”IT-branschen ingen kvinnofälla”
”IT-branschen är långt ifrån den kvinnofälla den framställs som. Idag arbetar cirka 203 000 människor i den svenska IT-branschen, av dessa är 30 procent kvinnor. Det är ungefär samma proportion som gäller för resten av näringslivet och därmed är IT-företagen i stort sett lika jämställda som företagen i den gamla ekonomin.”
Det utspelet görs i en rapport signerad Dataföreningen som granskat jämställdheten i de nya IT-företagen. De unga IT-företagen har länge varit föremål för kritik för sin brist på mångfaldstänkande. Nidbilden skildrar företag med våningssängar på kontoret, unga killar som knackar kod hela nätterna och ett grabbigt klimat. I rapporten riktas nu skarp kritik mot denna bild, samt mot den utredning som IT-branschens eget jämställdhetsråd, JämIT, tagit fram.
”Diskussionen är alldeles för problemorienterad, och dessutom felaktig. Braskande rubriker om hur IT-företagen är vår tids kvinnofälla skrämmer bort kvinnor från branschen och från att välja tekniska yrken – vilket kan få förödande konsekvenser för det framtida näringslivet”, sa Inger Gran, föreningsdirektör på Dataföreningen, när hon på förmiddagen presenterade rapporten i på ett seminarium. Statistiken hon stödjer sig på är följande; andelen kvinnor i den privata sektorn av näringslivet är generellt sett 34 procent, andelen kvinnor i IT-branschen är 30 procent. Andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser är 4,5 procent, andelen kvinnliga styrelseledamöter i IT-branschen är 4 procent. Dessutom ligger 25 procent av det tunga ansvaret för forskning- och utveckling hos kvinnor. ”IT-branschen förtjänar ett bättre rykte än den har idag, särskilt bland kvinnor. Den erbjuder flexibla arbetsvillkor, snabbare karriärvägar och – icke att förakta – högre löner. Idag är inte löneskillnaderna störst mellan män och kvinnor utan mellan olika branscher; en kvinna som är 27 år och utbildad bibliotekarie tjänar kan räkna med 15-20 000 kronor i månaden om hon jobbar på ett traditionellt bibliotek, men som informationssorterare på Yahoo 26 000 kronor i månaden.”
Att bilden inte är fullt så enkel, hävdade dock flera av de andra deltagarna i seminariet.
”30 procent kvinnor låter vackert men vad säger det om makten. Fortfarande är det ytterst få kvinnor som sitter på de riktiga maktpositionerna.
“Galjonsfigurerna i branschen är fortfarande män och det är män som styr över de miljarder som bollas runt på börsen”, säger Görel Thurdin, ordförande i JämIT. Hon får medhåll av Marie Eriksson, eldsjäl och VD för tjejnätverket Shenet.
”Det är fortfarande männen som får riskkapital nog att starta egna företag, sedan rekryterar de en ledning ur sina egna nätverk. Först därefter kommer kvinnorna in i bolagen, vilket är alldeles för sent. Det som är viktigt är inte att sitta och mäta procentsatser över hur antalsfördelningen ser ut utan att försöka kartlägga hur makten fördelas. Och där har vi en lång väg kvar att gå.”
Det är också den bedömning man kan göra när man ser till branschens eget intresse för jämställdhetsfrågor. I september skickade näringsdepartementet ut ett betänkande om jämställdhet på remiss till 70 IT-företag. I måndags, när remisstiden gick ut, hade bara två av dessa svarat. Vilka de var? Telia och Icon Medialab.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.