Svensk ekonomi
Professor om kulturkanon: Var är familjen Wallenberg?
"Många kommer nog höja på ögonbrynen över att familjen Wallenberg inte är med på listan", säger ekonomihistorikern Ann-Kristin Bergquist till Afv.
I slutet av 2023 tillsatte regeringen en kommitté med uppdraget att ta fram en svensk kulturkanon. Syftet var att skapa en kulturell gemenskap och lyfta fram de verk och företeelser som har format Sverige. På tisdagen lämnade kommitténs ordförande Lars Trägårdh över slutbetänkandet till kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Med hjälp av olika expertgrupper har Trägårdh listat 100 “verk och referenspunkter” – fördelat på tio olika kategorier. En av kategorierna är ekonomi, och här har ansvaret för urvalet vilat tungt på nationalekonomen Daniel Waldenström. Han har tidigare sagt att han föredrar en folkstorm framför likgiltighet när listan presenteras.
“En kafferast”
Men en rundringning bland ekonomer på de svenska universiteten visar att Waldenströms urval knappast lär bli någon brandfackla i samhällsdebatten. Ikea, Riksbanken, Saltsjöbadsavtalet 1938, särbeskattningen av makar 1971 och Falu koppargruva är inget som får blodet att koka hos den akademiska eliten.
“Mina förväntningar var inte jättehöga. Tar man det här på ett väldigt allvar, då kanske man blir mer upprörd. Men det här känns inte som något riktigt stort arbete, utan snarare något man skulle kunna få ihop på en kafferast”, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Ann-Kristin Bergquist är också professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Hon betonar att listan är “ytterst svår att kommentera”, då uppgiften inte har varit att sammanställa de tio viktigaste händelserna för svensk tillväxt.
“Listan handlar mer om associationsbanor och bryggor mellan ekonomi och andra samtida kulturmarkörer. Jag kan tänka mig att Waldenström har legat lite sömnlös.”
Hennes främsta invändning är att familjen Wallenberg inte finns med i Sveriges kulturkanon.
“Det är en familj som har varit väldigt viktig i samhällsutvecklingen på många sätt, och som har en lång historia i Sverige. Den är också unik i ett internationellt perspektiv så jag kan tänka mig att många höjer på ögonbrynen över detta”, säger hon.
Får även ros
Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han är till övervägande del positiv och ger Waldenström väl godkänt för den ekonomiska listan.
“De har inte haft något lätt jobb. Många av valen var ganska väntade och logiska. Det kanske kan ses som en styrka, att de valt rätt och inte varit ute efter att provocera”, säger han.
Andersson ställer sig samtidigt frågande till varför industrilandskapet i Norrköping kvalar in på listan. Han pekar på att gruvdrift och skogsnäring har varit en betydligt mer central del av svensk ekonomi än Norrköpings textilindustri.
“Det överraskade mig lite, samtidigt som det är kul att de sticker ut hakan. Kanske hade man även velat se folkhögskolan på 1840-talet nämnas. Den lade grunden för vår breda bildning i Sverige och banade vägen för innovationer och forskning”, säger han.
“Plockepinn över det hela”
Lars Magnussons lista över invändningar är betydligt längre. Han menar att Daniel Waldenström i flera fall har varit på rätt spår – men hamnat snett.
“Det blir ju lite plockepinn över det hela beroende på vilka kriterier man har. Men Falu koppargruva till exempel. Ja, den är väl en symbol för något – men den var ju inte så jäkla viktig i sin tid”, säger han och fortsätter:
“Valet av folkpensionsreformen 1914 förstår jag inte riktigt heller. Den gav extremt lite pension. Här skulle jag sätta ATP-reformen 1959 långt före. Den avskaffade mycket av fattigdomen bland äldre och skapade förutsättningarna för det Sverige vi känner i dag.”
Professorn anser att jordbruksreformen Storskiftet på 1700-talet också är fel val.
“De flesta experter är överens om att den var ganska tandlös. Det var snarare lagen om laga skifte 1827 som ändrade allting på landsbygden och fick en stor effekt på svensk ekonomi. Jordbruket gick då från att vara organiserat i byar till att bli ensamgårdar. Produktiviteten ökade enormt mycket till följd av det”, säger Magnusson.
Kortlivad snackis
Tommy Andersson tror inte att Sveriges kulturkanon kommer bli en särskilt ihärdig snackis bland landets ekonomer.
“Det kommer säkert att pratas lite grann på lunchen här idag gissar jag. Men jag tror inte det kommer att vara någonting som diskuteras i årtionden framöver.”
Sveriges kulturkanon
Ekonomi (kommitténs förklaring i parantes):
- Falu koppargruva (Gruvnäringen lade grunden till Sveriges välstånd symboliserat av malm, arbete och teknisk innovation i världsarvet)
- Riksbanken (Den finansiella sektorn är ekonomins blodomlopp och Riksbanken, världens äldsta centralbank, garanterar stabilitet i penningväsende och kreditmarknad)
- Storskiftet (Jordbrukets omvandling från medeltida självhushållning till marknadsorienterad storskalighet genomfördes under skiftesrörelsen under 1700- och 1800-talen)
- Näringsfrihetsförordningen (Näringsfrihetsreformen 1864 och andra liberala lagändringar lade grunden för Sveriges entreprenörskap, industrialisering och välstånd)
- Industrilandskapet i Norrköping (Gestaltar hur industrin omformade Sverige – ett arv av arbetsliv, innovation och samhällsbygge)
- Vattenkaftverket Harsprånget i Lule älv (En symbol för hur naturresurser och ingenjörskonst format Sveriges energiförsörjning, industri och självbild in i modern tid)
- Folkpensionsreformen (Välfärdsstaten utmärker Sverige genom skattefinansierad omfördelning, ett universellt pensionssystem, och stark offentlig närvaro i vardagslivet)
- Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF 1938 (För att ha lagt grunden till samförstånd, arbetsfred och ekonomisk stabilitet – ett karaktäristiskt svenskt sätt att lösa intressemotsättningar)
- Ikea Älmhult (Symboliserar svensk entreprenörsanda och visar hur nyskapande affärsmodeller kan förändra såväl företag och världshandel som hem och vardagsliv)
- Särbeskattningen av makar 1971 (En reform som frigjorde kvinnors arbetskraft och lade grunden för ekonomisk jämställdhet i det moderna Sverige)
Uppfinningar:
- Eld- och luftmaskin, Mårten Triewald.
- “Systema naturae” av Carl von Linné.
- Tabellkommissionen av Pehr Wargentin.
- Kakelugnen av Fredrik Wrede och Carl Johan Cronstedt.
- Justitieombudsmannen, Hans Järta och Bondeståndet.
- Göta kanal av Baltzar von Platen.
- Nobelpriset av Alfred Nobel.
- Det sfäriska kullagret av Sven Wingquist.
- Viggen, Saab.
- Pappaledigheten, Sveriges riksdag.
Litteratur, prosa:
- “Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist.
- “Giftas (Äktenskapshistorier 1–2)” av August Strindberg.
- “Gösta Berlings saga” av Selma Lagerlöf.
- “Muittalus sámid birra. En bok om lapparnas liv” av Johan Turi.
- “Kallocain” av Karin Boye.
- “Pippi Långstrump” av Astrid Lindgren.
- “Utvandrarna” av Vilhelm Moberg.
- “Katitzi” av Katarina Taikon.
- “Den vedervärdige mannen från Säffle” av Maj Sjöwall och Per Wahlöö.
Litteratur, dikter – sammanförs i en antologi:
- “Skulle jag sörja, då vore jag tokot” ur “Helicons blomster” av Lasse Lucidor.
- “Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar”, Fredmans epistel nr 30 ur “Fredmans epistlar” av Carl Michael Bellman.
- “Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon, 1–33” ur “Skaldeförsök” av Anna Maria Lenngren.
- “Vän! I förödelsens stund” av Erik Johan Stagnelius.
- “Triumf att finnas till” ur “Septemberlyran” av Edith Södergran.
- “Det är vackrast när det skymmer” ur “Kaos” av Pär Lagerkvist.
- “Stjärnorna kvittar det lika” ur “En döddansares visor” av Nils Ferlin.
- “Eufori” ur “Färjesång” av Gunnar Ekelöf.
- “Den halvfärdiga himlen” ur “Den halvfärdiga himlen” av Tomas Tranströmer.
- “Äktenskapsfrågan I–II” ur “Husfrid” av Sonja Åkesson.
Bild och form:
- Kalkmåleri i Härkeberga kyrka av Albertus Pictor.
- Gripsholms slott med statens porträttsamling.
- Självporträtt med allegorier av David Klöcker Ehrenstrahl.
- Kungliga slottet av Nicodemus Tessin dy, Carl Hårleman.
- “Nordisk sommarkväll” av Richard Berg.
- Lilla Hyttnäs, Sundborn av Karin och Carl Larsson.
- “Målningarna till templet” av Hilma af Klint.
- “Tomtebobarnen” av Elsa Beskow.
- Stockholms stadshus av Ragnar Östberg.
- “Sitting… Six months later. Version A” av Öyvind Fahlström.
Musik:
- “Drottningholmsmusiken” av Johan Helmich Roman.
- “Sjung med oss mamma”, första häftet, av Alice Tegnér.
- “Midsommarvaka, svensk rapsodi nr 1 för stor orkester, op 19” av Hugo Alfvén.
- Tre inspelade låtar med spelmannen Hjort Anders Olsson, Hjort Anders Olsson.
- “Flyttningssång” och “Till kåtan och hemmet” av Lars Sikku, Frida Johansson.
- “Calle Schewens vals” och “Möte i monsunen” av Evert Taube.
- “Förklädd gud, op 24” av Lars-Erik Larsson.
- “Aniara” av Karl-Birger Blomdahl.
- “Jazz på svenska” av Jan Johansson.
- Symfoni nr 7 av Allan Pettersson.
Film och scenkonst:
- Drottningholms slottsteater av Carl Fredrik Adelcrantz.
- “Lejonets unge” på Sundsvalls teater av Frida Stéenhoff.
- “Ett drömspel” av August Strindberg.
- “Körkarlen” av Victor Sjöström.
- “Gullregn” med kupletten “Den ökända hästen från Troja” av Karl-Gerhard.
- “Fröken Julie” av Birgit Cullberg.
- “Det sjunde inseglet” av Ingmar Bergman.
- “Dom kallar oss mods” av Stefan Jarl och Jan Lindqvist.
- “Fars lille påg” av Franz Arnold, Ernst Bach och Nils Poppe.
- “Medeas barn” på Unga Klara, Suzanne Osten och Per Lysander.
Lärdom och sakprosa:
- “Heliga Birgittas uppenbarelser” av Heliga Birgitta.
- “Historia om de nordiska folken” av Olaus Magnus.
- “Christinas självbiografi” av Drottning Christina.
- “Lappländsk resa” av Carl von Linné.
- “Drömbok” av Emanuel Swedenborg.
- “Fädernas gudasaga” av Viktor Rydberg.
- “Svenska folkets underbara öden” av Carl Grimberg.
- “Barnets århundrade” av Ellen Key.
- “Kris i befolkningsfrågan” av Alva och Gunnar Myrdal.
- “Vägmärken” av Dag Hammarskjöld.
Lag och rätt:
- Magnus Erikssons landslag av Kung Magnus Eriksson.
- 1734 års lag. Beslut i riksdagen och stadfäst av kungen.
- 1766 års tryckfrihetsförordning. Beslut i riksdagen och stadfäst av kungen.
- Offentlighetsprincipen.
- 1809 års regeringsform. Beslut i riksdagen och stadfäst av kungen.
- Rättegångsbalken. Sveriges riksdag.
- Europakonventionen. Europarådet.
- Brottsbalken. Sveriges riksdag.
- 1974 års regeringsform. Sveriges riksdag.
- Allemansrätten.
Religion:
- Husaby kyrka.
- Vadstena kloster, Heliga Birgitta.
- “Horologium Mirabile Lundense”, troligen av Nicolaus Lilienvelds med flera.
- Malmöpsalmboken av Christiern Pedersen.
- Gustav Vasas bibel, svensk översättning troligen av Olaus Petri, Laurentius Andreae, Laurentius Petri med flera.
- Konventikelplakatet, Svenska staten, riksdagens ständer.
- Marstrands synagoga.
- “O store Gud” av Carl Boberg.
- Kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet för både män och kvinnor, Svenska kyrkans kyrkomöte.
- “Nattvardsgästerna” av Ingmar Bergman.
Offentlighet:
- Gustavianum i Uppsala, Gustav II Adolf och Olof Rudbäck dä.
- 1634 års regeringsform av Axel Oxenstierna.
- Lappkodicillen, svenska och norska staten.
- Svenska Akademiens ordbok, Gustav III.
- “Läsebok för folkskolan” av Norstedts förlag och Fredrik Ferdinand Carlsson.
- Riksdagshuset av Helgo Zettervall och Aron Johansson.
- Brunnsviks folkhögskola av Karl-Erik Forsslund.
- Vasaloppet, Anders Pers och IFK Mora.
- Per Albin Hanssons folkhemstal av Per Albin Hansson.
- Radiohuset av Erik Ahnborg och Sune Lindström.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
