Konsulterna hoppas på lyft nästa år

Totalt 457 konsultföretag som verkar inom elva olika branscher. Drygt 120 000 anställda som säljer för 100 miljarder och redovisar ett samlat resultat på drygt 2 miljarder. Så ser den svenska konsultindustrin ut i årets upplaga av Konsultguiden från Affärsvärlden. Uppgifterna baseras på en sammanställning av bolagets bokslut för 2002.

Samtidigt verkar hoppet om att 2003 blir året då efterfrågan på konsulttjänster vänder upp grusas. Över hälften av konsultföretagen uppger för Affärsvärlden att de inte tror att intäkterna kommer att öka nämnvärt innan bokslutet för 2003 ska spikas och vart femte företag befarar att intäkterna till och med blir sämre än 2002. Dessutom visar tidigare års erfarenheter att branschföreträdare alltid varit för optimistiska i sina prognoser.

Däremot börjar storstädningen av organisationerna ge resultat på vinstraden. Nästan fyra av tio konsultföretag tror att vinsterna i år ökar. Endast 14 procent räknar med resultatfall jämfört med i fjol.

Det är på tiden. Flera av de olika konsultbranscherna har genomlevt den värsta perioden i mannaminne. De som redovisade sämst utveckling 2002 är konsulterna inom management, it, utbildning och pr. Dessa branscher redovisade alla röda siffror på branschnivå.

Managementbranschen är mest intressant. Branschen har aldrig visat upp en sämre sida under alla de år som Affärsvärlden har gjort Konsultguiden. En vinstmarginal på minus nio procent tillsammans med en negativ tillväxt på tolv procent är inte någon munter läsning.

En bransch som har vana vid mycket goda vinstmarginaler och tvåsiffriga tillväxttal är pr-branschen. Även pr-konsulterna förlorar som helhet pengar på sin verksamhet, även om många företag, speciellt de mindre som är personalägda, väljer att ta ut vinsten på andra sätt än på sista raden.

Det finns ljusglimtar i konsultmörkret. Bland rekryterings- och outplacementföretagen finns riktiga stjärnor. De företag som är inriktade på outplacement har en tillväxt på 68 procent och en vinstmarginal på 18 procent, medan övriga rekryteringsföretag tappar både intäkter och går med förlust.

Reklamföretagen har varit duktiga på att skära i kostnaderna vilket gör att de kan redovisa en vinstmarginal på tio procent under ett katastrofår. Reklamfolket är duktigast av alla på att dra i bromsen tidigt och parera konjunkturen.

Reklambyråerna är ofta små med delägare som sitter nära kunderna och ser varthän det barkar.
Ett antal branscher har stått och stampat. Bemannings-, marknadsundersöknings-, teknik- och revisionsföretagen har ett par procents tillväxt och vinstmarginaler runt nollstrecket. Enda undantaget är revisionsbranschen som tjänar pengar.

En orsak till företagens dåliga marginaler är att det fortfarande råder stor prispress inom många branscher, vilket inte minst återspeglas i intäkten per anställd som fallit kraftigt de senaste åren, framför allt för it-konsulter, men även för konsulterna inom pr, marknadsundersökningar och utbildning. Stjärnorna på att fakturera är fortfarande managementkonsulterna som drar in 1,6 miljoner kronor per anställd, något mer än affärsjuristerna. It-konsulterna fortsätter att tappa, men drar ändå in mer än de hårt profilerade pr-konsulterna som på senare år börjat nå in på ledningsnivå i företagen.

Värt att notera är att teknikkonsulterna sakta med säkert har lyckats öka sin intäkt per anställd sedan 1996, låt vara på lägre nivåer än konsulterna i andra branscher.

Prispressen bland konsulterna inom timdebitering har fått alternativa intäktsmodeller att åter bli på modet, inte minst
projektprisättning, prestationsbaserad ersättning eller samriskmodeller. Faktum är att 15 procent av managementkonsulterna och 8 procent av pr-konsulterna uppger att de inte ens tillämpar timdebitering. För rekryteringskonsulterna är siffran 30 procent, men där har man länge jobbat med olika former av prestationsbaserad ersättning.