Kinas nya femårsplan

I mitten av oktober öppnades den 19:e partikongressen i Kina genom ett 3,5 timmar långt tal av president Xi Jinping. Vid denna årets viktigaste politiska händelse lovade Xi, till rungande applåder, att landets privata företag skulle spela en ”avgörande roll” för Kinas ekonomiska utveckling, samt att bank- och finanssektorn ska bli mer marknadsorienterad.

Men samtidigt sade sig Xi vilja se ”större, starkare och bättre” statliga företag. Han underströk även hur kommunistpartiet måste ta ett kraftfullt kommando över ekonomin för att lösa de svåra utmaningar som Kina står inför. Hur bör dessa dubbeltydiga budskap tolkas?

Löftena var nästan identiska med de som Xi avgav vid tredje plenumet 2013, samma år som han blev president. Tillsammans med reformplaner utlovades då särskilt stöd till statliga företag som ”tjänar nationella intressen”. Sedan dess har många statliga jättar ökat sin storlek och stärkt monopolställningen inom sektorer som finans, transport, energi, telekom, olja och mineralutvinning.

Liksom tidigare presidenter är Xis främsta prioritet att slå vakt om kommunistpartiets maktmonopol. Vid ett tidigt skede gjorde han klart att partiet i detta syfte inte bara måste kontrollera landets militär, utan även flera ”nyckelområden” inom ekonomin.

– Det är svårt att se hur Xi Jinping skulle bli reformvänlig, eftersom han är en man av den gamla skolan. Han är i grund och botten en 1950-talets man, konstaterade professor Willy Lam vid Chinese University of Hong Kong efter presidentens öppningstal.

I öppningstalet framhöll Xi även att utländska företag genom avregleringar ska ges större tillgång till landets servicesektor. ”Kina kommer inte att stänga dörren, utan öppna den ännu vidare”, sade presidenten, som i ett eko av det uppmärksammade tal han höll till försvar för globalisering och frihandel vid Världsekonomiska forumet i Davos vid årets början.

Men verkligheten ser annorlunda ut.

Detta är en kortversion av Dubbla budskap. Prenumeranter kan logga in och läsa hela artikeln här.