”Jag gillar bolag där det är mycket att göra”

Efter att ha gjort karriär i försäkringsbolaget Skandia på 90-talet lämnade hon för en ny vd-sväng på vårdbolaget Carema. Sedan dess är Cecilia Daun Wennborg styrelseproffs på heltid. För Affärsvärlden berättar hon om bonusprogram, värdet av motgångar och de ökade kraven på styrelseledamöter. 

Cecilia Daun Wennborg, klädd i vit blus, beige kortjacka och svarta byxor, sitter i en snurrfåtölj i ett mötesrum på Affärsvärldens redaktion. Valet av plats för intervjun beror på att hon inte har något eget kontor. Det var en av de saker som förändrades när hon för tio år sedan gick från att ha jobbat som vd inom såväl försäkringsbolaget Skandia som för vårdbolaget Carema till att bli styrelseproffs. Sedan dess är det favoritfåtöljen hemma i huset i Bromma som hon oftast sjunker ner i för att arbeta.

Idag har hon nio kommersiella styrelseuppdrag och ett ideellt. Det senare i välgörenhetsorganisationen Oxfam Sweden. Hennes uppdrag spänner mellan det familjeägda Hotel Diplomat och börsnoterade bolag med stor branschspridning, från dagligvaruhandelsföretaget Ica Gruppen och medicinteknikbolaget Getinge till service- och installationsföretaget Bravida Holding och Loomis som sysslar med värdehantering och kontantflöden.

-Jag upplever att det finns mycket kunskap jag kan ta med mig mellan bolagen, som frågor kring ledarskap, hållbarhet och finansiell rapportering, trots att de verkar inom vitt skilda branscher.

En karriär som styrelseproffs och att tillhöra den svenska näringslivstoppen var inte något som Cecilia Daun Wennborg såg framför sig när hon växte upp i en Göteborgsförort med storebror och föräldrar. Efter högstadiet började hon 1979 på Sigrid Rudebecks Gymnasium i centrala Göteborg. Svenska, gymnastik och utländska språk var hennes favoritämnen och efter studenten hade hon en tanke om att bli tolk eller litteraturkritiker.

Första steget var att flytta till Paris. Där blev hon kvar ett och ett halvt år och jobbade som sekreterare på ett svenskt företag och pluggade franska på Sorbonne. Väl tillbaka i Göteborg antogs hon till Journalisthögskolan. Utbildningen visade sig dock bli en besvikelse och hon hoppade av.

-Jag fann mig inte alls tillrätta. Det klickade aldrig. Vi skulle ut på stan och intervjua folk och syssla med nyheter vilket inte var min grej. Dessutom upplevde jag att det var en likriktad politisk miljö som var otillåtande.

Istället flyttade hon till Stockholm. Där har hon blivit kvar och spåren av göteborgskan är borta. Mest som en chansning började hon läsa ekonomi på Stockholms universitet och till sin förvåning tyckte hon att det var kul. Sitt första jobb fick hon på Ericsson och efter ett år där blev hon 1989 antagen som en av elva till ett managementtraineeprogram på försäkringsbolaget Skandia.

Hon klättrade snabbt inom bolaget och det stora karriärklivet tog hon som 38-åring. Då var hon administrativ direktör på Skandia Link och blev erbjuden att bli vd. Hennes första reaktion var dock att tacka nej. Då hade hon jobbat hårt länge och kände att hon inte hade utrymme för ytterligare uppgifter.

-Men sedan förstod jag att en befordran inte nödvändigtvis innebär att man måste jobba mer, bara annorlunda. Så jag accepterade jobbet och har aldrig ångrat det.

Ett år senare, 2003, blev hon Sverigechef för Skandia. Klivet uppåt innebar samtidigt att hon blev synligare både internt och externt. Och detta mitt under den uppmärksammade skandal som hade skapats efter att det framkommit att höga chefer inom bolaget fått skyhöga bonusar och att deras lägenheter renoverats för mångmiljonbelopp. Cecilia Daun Wennborgs uppgift som Sverigechef blev utöver organisationsförändringen att arbeta med mediehantering, krishantering och personalvård.

-Jag hade fokus på att hantera hela situationen. Samtidigt som vi blev hårt ansatta utifrån jobbade jag för att driva ett internt förändringsarbete. Det var en utmanande tid. Det är ingenting jag skulle vilja göra om, men det var väldigt lärorikt såhär i efterhand.

Men du som Sverigechef var ju också en del av utredningarna och kritiken?

-Inte direkt. Jag satt inte i koncernledningen eller styrelsen och var inte med i de största bonusprogrammen, utan i ett av dotterbolagens bonusprogram.

I och med skandalen byttes chefer ut, liksom styrelsen. När hennes tredje koncernchef tillsattes kom de överens om att hon skulle lämna sitt uppdrag.  Efter ett år som tillförordnad vd för Skandiabanken lämnade hon Skandia för gott – med undantag för sitt styrelseuppdrag i Skandiabanken – efter 16 år.

Det dröjde inte länge innan en headhunter hörde av sig och hon rekryterades till tjänsten som ekonomidirektör på det privata vårdbolaget Carema som bestod av en sjukvårdsdivision (idag en del av Capio) och en omsorgsdivision (idag en del av börsnoterade Ambea). Två år senare blev hon befordrad till vd. Den rollen axlade hon till 2009 då bolaget delades upp i två bolag. Ett par år senare inleddes det som skulle komma att benämnas som Caremaskandalen.

-Det påstods bland annat att Caremas äldreomsorg inte höll den kvalitet som erfordrades och att detta skulle bero på att det var en vinstdriven verksamhet. Kritiken var ideologiskt driven och baserad på bristande kunskap men gjorde stor skada. Uppståndelsen oroade patienter, brukare och anställda. Faktum var att Carema ledde många kvalitetsundersökningar som gjordes bland omsorgsbolagen. Vi som kände till bolaget inifrån var djupt förvånade över vad som hände.

Har det legat dig i fatet senare i karriären att du har varit vd på bolag som dragits in i skandaler?

-Vad gäller Carema hände det ju efter att jag slutat. Jag är ändå bedrövad över vad som hände eftersom medias bild inte stämde med verkligheten. Men det är ingenting som har påverkat mig personligen eller karriärmässigt, i alla fall inte vad jag har märkt.

Efter att ha lämnat Carema bestämde sig Cecilia Daun Wennborg för att bli styrelseledamot på heltid. Hon hade redan börjat så smått. Både inom Skandia och Carema hade hon suttit i flera internstyrelser och 2003, som nytillträdd Sverigechef för Skandia, fick hon sitt första styrelseuppdrag i ett börsbolag: Nefab. Hennes erfarenhet från rollerna som CFO och vd gav henne också en bra profil i styrelsesammanhang.

-Jag kände att jag ville lämna det operativa och arbeta mer långsiktigt. I styrelsen är man med och sätter mål och strategi och skapar ett system för styrning. Sedan handlar mycket av arbetet om att följa upp att vd:n gör sitt jobb och att stödja ledningen i arbetet framåt.

Ett nytt uppdrag börjar ofta med att hon blir uppringd av valberedningen som sedan genomför en eller flera intervjuer. Därefter träffar hon i regel ordföranden och vd:n och läser in sig på bolaget. Innan hon bestämmer sig för att tacka ja förkovrar hon sig i företagets mål, strategi och finansiella utveckling.

-Jag gillar bolag där det är mycket att göra, då kommer man djupare in i verksamheten och kan göra ett bättre jobb.

Att som hon tycka om att läsa och att läsa snabbt har visat sig vara gynnsamt för att kunna sätta sig in i för henne nya, komplexa branscher och frågor – som fodringsförvaltning i Hoist Finance eller läkemedelspreparat i Oncopeptides. Hennes erfarenhet är att man som ny i en styrelse oftast får en relativt omfattande utbildning i verksamheten.

För att sedan hålla sig uppdaterad läser hon även på själv, går på seminarier, studerar rapporter och håller koll i media. Vissa bolag ordnar löpande styrelseutbildningar. Andra bolag, framförallt de internationella, arrangerar resor där styrelsemedlemmarna får besöka verksamheten i olika länder och ges information om lokala marknader och ibland möjligheten att träffa kunder. Själv åker hon på ett tiotal sådana resor per år.

-De är ofta väldigt givande och ger en bra bild av verksamheten. Men hur man än uppdaterar sig har ledningen nästan alltid ett informations- och kunskapsövertag. Som styrelseledamot ser jag mitt arbete mycket som att ställa många frågor för att säkerställa att den inslagna vägen är rätt och att investeringsförslag är genomtänkta.

En av styrelsens uppgifter är ju att fastställa vd:ns lön och eventuella bonusprogram. Hur ser du på debatten kring att dessa ersättningar ofta anses vara orimligt höga?

-Det jag tycker är viktigt är att de är tydligt kopplade till mätbara och konkreta mål som ligger i linje med företagets mål och strategi.

Hon tycker också att det är viktigt att det finns en koppling mellan en eventuell bonus och ägande av aktier i bolaget; genom att man som ledning förbinder sig att köpa aktier för en del av ersättningen man får ut i ett bonusprogram. Alternativt att programmet innebär att personerna i ledningen själva investerar i ett visst antal aktier och sedan tilldelas fler aktier om man uppnår sina mål. Sådana aktiebaserade bonusar föreslås av styrelsen men beslutas av bolagsstämman, det vill säga aktieägarna.

-Program som dessa kan vara mycket bra för ett företags förmåga att uppnå utmanande mål och leverera bra avkastning för sina aktieägare, även om det innebär att ersättningarna till vd och ledning kan bli höga.

Cecilia Daun Wennborg har idag jobbat 15 år med styrelsearbete i börsbolag och de senaste tio åren som styrelseproffs på heltid. Hennes upplevelse är att arbetsbördan har ökat successivt – utan att det har reflekterats tillräckligt i arvodena; det är fler möten och omfattande inläsningsmaterial.

Dessutom leder hon ofta ett eller flera utskott där frågor med åren har kommit att beredas mer på djupet vilket kräver mer tid. Samtidigt har det blivit en större mängd formella krav att förhålla sig till, bland annat på grund av skärpt lagstiftning från EU, exempelvis avseende insiderinformation, ersättningsfrågor och olika länders regelverk kring korruption och hållbarhet.

Om hon slår ut arbetet på ett år, jobbar hon lite mer än heltid. Men arbetsbördan varierar. Lugnast är det mellan kvartalen, med undantag från december. Sedan kan det uppstå en situation i ett bolag som innebär extra mycket jobb under en period.

-Jag gillar att arbeta och har alltid gjort. Att jag gick över till styrelsearbete handlar inte om att jag ville arbeta mindre, utan på ett annat sätt. Jag trivs med möjligheten att jobba i flera olika bolag och att jag har större frihet. Jag behöver inte sitta på ett kontor och styr själv över min agenda. Jag har inte mer tid, men jag kan disponera min tid på ett annat sätt. Det är tillfredsställande.

I backspegeln kan hon se att hon som styrelseledamot har haft stor nytta av de tillfällen då hon och bolaget hamnade i motvind när hon ännu jobbade operativt.

-I stunden är det tufft när man hamnar i ett krisläge, men på sikt blir det en erfarenhet och särskild kompetens; du får lättare att hantera motgångar när de uppstår och att känna igen när de är på väg.

Vad drömmer du om idag?

-Att jag får vara frisk så att jag kan arbeta så länge som möjligt. Jag har inga som helst planer på att trappa ner, men fördelen med mitt jobb idag är att det finns förutsättningar att gå ner lite i arbetstid genom att anta färre uppdrag och på så sätt kunna hålla på längre. När jag arbetar får jag stimulans och energi – och då fungerar även resten av livet.

Cecilia Daun Wennborg

Ålder: 56 år.

Bor: Hus i Bromma.

Familj: Maken Johan Wennborg och sönerna Oscar, 25, och Anton, 23. 

Jobbar som: Styrelseproffs.

Styrelseuppdrag: fodringsförvaltningsbolaget Hoist Finance (sedan 2017), läkemedelsbolaget Oncopeptides (2017), service- och installationsföretaget Bravida Holding (sedan 2016), hjälporganisationen Oxfam Sweden (sedan 2014), Loomis, som jobbar med värdehantering och kontantflöden till främst banker och detaljhandeln (sedan 2013), Hotel Diplomat (sedan 2013), sjukhuset Sophiahemmet (2011), medicinteknikbolaget Getinge (sedan 2010) och detaljhandelsbolaget Ica Gruppen (sedan 2005) samt ledamot i Aktiemarknadsnämnden (sedan 2018).

Utbildning: Civilekonom vid Stockholms universitet (1985–1988).

Bakgrund: Tillförordnad vd i Skandiabanken, Sverigechef Skandia, CFO och vd för Carema (varav hälften idag är en del av börsnoterade Ambea och hälften Capio).

Intressen: Läsa böcker (gärna skönlitteratur) och resa (gärna till Frankrike).

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.