KONJUNKTUREN: Hemma bäst

Utvecklingen i den svenska ekonomin blev bättre än väntat undersommaren. De långa räntorna har fortsatt nedåt ochräntemarginalen mot Tyskland har fallit till under enprocentenhet. På valutamarknaderna är sommarens stora händelseden fortsatt kraftiga dollaruppgången. Det gynnar naturligtvisen del exportföretag. Men trots dollaruppgången har kronantotalt sett stärkts. Mot D-marken har kronan inte varit så starksedan i slutet av 1992. TCW-index, som ju är ett konkurrensvägtkronindex, har stärkts med ett par procent sedan i mitten avjuni. Därför finns det ingen anledning att tro att exportentotalt sett skulle få någon extra skjuts av dollaruppgången.

Men på hemmamarknaden har det som sagt ljusnat en del. Denprivata konsumtionen har fortsatt att öka. Enligtnationalräkenskaperna för andra kvartalet var den privatakonsumtionen drygt tre procent högre under andra kvartalet änmotsvarande kvartal förra året. Under första halvåret var denprivata konsumtionen två procent högre än första halvåret 1996.En hygglig ökningstakt, men ingen ny konsumtionsboom ännu sålänge. Hur blir det framöver? Nästan allting talar för att denprivata konsumtionen fortsätter uppåt. En något starkarearbetsmarknad innebär att rädslan för arbetslöshet borde avta.Även om arbetslösheten säkert kommer att ligga kvar på en myckethög nivå under överskådlig tid så bör den åtminstone inte ökaytterligare. Räntorna har också fortsatt att falla sedan imitten av juni och för närvarande ligger de långa räntorna på 6,0-6,5 procent. De senaste månadernas kraftiga börsuppgånginnebär också att hushållens balansräkningar har förbättratsytterligare. Hushållen har också blivit litet mer optimistiska,under andra kvartalet var antalet hushåll som trodde att denegna ekonomin skulle förbättras under det kommande året förförsta gången på flera år fler än de som trodde på en försämring.

BÄTTRE SPRIDNINGUppgången inom industrin tycks också till slut ha börjat spridasig till hemmamarknaden. Enligt Konjunkturinstitutets (KI)junibarometer ökade även orderingången till hemmamarknadenrelativt kraftigt under andra kvartalet. Det var första gångensedan konjunktursvackan i slutet av 1995 och början av 1996 somorderingången till hemmamarknaden ökade. KI-barometern visarockså att uppgången för exportindustrin fortsatte ochförstärktes ytterligare under andra kvartalet.

För första gången på drygt ett år ökade också sysselsättningeninom industrin litet grand. Med ökande sysselsättning inomindustrin och dessutom litet bättre fart på den privatakonsumtionen är det troligt att sysselsättningen till slutvänder uppåt under hösten. Antal lediga platser och antal varselom uppsägningar tyder också på att det håller på att ljusna enaning på arbetsmarknaden.

STABILTDen samlade bilden av junibarometern är att uppgången inomindustrin nu är både bred och stabil. Så gott som alla serier(till exempel omdömen om orderstockar, produktionsvolym,leveranstider, antal anställda, brist på så kallade tekniskatjänstemän) tyder på att industrin nu är inne i en typiskkonjunkturuppgång. Industriförbundet framhöll i våras att denuppgång inom industrin som då kunde skönjas helt byggde påframgången för några få industrier, framför allt Astra ochEricsson. Man menade därför att man inte kunde tala om någonkonjunkturuppgång i vanlig bemärkelse. Den bild som framträder ibarometern stämmer dock inte alls med Industriförbundets syn ochRoger Knudsen, ansvarig för barometern på KI menar att uppgångeninom industrin nu verkar vara både bred och ganska stark.Serierna för orderingång låg under andra kvartalet högre änunder hela 1980-talet. Under de senaste femton åren har dagensnivåer bara överträffats under den kraftiga konjunkturuppgångenefter kronans fall 1992.

Om man tittar framåt talar det mesta för att uppgången inomindustrin fortsätter. Kronan har visserligen stärkts med någraprocent under sommaren, men det borde inte vara så mycket attexporten tar någon allvarlig skada. Under andra kvartalet ökadeexporten kraftigt med nästan tolv procent i volym från andrakvartalet förra året. Under första halvåret som helhet varökningen drygt nio procent. Enligt TCW-index är kronan på dagensnivå omkring 120 om något fortfarande undervärderad. Men detdöljer ju en kraftig försvagning mot dollarn och en ännukraftigare förstärkning mot D-marken. Så man kan möjligen oroasig för konkurrenskraften på den europeiska marknaden.

PÅ VÄG UPPAtt kronan har stärkts mot D-marken motverkas dock av att deneuropeiska konjunkturen är på väg uppåt. Enligt EU-barometernhar den europeiska konjunkturen förbättrats en hel del under desenaste månaderna och även den senaste mätningen i juli innebarpositiva besked. Enligt produktionsplanerna är ökningen avindustriproduktionen på god väg mot toppnivåerna från 1994. Inombyggindustrin ser det däremot fortsatt mörkt ut.

Även de europeiska hushållen har blivit litet mindrepessimistiska. Tyskland är dock ett undantag där kurvan vändenedåt i juli. Om man tittar några månader bakåt kan man dock seen viss ljusning även bland de tyska hushållen. Mot bakgrund avatt arbetslösheten ligger kvar på en skyhög nivå, över elvaprocent, och att budgetunderskottet ser ut att hamna på över treprocent är det inte så konstigt om det tyska hushållen ärpessimistiska. Till skillnad från här hemma, där risken nusnarast är att politikerna börjar bli litet väl givmilda, har detyska hushållen säkert inte alls känslan av att krisen är över.När det gäller exporten ser det desto ljusare ut för Tyskland.Redan före sommaren var exporten på god väg uppåt och sedan desshar D-marken försvagats med ytterligare fem-tio procent motdollarn. Den stora frågan är nu om den tyska centralbankenBundesbank skall tolerera försvagningen eller om de skall börjaförsvara valutan med en höjd ränta. Det mesta lutar åt attstyrräntan får ligga kvar på 3,0 procent. Det inhemskainflationstrycket är mycket svagt med låga löneökningar och svagefterfrågan. Det är bara försvagningen av D-marken som hotar attpressa upp inflationen. Men om dollarn får ny skjuts uppåt kandet nog hända att Bundesbank ser sig tvingad att försökaförsvara D-marken.