Kineserna kommer

Kinesiska affärsmän har upptäckt Sverige. WTO-medlemskap och öppnare gränser bäddar för en regelrätt företagsinvasion.

I Överkalix i Norrbotten och i Tanumshede i Bohuslän har Kinakontrollerade Lizi Development Group LDG slagit sig ner. LDG har storslagna planer. Företaget ska enligt uppgift investera en miljard kronor i Sverige. James Shi, Sverigechef för LDG, förklarar varför det kan vara lönsamt att starta tillverkning i höglönelandet Sverige:

– Sverige är fortfarande jungfrulig mark för tillverkare från Kina. Genom att bygga varumärken med hjälp av etiketten “Made in Sweden”, bättre design och billigare el jämnar vi ut de högre lönekostnaderna. Med produktion i Sverige undgår vi dessutom de kvoter som gäller för export från Kina till EU, säger James Shi.

Shi tror att de kinesiska investeringarna i Sverige bara har börjat. Om han har rätt lär dagen blygsamma direktinvesteringar snart skjuta i höjden.

Mycket talar för att han faktiskt har rätt. Flygbolagsdirektörer blir lyriska när de kommer in på ämnet Asien. Just trafiken på framför allt Ostasien har nämligen klarat sig förvånansvärt bra efter den 11 september i fjol. Både SAS och Finnair noterar passagerarökningar på upp till 40 procent och i det närmaste fullt belagda plan till och från regionen. Och inte är det nordbor som fyller planen. Tidigare stod asiaterna bara för 10 procent av passagerarna. I dag är relationen snarast femtio-femtio. Främst är det de kinesiska resenärerna som ökar.

Det svenska intresset för Kina är väldokumenterat. Att kineserna börjat få upp ögonen för Sverige är mindre uppmärksammat. Men den som ringer till Stockholms stad, Exportrådet eller ISA (Investment in Sweden Agency) för att få veta mer om den kinesiska resandeströmmen hit, får ett och samma besked: Det dräller in kinesiska delegationer. Det handlar främst om grupper från myndigheter eller statsägda företag som vill studera infrastruktur, förvaltningar och företag.

– Vi upplever en explosion när det gäller kinesiska delegationer. Tidigare hade vi 10 delegationer i månaden, nu har vi 30 på besök, säger Birgitta Breile, chef för visningsenheten för Stockholms stad.

Enligt migrationsverkets uppgifter, som bygger på antalet utfärdade visum, uppgår antalet kinesiska besökare i Sverige till cirka 10 000 årligen. Det är de som kommer hit direkt från Kina. Men antalet är mycket större än så, eftersom många kineser kommer hit via andra Schengenländer.

En bättre indikator på resandeströmmen från Kina är förmodligen besöksstatistiken från Vasamuseet. Dit söker sig

800 000 personer årligen, av vilka 15 000 kan antas vara kineser. Anstormningen märks också hos Stockholmsmässan. Här vittnas det om ett kraftigt ökat antal kineser, både bland besökare och bland utställare.

– Det är här för att lära sig och ställer många frågor. En del förmodar att kopieringar kan vara på gång, vilket inte behöver vara helt obefogat. En del utställare blir oroliga när kinesernas kameror åker upp, säger Jack Herodes, ansvarig för internationella relationer på Stockholmsmässan.

Mycket talar för att vi ännu bara sett början på det kinesiska intåget. Orsaken till det ökade antalet besökare är framför allt en förändrad attityd hos den kinesiska regimen, som nu öppet uppmanar sina företag att söka sig utomlands. I samband med landets WTO-inträde kommer tullar att avskaffas och restriktioner för utlands-etableringar att minskas.

I samband med detta har insikten vuxit hos kineserna om att deras företag måste bli mera internationella om de ska kunna hänga med konkurrenterna. Ett exempel är Ericssonkonkurrenten Huawei, som startat en forskningsfilial i Kista. Bolaget har gjort sig känt för hemlighetsmakeri och ovilja att tala med media.

Hemlighetsmakeriet hos kinesiska företag i Sverige tycks inte vara begränsat till ovannämnda Huawei. Vågtillverkaren Eks International i Småland gick i konkurs i fjol och verksamheten togs över av Hongkongbaserade Beaver International. På Eks är man visserligen glad över att kineserna fått verksamheten på fötter igen, men suckar över kulturkrocken:

– Kineserna säger inte mycket när de kommer hit, utan arbetar i det tysta, säger en anställd på Eks International.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.