Kostsamma förhoppningar

En bra grundregel på aktiemarknaden är att fokusera på bolag som regelbundet delar ut kapital till ägarna i stället för på bolag som regelbundet ber aktieägarna om nytt kapital. Teknikbolaget Anoto tillhör den senare kategorin och har sedan 1999 redovisat förluster på över 2 miljarder kronor. Bara under de senaste fem åren har bolaget bränt nära 600 miljoner.

Den bedrövliga utvecklingen hindrade inte Anoto från att under fjärde kvartalet i fjol ta in ytterligare 52 miljoner i en nyemission. Lägg därtill 18 miljoner från en konvertibel som konverterades till nya aktier i februari samt en riktad nyemission på 34 miljoner i mars. Efter dessa turer uppgår antalet aktier till lite drygt 827 miljoner vilket med en börskurs på 52 öre ger ett börsvärde på 430 miljoner. Till det priset går det att köpa betydligt mer välskötta och lönsamma börsbolag eller nästan två jakt- och konferensanläggningar i SCA-klass.

Anotos värdering ska ställas i relation till att omsättningen i fjol föll 2 procent till 141 miljoner och rörelseresultatet blev -56 miljoner. Den bistra operativa utvecklingen till trots har aktien mer än fördubblats sedan i höstas. I den nuvarande börshysterin tycks placerarna ha anammat socialdemokraternas gamla slogan ”Alla ska med”. I Anoto, och många andra förhoppningsbolag, ligger i dag alldeles för stora förhoppningar i kursen.

När vi senast ratade aktien hösten 2011 hade den då nyss avgångne vd:n Torgny Hellström dragit ner på omkostnaderna till en nivå på cirka 120 miljoner kronor per år. Under Stein Revelsbys tid på vd-posten har kostnaderna åter stuckit iväg samtidigt som intäkterna backat. I fjol var omkostnaderna 161 miljoner. Med en bruttomarginal på 67 procent hamnar break even-omsättningen kring 240 miljoner – nära 70 procent över fjolårets omsättningssiffra. Ska Anoto dessutom tjäna pengar som motiverar nuvarande värdering måste omsättningen nästan fördubblas.

Historiken visar dock att Anoto haft förtvivlat svårt att få bolagets digitala pennteknik att få ett ordentligt fotfäste i något större segment. Omsättningen har pendlat mellan cirka 100 och drygt 200 miljoner i snart 15 år.

I affärsområdet Business Solutions, som Anoto misslyckades med att sälja i somras, har lösningar inom främst datainsamling och formulärhantering sålts in till många branscher, dock utan att få ett riktigt genomslag. Samma sak kan sägas om affärsområdet Technology & Licensing där andra företag utvecklar produkter utifrån Anotos teknologi och digitala pennor. Fokus har legat på utbildningsmarknaden med exempelvis interaktiva white boards och pedagogiska leksaker. Vd Stein Revelsby hymlar inte med att smarta telefoner och surfplattor är ett problem för Anoto. Dessa produkter har snabbt blivit försäljningssuccéer och i många fall konkurrenskraftiga alternativ till Anotos produkter.

Strategin har därför ändrats till att fokusera på digitala skrivlösningar till skärmar. Redan 2013 lanserade dock Panasonic en större surfplatta med en digital penna från Anoto som tillbehör. Att döma av Anotos försäljningsutveckling har den produkten inte blivit någon större succé. Men som alltid i den här typen av bolag är det flera spännande projekt på gång. I bokslutet talas exempelvis om ett stort projekt med ett av världens största it-bolag. Tanken är att en serie interaktiva skärmar med digital skrivfunktionalitet ska lanseras under andra kvartalet.

Problemet med bolag av Anotos typ är att det nästan ständigt låter lovande. Genombrottet tycks alltid vänta runt hörnet. Är värderingen pressad, finanserna hyfsat starka och förlusterna inte alltför stora kan den typen av bolag vara spekulativa köp. När värderingen i stället är hög, förlusterna stora och försäljningstrenden negativ sedan flera år tillbaka, som i fallet Anoto i dag, är det definitivt inte värt att ta risken.