Jättarnas växtvärk

Inte helt oväntat kom beskedet på måndagen att de två brittiska läkemedelsbolagen Glaxo Wellcome och Smithkline Beecham planerar en fusion. Det har ryktats hela hösten att ett nytt försök att få ihop de två skulle göras efter misslyckandet i mars 1998. Då kunde de två inte enas om bemanningen av toppositionerna i det nya företaget.

Topparna går

Men nu är en av de två toppcheferna på väg ut. Jan Leschley, styrelseordförande i Smithkline Beecham, går i pension i april, och Sir Richard Sykes, styrelseordförande i Glaxo Wellcome, väntas snart återgå till den akademiska världen. Han ska dock tills vidare ta ordförandeklubban i det nya bolaget och Jean-Pierre Garnier, VD för Smithkline Beecham, befäster VD-posten.

På aktiemarknaden mottags samgåendet med viss besvikelse. Kurserna i bolagen sjönk efter att ha gått upp under fredagen på ryktet om en förestående fusion. Marknaden hade bland annat väntat sig större kostnadsbesparingar än de som aviserats, 1 miljard pund årligen efter tre år.

Vana vid fusioner

De två företagen har erfarenhet av samgåenden. Smithkline Beecham skapades 1989 av två pressade bolag, som hade svårt med återväxten av nya produkter, amerikanska Smithkline Beckman och brittiska Beecham. Glaxo köpte Wellcome 1995 för att fylla det hål som väntades uppstå när huvudprodukten, magsårsmedlet Zantac, förlorade sitt patent.

Att det nu är aktuellt med en ny storaffär visar hur svårt det är att skapa tillväxt genom att gå samman. Glaxo Wellcome har haft svårt att hålla uppe försäljningen och fick vinstvarna i fjol. Smithkline Beecham har heller inte övertygat. Kursen har stagnerat de senaste åren.

Trots att fusioner och förvärv inte visat sig vara något lyckat recept för att skapa värde för aktieägarna så fortsätter konsolideringen i branschen. Tron att storleken löser alla problem är stor. Och fler sammanslagningar väntas. Glaxo Smithkline blir världens största läkemedelsbolag. Men det imponerar inte längre.

Forskning modellen

Aktiemarknaden vänder jättarna ryggen och söker sig till de små forskningsbolagen, där tillväxten förväntas bli betydligt större. I fjol var det få stora läkemedelsbolag som hamnade på plus kursmässigt, medan de små forskningsbolagen i många fall mer än fördubblade sina börsvärden.

Svaghetstecken

Fusioner och större köp är ett svaghetstecken, en bekräftelse på att det egna forskningen inte räcker till för att generera tillräcklig tillväxt. Det är ingen tillfällighet att det parallellt med de stora affärerna växer fram allt flera allianser mellan jättarna och de små forskningsbolagen. De stora behöver de små för att få fram innovativa produkter att sälja. Aldrig har antalet forsknings- och marknadsallianser varit så många som nu. Svenska forskningsbolag som Active Biotech, Karo Bio, Medivir och Oxigene tillhör de bolag som har ingått avtal med de stora läkemedelsbolagen.