KI: Sverige går mot lågkonjunktur – inflationen gröper ur köpkraften

Den höga inflationen och centralbankernas räntehöjningar slår mot omvärlden och den svenska ekonomin och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år. Det framgår av Konjunkturinstitutets senaste prognos.
Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.
Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Konjunkturinstitutet spår att den svenska BNP-tillväxten (marknadspris) kommer att landa på 2,7 procent i år (prognosen i augusti var 2,4 procent) och -0,1 procent 2023 (tidigare prognos +0,5).

”Hög inflation och stigande bolåneräntor gröper ur hushållens köpkraft och hushållen ser dystert på framtiden. Hushållen antas få viss kompensation av staten för de höga elpriserna men de kommer ändå att dra ner på konsumtionen framöver. Till viss del eftersom det ännu är oklart hur stödet kommer att utformas och hur stort det kommer att bli samt när i tiden det betalas ut. Samtidigt slår den vikande omvärldskonjunkturen mot den svenska exportnäringen”, skriver Konjunkturinstitutet.

KPIF-inflationen väntas stiga till 7,7 procent i år (tidigare prognos i augusti var 7,2) för att falla tillbaka till 4,6 procent nästa år (tidigare prognos 3,4) och sjunka ytterligare till 0,5 procent 2024.

Lågkonjunkturen nästa år innebär att efterfrågan på arbetskraft blir lägre och arbetslösheten ökar. Konjunkturinstitutet spår att arbetslösheten stiger till 8,0 procent 2024 mot 7,4 procent i år.

Konjunkturinstitutets prognos är att Riksbanken höjer styrräntan till 2,50 procent i början av 2023. Detta är i linje med Riksbankens egen prognos från i september. Under andra halvan av
2023 inleds enligt Konjunkturinstitutets prognos en serie sänkningar av styrräntan för att inflationen 2024–2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunktur-
nedgången. Dessa sänkningar ger lägre styrränta än i Riksbankens prognos.

Kronindex, KIX, som i fjol låg på 114,3, spås i år försvagas till 121,2 och försvagas ytterligare till 123,6 under 2023. Därefter sker en förstärkning under 2024-2026.

Den tioåriga statsobligationen väntas visa högre räntor under hela perioden. I år är prognosen 1,5 procent, nästa år 2 procent, 2,1 procent 2024 och 2,3 procent 2025.

KI:s prognoser

Nyckeltal 2021 2022 2023 2024 2025 2026
BNP till marknadspris 5,1 2,7 –0,1 2,0 2,5 3,0
BNP, kalenderkorrigerad 4,9 2,7 0,1 2,0 2,7 2,8
Sysselsättning 0,9 3,0 0,1 0,4 0,8 1,4
Arbetslöshet 8,8 7,4 7,7 8,0 7,9 7,2
KPI 2,2 8,4 6,5 0,9 1,8 1,8
KPIF 2,4 7,7 4,6 0,5 1,5 1,7
Styrränta 0,0 2,3 2,3 1,8 1,8 1,8
Tioårig statsobligationsränta 0,3 1,5 2,0 2,1 2,3 2,4
Kronindex (KIX) 114,3 121,2 123,6 120,1 116,5 112,9
Offentligt finansiellt sparande –0,1 0,8 0,0 –0,4 –0,3 0,2
Strukturellt sparande –0,8 1,0 1,0 0,5 0,3 0,3
Maastrichtskuld 36,2 30,0 28,3 28,7 28,9 28,6
Källa: Konjunkturinstitutet
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.