Karriärtricket: Strunta ijobb utan dåligt samvete

FRÅGA:
Jag är något av en mentor till två superkompetenta unga kvinnor. Båda är tidigare studenter med fantastiska studieresultat. Jag uppmuntrade dem och bidrog till att de fick jobb i stora finansmetropoler utomlands. Vi håller regelbunden kontakt. Men när jag hör att de ofta arbetar så mycket som 90 timmar per vecka blir jag orolig. Jag säger till dem att de måste ha lite fritid också. De svarar att det går inte. För att avancera vidare måste de visa framfötterna. Alla kollegor jobbar lika mycket. Om de inte presterar riskerar de att åka ut. De hinner inte med några intressen, att umgås eller träffa eventuella pojkvänner. Jag är orolig för dem. Frågar mig själv om mina råd att skaffa jobb i dessa tuffa miljöer var rätt. Vad är din uppfattning? De är så begåvade och kompetenta, men hur långa orkar de arbeta i den takten, undrar jag. “Orolig professor”

SVAR:
Unga människor som vill göra karriär har i alla tider arbetat hårt. Jag har hört andra beskriva den hårda konkurrensen och arbetstakten i de finansiella storstäder du nämner. Vill de göra karriär är det sannolikt nödvändigt att arbeta hårt och mycket. Samtidigt är det klokt om de är strateger – ser vad som är viktigast att göra, och var de kan lägga mindre energi. 90 timmar i veckan innebär att de arbetar både kvällar och helger. Få människor orkar i längden jobba så intensivt utan att riskera att gå in i väggen. För att prestera på topp krävs viss vila. Påminn dem om gammal hederlig studieteknik – att inte läsa varje bok från pärm till pärm utan koncentrera sig på det viktigaste. Min erfarenhet är att flickor fortfarande uppfostras i att vara väluppfostrade och duktiga utifrån andra människors krav. Nu när flickor är i majoritet på utbildningarna och får bästa betyg är utmaningen att prioritera rätt saker, att inte bara följa andra människors direktiv till punkt och pricka utan samtidigt vara strateger. Studier visar att pojkar är bättre på detta. De vågar ta vissa risker och arbetar ofta mer “smart”. Jag träffade nyligen en hög kvinnlig chef som konstaterade att: “Hemligheten är att våga strunta i saker utan dåligt samvete”. Kvinnor är ofta för ambitiösa och duktiga. Uppmuntra dem att finna en klok person i deras närhet, kanske en äldre chef som snart pensioneras, en som kan hjälpa dem att strukturera och prioritera i det löpande jobbet. Utmaningen är att våga “strunta” i rätt saker och lägga mycket tid på de strategiskt viktiga områdena – de som mäts, syns och gills. Båda är fortfarande unga, vilket innebär att de sannolikt har bra fysik och orkar ett tag till. Men långsiktigt är det ohållbart att arbeta så mycket. Tala med dem, försök hitta konkreta sätt att hjälpa dem arbeta mer strategiskt i vardagen. Och påminn dem om värdet av att också ha kul på jobbet.

Lycka till!

GUNILLA ARHÉN
Civilekonom, vd för och grundare av chefsutvecklings- och
mentorprogrammet Ruter Dam samt delägare i Enhancer Consulting. Gunilla Arhén föreläser om karriärfrågor och ger individuell karriärrådgivning åt personer inom näringslivet. Författare till sex böcker, den senaste heter “Mentor, handboken för både adepter och mentorer”.

Har du en fråga till Gunilla Arhén – mejla till: karriarradgivaren@affarsvarlden.se

(Alla publicerade frågeställare är anonyma.)