Konjunktur: Sverige är nästan tillbaka

Under de senaste veckorna har det presenterats nya ljusa prognoser för den svenska ekonomin. Handelsbanken är sist ut och presenterar också den ljusaste prognosen hittills. Den svenska ekonomin spås växa med så mycket som 4,7 procent i år och med 4,0 procent nästa år. Det är till och med litet mer än S-E-bankens ekonomer som för ett par veckor sedan presenterade en prognos med 4,5 procents tillväxt i år och drygt tre procent nästa år.

Inte nog med att det ser bra ut för den närmaste framtiden, Handelsbanken spår dessutom att den svenska ekonomin även på längre sikt kommer att få högre tillväxt än tidigare. Enligt Handelsbanken har den svenska ekonomin tagit ett stort kliv in i »den nya ekonomin« och är i dagsläget bättre rustat än många EU-länder. Sverige väntas rent av vara på väg in i en utveckling liknande den amerikanska, där hög produktivitetstillväxt möjliggör snabb tillväxt och låg inflation.

Fromma förhoppningar

Det låter ju oerhört bra, men tyvärr så handlar det än så länge mest om förhoppningar. Handelsbankens ekonomer säger själva att det ännu så länge finns få handfasta bevis för en sådan utveckling. Förra året ökade till exempel produktiviteten med mindre än en procent (enligt Konjunkturinstitutets uppskattning) och sedan 1994, när konjunkturen vände uppåt på allvar, har den ökat med i genomsnitt knappt två procent per år. I USA har produktiviteten ökat med i snitt ungefär tre procent per år sedan 1994, trots att USA:s ekonomi ligger längre fram i konjunkturcykeln.

Och om man tittar på hela 1990-talet ser den svenska utvecklingen ännu mindre imponerande ut. Om man utgår ifrån att den svenska ekonomin normalt bör växa med ungefär två procent per år så räcker inte ens Handelsbankens höga tillväxttal för de närmaste åren till för att vi helt ska ta igen den djupa nedgången i början av 1990-talet. Först år 2002 kommer vi, med Handelsbankens prognos, upp till den nivå där vi hade hamnat om vi hade haft en jämn tillväxt på två procent per år ända sedan i början av 1990-talet.

Jämfört med EMU-länderna ser den svenska utvecklingen inte heller särskilt imponerande ut. Sedan början av 1990-talet ligger Sverige, återigen med Handelsbankens prognos, fortfarande år 2002 ett par procent efter EMU-länderna i tillväxt. Att vi ligger långt efter USA är nog ingen överraskning för någon. Sedan i början av 1990-talet och till och med år 2002 har den amerikanska ekonomin med Handelsbankens prognos vuxit med nästan femtio procent. Tillväxten i Sverige och EMU-länderna når upp till ungefär trettio procent under motsvarande period.

Tre Sverigefördelar

Hur kan då Handelsbankens ekonomer säga att Sverige redan är på god väg in i »den nya ekonomin« och har mycket bättre tillväxtförutsättningar än EMU-länderna?

Mats Kinnwall pekar på tre områden där Sverige ligger bättre till än EMU-länderna. Det första är att den svenska kapitalmarknaden fungerar bättre. Börsen är till exempel betydligt större i förhållande till hela ekonomin. I EMU-länderna står bankutlåning fortfarande för en stor del av kapitalförsörjningen. Det innebär att det blir svårare att kanalisera kapital till företag på nya områden där riskerna bedöms som större.

Det andra är att Sverige var tidigare med att avreglera till exempel el- och telemarknaderna. Det har stimulerat utvecklingen inom dessa områden och gett oss ett försprång gentemot EMU-länderna.

Förstående politiker

Den tredje fördelen är enligt Mats Kinnwall, kanske något förvånande, den ekonomiska politiken. Han menar att de svenska politikerna tycks ha förstått att den ekonomiska politiken inte kan användas för att bromsa förändringar och bevara rådande industristruktur. Att den tyska regeringen räddade det tyska byggföretaget Holzmann från konkurs nyligen är enligt Mats Kinnwall ett exempel på att de ligger efter Sverige i detta avseende.

Dessa faktorer skulle vara en bidragande förklaring till att svenska kunskapsbaserade företag under de senaste åren har vuxit mer än traditionell råvarubaserad industri. Det skulle också kunna förklara att den svenska ekonomin klarade Asienkrisen betydligt bättre än till exempel Tyskland.

Men fortfarande måste man säga att det är svårt att veta hur man ska tolka dagens mycket ljusa konjunkturutsikter. Den negativa tolkningen är att det fortfarande handlar om en återhämtning. Och eftersom den svenska ekonomins grundläggande strukturer inte har förändrats så mycket är risken stor att vi antingen får en avmattning i tillväxten eller överhettning med stigande löneökningar och inflation under de närmaste åren.

Den positiva tolkningen, som Handelsbanken uppenbarligen står för, är att detta bara är början av en period med hög tillväxt och låg inflation. Den svenska ekonomin har förändrats i grunden och vi ser redan effekterna av det. Det vore fantastiskt om de hade rätt.