Kinas charmoffensiv efter förlorade år: ”Vad fan har vi gett oss in i?”

Under vårt samtal måste Per Linden lägga på luren två gånger för att testas mot covid-19. Det är november och han är på väg tillbaka till Shanghai efter att ha besökt en fabrik utanför staden. Han har dessutom fått veta att bostaden – för tredje gången denna månad – försatts i lockdown.

Det innebär att han måste ta in på hotell och inte kan träffa sina barn, sju och nio år gamla, på några dagar. Men Per Linden har varit med om värre. När Shanghai med bara ett par dagars varsel stängdes ner i somras, satt han inlåst i lägenheten tillsammans med fru och barn i tre månader.

”Eftersom vi är i livsmedelsbranschen så hann vi beställa hem en pall mat. Det knepigaste var att barnen hade skola på tv och telefon, samtidigt som jag försökte jobba”, minns Per Linden.

Han har sedan 2010 importerat matvaror genom sitt företag Scandic Food Asia.

”Det blev trendigt att äta importerat, vi startade i rätt tid och det gick väldigt bra fram till pandemin.”

Sedan väntade allvarliga leveransstörningar. Sjöfrakt blev dyrare, inkommande fartyg var tvungna att genomgå tester och produkterna desinficerades.

Ofta fick varorna heller inte transporteras ut från Shanghai. Barriärer sattes upp mellan olika provinser, och bland företagets 200 distributörer fanns alltid några som inte fick verka. Samtidigt kunde lagerlokaler stängas ner i månader. Kaoset medförde kostnader och förseningar. Scandic Food Asias verksamhet har halverats sedan 2019.

Utbredda problem

Företaget är långt ifrån ensamma om bekymren. Enligt en enkätundersökning om covid-19 som Business Sweden i september utförde tillsammans med den svenska handelskammaren i Kina, uppgav 85% av företagen att kontroller relaterade till viruset hade en negativ inverkan på leveranskedjor och vinstmarginaler.

Över 90% av de 46 svarande företagen sade även att produktionen påverkats negativt. Tommy Löwbäck, delägare och VD för Swift, har personliga erfarenheter av problemen. Företaget påbörjade etableringen av en fabrik för hissar för hembruk i Kina i slutet av 2019, precis då pandemin bröt ut.

Tommy beskriver processen som ”otroligt jobbig” såväl praktiskt som psykologiskt och emotionellt:

”Livet har styrts av appar och QR-koder för att resa och gå till jobbet. Man kan inte ens planera på kort sikt. Kan jag åka till jobbet i morgon, och om jag åker kan jag då komma hem?”

Vid tre tillfällen satt han i karantän i upp till tre veckor efter inresa till Kina.

”Man mår förmodligen bättre i svenska fängelser där man åtminstone får gå ut och gå en timme om dagen. Här var man helt inlåst och fick inte ens gå ut i korridoren.”

Han berättar att en av killarna mådde jättedåligt och ”nästan fick panik” i rummet. Det hände också att svensk personal som satt inlåsta väcktes mitt i natten av en knackning och var tvungna att rycka upp barn ur sängen för att gå ut och ta covidtest.

Personalproblem

Lokalt hade Swift problem att skicka ut installatörer, samtidigt som leveranserna från Sverige krånglade på grund av att allt skulle testas. Tommy minns hur lastbilschaufförer inte fick lämna hytten vare sig för att äta lunch eller gå på toaletten.

Allt detta skapade en ”otrolig osäkerhet hela tiden”. Under etableringen hade företaget hjälp av Per Linden, som sedan 2006 också driver konsultbolaget Scandic Sourcing. De hjälper flera noterade svenska bolag inom främst verkstads- och elektronikindustrin att med kvalitetskontroller på plats i Kina.

Men under pandemin har möjligheterna att resa runt försvårats. Ibland har fabriksbesök dragit ut flera veckor beroende på lokala restriktioner. Även om konsultverksamheten inte drabbats lika hårt som importen av livsmedel, så understryker Per Linden hur alla kämpar med kostnader för hyra och personal.

”Det är svårt att bygga team i Kina, man vill behålla det man har”, säger Per som sammantaget har omkring 40 anställda på plats i landet.

Utmaningar skapar möjligheter

Enligt en årlig barometer över affärsklimatet i Kina som Business Sweden och Handelskammaren sammanställer, sjönk omdömet från svenska företag till 3,3 år 2021 jämfört med 3,7 året innan.

En tredjedel av företagen beskrev just tillgången på kompetent arbetskraft som ett av de största problemen. Det har blivit svårare att rekrytera och behålla utländska arbetare, samtidigt som administrativa problem ofta uppstår för dem som väl vill åka till Kina.

Per Linden menar dock att man måste vara inställd på att utmaningar uppstår i Kina. Frågan är bara när och hur:

”Det är alltid så med affärer i Kina. Under mina 20 år här har det alltid varit något som händer eller korrigeras, och då måste man lösa de nya problemen. Detta kräver en hel del engagemang och att man hänger med i svängarna kring nya regler”, säger han.

Problemen kan även medföra möjligheter. I företagsbarometern från Business Sweden framhålls miljöaspekten som ett problem med att ha närvaro i Kina. Grön energi och transport är svåra att få tag på, liksom data över utsläpp från underleverantörer eller logistikföretag.

Med anledning av EU:s nya bestämmelser på detta område har Scandic Sourcing börjat fokusera mer på hållbarhet. Under covid-19 blev det också viktigare att titta närmare på hur förberedda olika leverantörer var just vad gäller pandemiåtgärder.

Plötslig öppning av samhället

Per Linden vittnar mellan covidtesterna om hur många konsulter och aktörer inom livsmedelsbranschen som har stängt ner under pandemin. Därför räknar han med att komma ut i ett bra läge på andra sidan tunneln:

”Vi ser på det långsiktigt. Det råder ingen tvekan om att marknaden förr eller senare kommer tillbaka.”

Per fick rätt snabbare än han själv trodde.

I slutet av november utbröt de mest omfattande protesterna i Kina sedan massakern vid Himmelska fridens torg 1989. Det gemensamma missnöjet bland demonstranter i dussintals städer var nolltoleransen mot covid-19. På sina håll ifrågasattes kommunistpartiets maktmonopol och Xi Jinpings ledarskap.

Bara en vecka senare slopades de flesta restriktionerna mot viruset i stort sett över en natt. I bakgrunden låg även en fortsatt ekonomisk kräftgång, och det faktum att Xi Jinping kunde skifta fokus efter att ha cementerat sin politiska makt under partikongressen i oktober.

När vi återigen talas vid i januari, medger Per Linden att han blev lika överraskad som alla andra. Men mest överraskade blev sannolikt kineserna själva.

”De har blivit indoktrinerade i tre år om hur farligt viruset är. Plötsligt kommer en rapport där man nu säger att det inte alls är farligt längre”, säger Per.

Han menar vidare att denna helomvändning innebär att ekonomin nu är första prioritet för myndigheterna, och att ideologin läggs åt sidan.

Skatterabatter och subventioner

En tydlig förändring har också märkts i tonfallet från toppen. I kontrast till hur kommunistpartiet de senaste åren har stärkt kontrollen över ekonomin, meddelades i januari att man ska övergå till ”normal översyn” av landets hunsade teknikföretag.

I sitt nyårstal pratade Xi Jinping istället för ideologi denna gång om att ”minska bördan för företag” i tider av utmaningar från covid-19. Just innan talet framhöll han stöd till den privata sektorn som en av de viktigaste politiska ambitionerna för 2023.

Enligt finansminister Liu Kun ska ekonomin väckas till liv genom en kombination av stimulanser, subventioner och skatterabatter. Även premiärminister Li Keqiang uppmanade nyligen till skatterabatter och minskade avgifter för mindre företag.

De stimulanser som nu planeras bedömer Per Linden först kommer att gynna aktörer inom infrastruktur. Men i nästa fas kommer konsumtion och resande, då det bland kineserna finns vad han kallar för ett uppdämt behov att konsumera efter att många varit försiktiga med pengarna under pandemin.

”Förtroendebrist”

Men samtidigt har hanteringen av covid-19 enligt många analytiker skapat en förtroendebrist. Det upplevs nu som en större risk än tidigare att verka i Kina. Visst är det tydligt hur myndigheterna under rådande omständigheter vill se privata företag investera, anställa och betala mer skatt. Men partiets vilja att kontrollera näringslivet har för den sakens skull inte försvunnit.

Joakim Abeleen, Business Swedens regionchef för Östasien och Oceanien, säger till Affärsvärlden att svenska bolag på lite längre sikt kan dra nytta av det tillväxtfokus som kommunicerades vid en viktig ekonomisk arbetskonferens i december och tillägger:

”Det är dock viktigt för bolag att nära följa vad som händer i marknaden, då vi befinner oss i en turbulent period.”

Officiell kinesisk statistik vill mena att landets attraktionskraft består. Enligt Kinas handelsministerium slog utländska investeringar nytt rekord under 2021 med 170 miljarder dollar. Trenden fortsatte uppåt under fjolårets första halvår, för att sedan avta något under andra halvåret.

En ny rapport av Rhodium Group ger dock vid handen att en stor del utgörs av utländskt kapital till kinesiska aktier och obligationer, vilket enligt analysföretaget inte bör räknas som direktinvesteringar.

Enligt databasen FDI Markets har nyinvesteringar samt expansioner av nuvarande projekt som skapar nya jobb i själva verket minskat sedan 2013, då man började föra statistik. Redan före pandemin gjorde bland annat ökade lönekostnader och statliga regleringar Kina mindre attraktivt.

Svårast för små företag

De senaste fyra åren har de tio största europeiska bolagen i Kina stått för 80% av alla investeringar från Europa, jämfört med ungefär hälften årtiondet dessförinnan. BMW, Volkswagen och andra jättar som tillverkar för den inhemska marknaden fortsätter att expandera.

Däremot blir det enligt Rhodium Group ovanligare att mindre företag outsourcar produktion till Kina. En ny vedertagen strategi vid namn ”China plus” innebär istället att företag som redan har produktion i Kina startar tillverkning i andra länder som en försäkring mot riskerna.

Bland andra Jens Eskelund, vice ordförande för EU:s handelskammare i Peking, har framhållit hur covid-19 bidragit till bilden av Kina som komplext och riskfyllt, med för många problem för att vara attraktivt för mindre företag. I Business Swedens barometer över affärsklimatet uppger mycket riktigt över hälften av alla svenska företag att de måste ”skräddarsy” verksamhet och lösningar för den kinesiska marknaden.

Geopolitisk oro

En annan oro bland svenska företag är att konflikten mellan Kina och USA ska ”klyva världen i två block” som försöker stoppa handeln med högteknologiska produkter mellan varandra. Det fastslår Lena Sellgren, chefsekonom vid Business Sweden, i rapporten ”Med Europa i blickfånget”.

Rapporten kartlägger över 300 svenska företags leveranskedjor av insatsvaror. Hälften av företagen har leverantörer i Kina. Men trenden att omlokalisera till framför allt Europa är redan tydlig, och förväntas dessutom bli ännu mer påtaglig de kommande tre åren.

Också Per Linden kan vittna om den starka anti-amerikanska stämningen som råder på gatan i Kina:

”Alla är arga på amerikanerna, och Europa ser man som lydstater till USA.”

Han påpekar att Kina ”har gjort allt för att sabba sitt rykte runtom i världen”, men tror nu att en charmoffensiv på den diplomatiska fronten är att vänta. Detta eftersom myndigheterna nu är ”desperata” att göra Kina attraktivt på nytt.

ÅTERHÄMTNING KANTAD AV PROBLEM

På senare tid har också en tydlig förändring märkts i myndigheternas tonfall om ekonomin. Snarare än ideologi talade Xi Jinping i sitt nyårstal om att lätta bördan för privata företag.

Vid det världsekonomiska forumet i Davos i mitten av januari efterlyste Kinas ekonomiska topptjänsteman Liu He att utländska investerare ska spela en nyckelroll i återhämtningen av landets ekonomi, och försäkrade att densamma från och med nu bara kommer öppna upp ännu mer. Han sade sig även vara övertygad om att Kinas tillväxt nu kommer återgå till det normala.

Garantierna kom efter att utländska investerare i fjol minskade sitt innehav i kinesiska obligationer med närmare 1 000 miljarder kronor. Det var första gången någonsin som Kinas centralbank noterade en minskning, som dessutom motsvarade en sjättedel av det totala utländska innehavet i dessa obligationer.

Under 2022 ökade Kinas BNP med 3% – den näst lägsta siffran sedan Mao Zedongs bortgång och långt under målsättningen på 5,5%. Även om tillväxten för helåret 2023 beräknas bli kring 5%, så varnar flera analytiker för att Kinas ekonomi riskerar krympa under årets första kvartal.

Minskad konsumtion under pandemin har lett till en rekordlåg ungdomsarbetslöshet på omkring 20% i Kinas städer. Problemet förvärras ytterligare av vikande efterfrågan inom exportsektorn på grund av en omvärld på gränsen till recession.

Systematiska bekymmer innefattar lokala myndigheters höga skuldnivåer, samt oron på fastighetsmarknaden som står för omkring en tredjedel av Kinas ekonomi. Under 2022 minskade försäljningen av fastigheter med en fjärdedel, vilket är det största tappet sedan myndigheterna började föra statistik 1992.

Investeringar i fastigheter minskade i fjol för första gången någonsin. Myndigheterna har vidtagit flera åtgärder för att öka likviditeten för såväl fastighetsutvecklare som köpare. Men samtidigt är det oklart om detta kan lösa de underliggande problemen, särskilt utan att ytterligare öka skulder och dåliga lån.

På medellång sikt brottas ekonomin med en svårlöst demografisk ekvation. I fjol sjönk landets befolkning med 850 000, vilket var den första nedgången sedan svältkatastrofen 1961. Antalet kineser i arbetsför ålder har minskat i ett årtionde, och till år 2050 kan antalet invånare över 60 år fördubblas från 254 till 500 miljoner.

Till skillnad från exempelvis Japan riskerar Kina att bli gammalt innan det blir rikt, vilket ytterligare hämmar konsumtionen. Enligt forskning som kommunistpartiet bemyndigat så kan landets allmänna pensionsfond ta slut redan 2036.

Vanligt folk hjälpsamma

Efter att nolltoleransen mot covid-19 övergavs blev smittspridningen ett omedelbart problem. Hundratals miljoner smittade fortsätter att dämpa konsumtionen, skapa oro och ställa till problem för företag. Bland Per Lindens 40 anställda fick 37 stycken covid-19 i mitten av december.

Tommy Löwbäck minns att så gott som samtliga av de cirka 30 anställda smittades på kort tid. Andra veckan i januari var alla tillbaka utom tre.

”Folk är väldigt oroliga – vad gäller nu? I över tre år har man hört att viruset är livsfarligt, och sedan är den plötsligt inte farligt längre”, säger Tommy.

Han medger att han i stridens hetta ofta har tänkt: ”Vad fan har vi gett oss in i?” och ibland gått hem med ont i magen. Han är inte säker på att de valde rätt tidpunkt eller att utmaningarna ens är över, men är glad över att nu vara på plats på Swifts största marknad.

Det positiva, menar Tommy Löwbäck, är att kineserna på marken varit så hjälpsamma även om de har regelverket emot sig.

”Alla har levt under samma villkor, och ingen tyckte det var roligt. Kineserna har också varit drabbade. Det var aldrig ’vi och ni’ utan ’vi och vi’.”