Kalla kalsonger inget klipp

Björn Borg uppfyller flera av våra turn­around-kriterier. Samtidigt storköper insiders. Ändå avvaktar vi.

Om börsbolaget Björn Borgs operativa utveckling och aktiekursutveckling 2003–2007 ska jämföras med en tennisspelare är det knappast en överdrift att dra paralleller till Björn Borg när han var som bäst. Vinsten ökade från 10 till 142 miljoner och aktiekursen steg med omkring 4 200 procent – ­eller 43 gånger pengarna. Vill man ha sådan avkastning på kort tid får man slänga in en slant på att sjundemannen på ATP-rankningen, tjecken Tomáš Berdych, vinner Australien Open i januari.

Men då är ju risken betydande att man förlorar allt. Och det har även de som köpte Björn Borg-aktien på toppen nästan gjort. Nedgången summerar till omkring 80 procent – en flopp­artad utveckling som mer påminner om tennisspelaren Björn Borgs misslyckade comeback med träracket i hand i början av 1990-talet.

Eftersom börsbolag inte dras med samma åldersproblematik som idrottsmän finns dock fortfarande hopp om att börsbolaget Björn Borg ska lyckas med sin comeback. Underklädesbolaget är att betrakta som ett så kallat turnaround-case – en gren som kan ge bra betalt – tänk Kappahl och MQ, men också vara riktigt kostsamt – tänk Wesc och Retail and Brands.

I tidigare artiklar har vi lyft fram fyra kriterier som vi gärna ser är uppfyllda i turnarounds. Björn Borg kan i dag sägas uppfylla tre av dessa.

Först och främst är balansräkningen stark med en nettoskuld på blott 11 miljoner vid halvårsskiftet. Den finansiella risken är således låg.

Värderingen börjar samtidigt bli pressad, vilket blir än mer tydligt om hänsyn tas till den tilläggsköpeskilling för varumärkesförvärvet år 2006 som koncernen slipper betala från 2017. I princip är det 30 miljoner som årligen belastar kassaflödet och 22 miljoner på rörelseresultatet. Justerat för dessa poster, och andra engångsposter, var rörelsevinsten i fjol 69 miljoner. Med ett företagsvärde (ev) justerat för återstående tilläggs­köpe­skilling ger det ev/ebit på 9,5 – och det på en vinst som är mer än halverad jämfört med toppåret 2007. Björn Borg tjänade 113–142 miljoner på rörelsenivå, trots belastning av tilläggs­köpe­skillingen, under 2007–2010. Når bolaget bara 100 miljoner igen står aktien förmodligen dubbelt så högt. Men för att det ska ske måste ledningen lyckas vända den negativa försäljningsutvecklingen. Ofta krävs en ny ledning – och det är precis vad Björn Borg har.

Sedan i augusti är Henrik Bunge ny vd. Han kommer närmast från danskägda Peak Performance och har även ett förflutet på tyska Adidas. Att det handlar om en tävlingsmänniska av rang vittnar ett par världsrekord kring millennieskiftet i skidåkning på Nordpolen och Grönland. Exakt vad han vill göra med Björn Borg är dock höljt i dunkel. Han verkar vilja ägna höst och vinter åt att sätta sig in i bolaget innan han aviserar strategin. Häromveckan tackade han nej till att prata med Affärsvärlden.

Saknas i Björn Borg gör den fjärde pusselbiten – en positiv trend. Andra kvartalet föll intäkterna med 10 procent exklusive valutaeffekter. Resultatet var i princip oförändrat tack vare besparingar från den skrotade Kina-verksamheten. Positiva tecken kan skönjas i Finland, England liksom inom e-handels­verksamheten. Tuffare är det på huvudmarknaderna, Nederländerna och Sverige, vilka står för drygt 50 procent av omsättningen. Konkurrensen är hård, och kanske är det inte så förvånande att holländarnas aptit på svenska märkeskalsonger minskat – enligt färsk statistik har 80 procent av holländska bostadsägare mellan 25 och 34 år mer skulder än eget kapital i sitt boende.

Givet oklarheten om strategin framöver och den fortsatt negativa försäljningstrenden framstår Björn Borg som en given vänta-kandidat. Det som stör den bilden är de stora aktieköp som flera insynspersoner gjorde i slutet av augusti. Fyra styrelseledamöter, däribland ord­föranden Fredrik Lövstedt, och vd Henrik Bunge köpte då aktier för sammanlagt nästan 15 miljoner. Köpen gör att aktien kan vara en spekulativ köpkandidat redan nu, inför delårsrapporten den 17 november.

Vi är dock tveksamma till att den nya ledningen redan fått fart på försäljningen. Sannolikt syns sådana effekter först nästa år. Avvakta.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.