleller till finanskrisen 2008.

– Så snart investerarna började tvivla på värdepapperiserade krediter vars underliggande tillgång var bostads- och fastighetslån, började man skriva ned värdet på dem. Omvärderingen gick snabbt och vi ser en liknande risk byggas upp i oljebolagen. Och när nedskrivningarna börjar, kommer aktiekurserna att påverkas.

Hur stora nedskrivningar spår ni?

– En kvalificerad gissning är fyra gånger så stora som de nedskrivningar som gjordes i spåren av finanskrisen.

Men oljebolagen skriver inte ned sina tillgångar, trots att en växande skara av finansiella tillsynsmyndigheter och centralbanker numera varnar för de risker som Carbon Tracker beskriver.

Mark Carney, chef för Bank of England, är en viktig röst i debatten. Network for Greening the Financial Systems, NGFS, är en annan tung aktör. I detta internationella nätverk samarbetar centralbanker och tillsynsmyndigheter, däribland svenska Finansinspektionen och Riksbanken, för att utveckla analysen av miljö- och klimatrelaterade risker i den finansiella sektorn.

Även de svenska AP-fonderna har på senare år blivit allt mer medvetna om riskerna. Exempelvis skriver AP4 på sin hemsida att ”klimat och miljö bedöms ha väsentlig påverkan på samtliga AP4:s tillgångars finansiella värde”. Ändå sitter de med stora fossiljättar i sina portföljer.

– Ett viktigt förhållande som ofta anges, med viss rätt, av investerare världen över är att om man säljer sina aktier i ett bolag kommer bara någon annan att köpa dem och vi förlorar möjligheten att påverka, säger Magnus Emfel, styrelseledamot i AP3 och finansiell samverkansansvarig på Världsnaturfonden.

– Det finns en logik i att vilja påverka bolag i realekonomin att minska utsläppen, men den logiken ställer nya krav på redovisning av hur mycket påverkansarbetet bidrar till målet i till exempel Parisavtalet.

Magnus Emfel har precis kommit hem från FN:s klimattoppmöte i New York som bland annat resulterade i att 77 länder ska nå nollnettoutsläpp till år 2050 och över sjuttio länder ska presentera tuffare klimatplaner nästa år. Trots dessa utfästelser är det fortfarande en lång väg kvar till målet om en temperaturökning under 1,5 grader.

Frågan är hur stor risken är att oljebolagen får rätt. Att satsningarna på dyra projekt blir lönsamma enligt plan, att bolagens reserver plockas upp och bränns, samtidigt som världen går mot en uppvärmning på tre grader eller mer.

– Om man tittar på utvecklingen hittills har oljebolagen rätt i att omställningen inte går så fort. Ur det perspektivet är deras investeringsbeslut rationella, säger Magnus Emfel.

Ändå tror han i likhet med Mark Campanale på en förändring.

– UN Pri har en intressant teori. Och det är att vi kommer att få ett abrupt, disruptivt policygensvar när regeringar och myndigheter inser att de gjort för lite – och försent. Det kommer att skapa mer oreda än en önskad, ordnad omställning, och i det ljuset kommer investeringskalkylerna inte se så bra ut längre.

UN Pri är en förkortning av FN:s principer för ansvarsfulla investeringar som lanserades 2006 som ett öppet, globalt initiativ för institutionella investerare. Majoriteten av AP-fonderna och Swedfund – svenska statens utvecklingsfinansiär – är några av de svenska aktörer som undertecknat principerna som ska uppmuntra investerare att integrera bland annat miljömässiga aspekter i analysprocessen. Sverige har en representant i styrelsen – AP2:s vd Eva Halvarson.

Enligt UN Pris viktigaste teori, ”The Inevitable Policy Response”, kommer regeringar världen över att tvingas agera när verkligheten kommer ikapp. Och det händer snart – de kritiska åren blir 2023 till och med 2025. UN Pri förutspår nya regleringar senast 2025 som kommer plötsligt, blir kraftfulla och genomförs under oordnade former – allt på grund av regeringarnas senfärdighet. Och detta är inte inprisat i dagens marknader, varnar rapportens författare.

Samtidigt som de stora, noterade oljejättarna i praktiken investerar i en global uppvärmning som överstiger målen, börjar Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman ta höjd för riskerna. Så skulle man åtminstone kunna se planerna på att notera det statliga oljebolaget Saudi Aramco – en börsnotering som spås bli historiens största.

Saudiarabiens regering vill se en värdering på 2 000 miljarder dollar, och för den sakens skull lockar de med en utdelning på 75 miljarder dollar för 2020. Det är 50 procent mer än den sammanlagda utdelningen från BP, Chevron, Exxon Mobil, Royal Dutch Shell och Total, skriver Bloomberg.

Mark Campanale ser den planerade börsnoteringen som ett sätt för kronprins Mohammed bin Salman att överföra risk från Saudiarabien till investerare i Europa och USA.

– Prinsen är smart. Han vill sälja oljetillgångar innan resten av världen inser vad som håller på att hända. Jag tror att prinsen förstår att alla deras reserver inte kommer att kunna brännas, även om Saudiarabiens olja är väldigt billig att plocka upp och trots att Aramco därför kommer att tillhöra vinnarna i branschen.