Konsumtion – börsensbästa bransch

Under euforiåren i slutet av 1990-talet fanns det gott om förväntningar på radikala förändringar i näringslivet. De gick inte i uppfyllelse. Framfabs operativsystem Brikk slog inte sönder Microsofts monopol, Bredbandsbolaget konkurrerade inte ut Telia och e-handelsföretagen rådde inte på de gamla handelsföretagen.

Tvärtom går branschen alldeles utmärkt. De börsnoterade dagligvaruföretagen som Axfood, Cloetta Fazer, Swedish Match, Skånemöllan och Sardus låg på plus långt in i november. Även börsens sällanköpsföretag har gått betydligt bättre än börsgenomsnittet.

Ser jobbigt ut
Handeln är numera börsens mest lönsamma bransch, om man ser till avkastningen på eget kapital. Vissa av de börsnoterade företagen som snustillverkaren Swedish Match och dagligvarudetaljisten Axfood når upp till en avkastning på 50 procent, tack vare en fortsatt god privatkonsumtion.

Tyvärr ser det betydligt jobbigare ut för branschen under nästa år, och då kan vinsterna snabbt försvinna. Privatkonsumtionen väntas tappa fart på grund av att många kommuner och landsting höjer skatterna vid nyår. Enbart stockholmarna går av den anledningen miste om 5 miljarder kronor i köpkraft.

Om man utgår från att konsumenterna använder en tredjedel av inkomsten till detaljhandelsinköp så betyder det 1,6 miljarder kronor mindre för Stockholms köpmän att kriga om.

Pris som framgångsvapen
Det stora samtalsämnet i branschen just nu är lågpriskedjornas frammarsch inom livsmedelssektorn. Tyska Lidl väntas öppna sin första butik i Sverige nästa år, trots att många kommuner, påhejade av lokala handlare, gör sitt bästa för att stoppa planerna.

Den största vinnaren totalt inom handeln är Netonnet, som säljer hemelektronik på nätet. Företaget har konsekvent haft priset som framgångsvapen. När man pratar om e-handelns död är, för övrigt, Netonnet undantaget. Företaget går mot en fördubbling av omsättningen under 2002 och gör nu allt oftare vinst på kvartalsbasis.

Till skillnad från forna konkurrenter som Sumo och Bluemarx, som har dukat under, lever och frodas Netonnet. Vd Anders Halvarsson, som står i tomtedräkt i bolagets nyöppnade butik i lågprismeckat Ullared när Affärsvärlden ringer honom, förklarar framgången med att bolaget var först på plan. Det fick på så sätt ett litet försprång som de andra inte lyckats hämta in.

En trend som stannar
En annan förklaring till framgången är att bolaget redan från början satsade på låga priser. Det har kunderna gillat. Anders Halvarsson hoppas att en försvagad konsumtion kommer att leda till ökade marknadsandelar. Den tendensen har han märkt i bolagets tyska verksamhet.

Lågpristrenden är här för att stanna. Däremot betraktas den brittiska varuhuskedjan Debenhams etablering i Stockholms nyligen som en udda företeelse. Vi lär inte få se någon återkomst i stor skala för varuhusen.

Internationaliseringen är ständigt aktuell inom handeln. För några år sedan ansågs det som självklart att en utländsk livsmedelsjätte skulle köpa något av de tre stora livsmedelsblocken, Ica, KF och Axfood. I takt med att Lidl startar butiker här har förutsättningarna för ett bud på KF eller Axfood minskat en aning. Men osvuret är bäst.

Det svarta fåret
Efter att länge ha letat lokaler i Sverige blev det under hösten klart att den spanska klädkedjan Zara nästa år öppnar sin första butik i Stockholm. Moderbolaget, det börsnoterade Inditex, finns redan i Sverige med ett av sina andra klädkoncept Massimo Dutti. Men det är Zara som är koncernens viktigaste varumärke. När butiken, som kommer att ligga bara ett kvarter från NK-varuhuset i Stockholm, invigs lär det väcka en hel del uppmärksamhet i fack- och finanspress.

Enligt Handelns Utredningsinstitut var klädhandeln under hösten det svarta fåret i den annars så framgångsrika detaljhandeln. Orsakerna är två. För det första har sporthandeln, vars försäljning nuförtiden till över hälften består av kläder, tagit hand om en del av försäljningen. För det andra skickar inte landets största klädkedja, H&M, in sina siffror till HUI. Om företaget går bättre än branschgenomsnittet betyder det att HUI:s siffror inte visar hela ökningen.

Trots dagligvaruföretagens framgångar 2002 tycker inte Affärsvärlden att de tillhör de solklara köpkandidaterna på börsen. Sannolikt har de den stora uppgången bakom sig.