Köpläge efter sommarens fall

Affärsvärlden har hållit sig borta från Ericsson sedan februari 2007. Sedan dess har kursen halverats. Men nu kan det vara värt att titta lite närmare på aktien igen. Efter härdsmältan förra året har aktien utvecklats ganska hyggligt i år och fallit hälften så mycket som index.

Ericsson presterade litet bättre än förväntat under andra kvartalet. Rensat från valutaförändringar ökade försäljningen med 7 procent jämfört med motsvarande period förra året och uppgick till 48,5 miljarder kronor. I kronor blev tillväxten 2 procent.

Att bruttomarginalen minskat till 37 procent var inte någon överraskning. Inte heller att resultatet belastats med engångskostnader som hör ihop med pågående besparingsprogram. Planen är att minska kostnaderna med 4 miljarder kronor per år från årsskiftet 2008/2009. Engångskostnaderna väntas för hela 2008 uppgå till runt 4 miljarder kronor varav 2,6 har tagits under första halvåret.

I början av året slog koncernchefen Carl-Henric Svanberg fast att Ericsson inte räknar med att marknaden för mobil infrastruktur ökar i år och utsikterna kvarstår efter halvlek. Samma uppfattning har kollegan Olli-Pekka Kallasvuo på Nokia.

Efterfrågan på GSM-utrustning på tillväxtmarknaderna är fortsatt stark. Särskilt i Asien. Den stora andelen försäljning av utrustning till nya nät sätter dock fortsatt press på leverantörernas marginaler. På den snabbväxande indiska marknaden vill alla aktörer vara med, vilket dumpar priserna. Det är något som senare tas igen när det är dags för utbyggnad och uppgradering av näten. Indien är i dag Ericssons näst största marknad, och landet passerar sannolikt dagens etta – Kina – under hösten. En viktig orsak är att investeringsbesluten i Kina ligger nere i samband med OS.

Till skillnad från vid konjunkturnedgången efter millennieskiftet har operatörerna numera gott om pengar. Det gör att oron för kreditkrisens effekter kan komma på skam. Däremot kan en pessimistisk syn på konjunkturutvecklingen göra att operatörerna väntar med att investera. Samtidigt är kampen om kunderna hård. Särskilt inom mobilt bredband som nu växer snabbt. I Sverige har marknaden fullkomligt exploderat det senaste året och prognosen är att antalet användare passerar miljonen vid årsskiftet. Amerikanska AT&T och Verizon har redan öppnat plånboken. Det är en anledning till att Ericssons försäljning i Nordamerika ökade med 47 procent andra kvartalet. Visserligen från en låg nivå, men det är ändå ett trendbrott.

I Europa är operatörerna mer avvaktande. En anledning är den väntade konsolideringen i sektorn. Den som sitter och räknar på att köpa en konkurrent lägger inte några pengar på ny nätkapacitet. Men så småningom lär det lossna. Om inte annat när uppföljaren till 3G, den teknik som kallas för LTE, Long Term Evolution, är klar att rullas ut om något år.

Uppgraderingar är nödvändigt för att kunna erbjuda riktigt snabbt mobilt bredband. LTE är en fortsättning på GSM och den standard som de flesta stora operatörer väljer, även de kinesiska.

Senaste åren har Alcatel-Lucent och Nokia Siemens Networks varit upptagna med sina respektive fusioner. Nu är Nokia Siemens Network, som efter kinesiska Huawei är Ericssons största konkurrent, ute på banan igen. Försäljningen under andra kvartalet ökade med 18 procent till motsvarande 39 miljarder kronor och bolaget går nu med vinst, exklusive engångskostnader. Men det behöver inte vara dåliga nyheter för Ericsson. Det kan i stället betyda att prispressen minskar, i och med att Nokia Siemens Networks inte behöver jaga nya order.

Om det är lite turbulent inom nätverk ser det däremot bra ut för affärsområdet Professional Service som sköter nätdriften åt operatörerna. Försäljningen ökade med 7 procent jämfört med i fjol och rörelsemarginalen är 14 procent. Under andra kvartalet tecknades sex nya kontrakt och det finns i dag totalt 210 miljoner kunder i de nät som sköts av Ericsson. Nyligen tecknades ett avtal med spanska Telefonica som innebär att Ericsson även tillhandahåller konsulttjänster för trafikmätnings- och faktureringssystem.

Multimedias försäljning ökade med 16 procent till 4,2 miljarder kronor och rörelseresultatet var strax under noll. I rapporten för andra kvartalet konstateras att Tandberg Television och LHS visar en lovande utveckling. Men då Multimedia fortfarande är i en uppbyggnadsfas kan resultatet variera mellan kvartalen. Även om affärsområdet pekas ut som ett stort framtidshopp lär det dröja innan vinsten lyfter på allvar.

I morgon, den 14 augusti, har Ericsson kapitalmarknadsdag i Boston. Då serveras den senaste informationen om Ericssons marknadssyn, vision, strategier och teknik. Håll särskilt utsikt efter signaler om att de europeiska operatörerna tagit fram orderblocken.

—

Orättvis värdering

Nästa år minskar kostnaderna med 4 miljarder kronor. Samtidigt finns chansen att europeiska operatörer uppgraderar sina nät. Vi räknar med att vinsten lyfter 25 procent nästa år. På dagens kursnivå ger det p/e 11. Även om marknaden mognat och marginalerna krymper är det för tidigt att räkna ut telekom. Att dessutom värdera Ericsson i paritet med Alcatel-Lucent som fortfarande dras med stora problem känns orättvist.

Första halvåret var kassaflödet 8,5 miljarder kronor. Det kostar att ligga i topp inom teknikutveckling. Därför känns det betryggande att soliditeten är goda 55 procent och att det i dagsläget finns 28 miljarder kronor i kassan.

Aktiemarknaden har redan prisat in ett svagt tredje kvartal. Chansen är betydligt större för en bra avslutning på året och ljusare utsikter i början av nästa år. Även om det kanske är lite för tidigt väljer vi att köpa Ericsson redan i dag. Riktkursen på ett halvårs sikt sätts till 82 kronor.

—

Svindlande kursutveckling

Ingen aktie bjuder på så mycket dramatik som Ericsson. Aktien är hatad och älskad som få. Som tradingaktie är den perfekt. Som långsiktig investering har den varit minst sagt tvivelaktig.

Sedan mars 2000 då Ericssons aktiekurs på bara några månader trefaldigats till motsvarande 832 kronor har mycket hänt. Efter 3G-hysterin när europeiska operatörer köpt licenser för 1 000 miljarder kronor tog pengarna slut. För Ericsson innebar det tvärnit. Våren 2002 blev läget akut när kassaflödet sinade. Ordförande Michael Treschow tvingades be aktieägarna om 30 miljarder i kapitaltillskott i Sveriges genom tiderna största nyemission. För säkerhets skull sattes emissionskursen till 3,80 kronor (motsvarar 19 kronor i dag efter omvänd split).

Efter bottennoteringen i september 2002 följde en period av återhämtning. Men kursrörelserna var fortsatt stora och aktien toppade runt 150 kronor tre gånger under åren 2005-2007. Sedan var det dags igen. I oktober 2007 kom vinstvarningen som skickade ned kursen 24 procent. Orsaken var att kunderna väntade med att uppgradera sina mobilnät. I stället svarade nya marknader med lägre marginaler för en stor del av försäljningen. För aktiemarknaden blev det en chock att läget ändrats så snabbt.

Första kvartalet i år var betydligt starkare än väntat och börsvärdet ökade med en fjärdedel. Förväntningarna var stora inför andra kvartalets siffror och kursen steg 20 procent veckan före rapporten. Trots att resultatet var bättre än förväntat och framtidsutsikterna oförändrade föll kursen som en sten. I dag handlas aktien på samma nivå som veckan innan rapporten.