JAPAN: Efterlängtad bankkrasch

Bankkraschen i Tokyo kom som ett glädjebud.Det börsindex somfaktiskt knäckte banken steg med åtta procent efter dödsbudet.

Det som gladde börsen var inte att Hokkaido Takushokus ödebeseglades i måndags, utan att det kom som ett bevis för attJapan nu verkligen bytt bankpolitik.

De senaste veckornas börsras i Tokyo raderade ut bankens sistareserver och borde ha gjort kraschen oundviklig. Mentraditionell japansk bankpolitik har inneburit attfinansdepartementet med olika medel skulle ha räddat och skyddatbanken.

En kombination av kreativ bokföring och det så kallade konvoj–systemet har hittills gjort bankkrascher närmast otänkbara iJapan. F��rluster och dåliga lån har inte redovisats fullt ut,med det mäktiga finansdepartementets goda minne. Underdepartementets ledning har bankerna hållit ihop och skyddatvarandra. Bara de riktig små bankerna har tillåtits stänga ochdå tas om hand av de större.

Med Hokkaido Takushokus krasch är nu den politiken definitivtövergiven. Insättarna skyddas med skattemedel – men bankenstängs. Det gläder marknaden. Dels att staten nu släpper tillskattemedel, dels eftersom det tolkas så att avregleringen avfinansmarknaden, Tokyo Big Bang, verkligen blir av.Avregleringen av finanssektorn är en lika smärtsam som nödvändigprocess för att få ordning på den japanska ekonomin. Med frikonkurrens och fritt fram för japanska investerare att fullt utdelta på den internationella marknaden lär det bli mycket bigbang med konkurser, nedläggningar och smärtsammaomstruktureringar. Rader av stora och små banker och mäklarhuskommer inte att överleva den nuvarande dubbelkrisen, denjapanska hemmatillverkade och den som de asiatiskatillväxtekonomierna råkat in i nu under hösten.

Men en del av den utdragna japanska krisen beror just på attpolitikerna inte har förmått rensa upp i finanssektorn.Bankernas dåliga lån ligger som en tung barlast över hela finans– och fastighetssektorn. Volymen har nu sjunkit under året, menuppgår ändå till, officiellt, ca 29 biljoner yen eller ca 1.800miljarder kronor, och inofficiellt till dubbelt så mycket.

Den finansiella sektorn har i Japan styrts med järnhand avfinansdepartementet. Skotten mellan olika slag av banker,försäkringsbolag, mäklare och fondförvaltare har hållits högaoch vattentäta.Utländsk konkurrens har stoppats så länge sommöjligt och valutaregleringar har gjort det i praktiken omöjligtför japanska företag att på egen hand placera utomlands. Nuskall allt detta ändras. Och det är inte en dag för tidigt;snarare tvärtom. De reformer som nu föreslås vara genomfördatill år 2001 borde egentligen ha gjorts redan för tio eller femår sedan. Bland de första åtgärderna i den serie som tillsammansskapar big bang är att de sista delarna av valutaregleringensläpps när det gäller valutaaffärer. Från i april 1998 släppsrätten fri att öppna konton utomlands och göravärdepappersaffärer över gränserna.Samtidigt anpassas bankernasredovisningsregler till internationell standard.

Senare släpps derivathandeln friare, övervakningen av börsenskärps och läggs på ett fristående organ, riksbanken ges ökadsjälvständighet när det gäller räntesättningen och banker fårbörja äga sig åt fondförvaltning.

Ut åker förbuden för banker att driva mäklarföretag och förmäklare att driva bank.

Redan nästa år tillåts holdingbolag, vilket skapar helt nyaförutsättningar för det i dag bankstyrda korsägandet. Men härkan de stora förändringarna dröja. För att få effekt krävs attman tillåter koncernredovisning så att bolagen kan kvittavinster mot förluster, men den reformen dröjer.

Finansdepartementet bromsar eftersom det skulle kunna leda tilllägre skatteintäkter. För de av Japans hundratals banker som kanoch vill överleva krisen och reformerna blir nyckelorden införsekelskiftet diversifiering, strukturaffärer,internationalisering och rationalisering. Och det är ingenöverdrift att säga att det finns mycket för japanska banker attgöra på vart och ett av dessa områden.

Den hittills skyddade och reglerade marknaden har gjort attjapanska banker släpar på en tung barlast av ålderdomligstruktur, provinsialism, ineffektivitet och stor övertalighet.Att de trots detta klarat sig så bra så länge visar att dejapanska banker som överlever krisen och kan kasta barlastenöverbord lär bli formidabla konkurrenter på världsmarknaden.

Men för flera av dem blir det en tung seglats. HokkaidoTakushoku var bara först på listan. Daiwa, Fuji, Yasuda TrustBank och Nippon Credit Bank behöver ytterligare flera år för attkunna skriva bort sina dåliga lån. Och med en svagbörsutveckling står de utan de orealiserade reserver i sinabörsportföljer de så väl behöver.

I andra änden finns Bank of Tokyo-Mitsubishi, som förra året bethuvudet av skammen och skrev bort alla sina dåliga lån på ettbräde, 1.000 miljarder yen (62 miljarder kronor) och tog enengångsförlust på 900 miljarder yen.

Andra vägar kan bli internationella lösningar. Några av de stora,men hårt drabbade, har lierat sig med utländska partners. JustNippon Credit Bank har, efter sin nära-döden-upplevelse vintern1996, byggt sig ett nätverk ihop med Bankers Trust i NewYork.Long Term Credit Bank of Japan drog förra året igång vad mankallar en strategisk allians med Swiss Bank Corporation. Deköper in sig med tre procent vardera i varandra. Under våren1998 ska de bilda ett fondförvaltningsbolag, LTCB SBC Brinsonoch en ny investmentbank, LTCB SBC Warburg Securities, som får700 anställda och ett kapital på drygt en halv miljard dollar.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Carnegie Fonder
Annons från VECKANS FÖRETAG