Kris pressar priset på rysk jordbruksmark

Black Earth Farming redovisar en förlust på 5 miljoner dollar för de första nio månaderna i år. Det innebär att bolaget, som var lönsamt under första halvåret, förlorade nästan 11 miljoner dollar under det tredje kvartalet.

Bakom vinsttappet ligger framförallt ett kraftigt prisfall på spannmål vilket medfört att bolaget bara sålt 8 procent av skörden. Resten lagras till nästa år då prisbilden väntas vara betydligt bättre.

– I absoluta termer är priserna högre i dag än vad de var 2005-2006. Problemet är att kostnaderna för att producera årets skörd, med höga gödsel- och dieselpriser, också varit höga. Många som säljer under skördeperioden i år gör en förlust. Om man väntar ett halvår med att sälja brukar man generellt kunna få 20-40 procent bättre betalt, säger Gustav Wetterling, IR-anvarig på Black Earth Farming till Affärsvärlden.

Bakom de låga priserna ligger ett stort utbud, vilket dels förklaras av rekordstora skördar, dels en kris i den ryska jordbrukssektorn. Lån på över 34 miljarder dollar ska refinansieras eller betalas tillbaka innan årsskiftet. Finanskrisen har inneburit strypta krediter och sämre lånevillkor, vilket tvingat många jordbrukare att sälja sina skördar trots ofördelaktiga priser. För Black Earth Farming, som har en stor kassa, innebär detta möjligheter att köpa tillgångar till ett bra pris.

– Den senaste månaden har vi blivit erbjudna att köpa omkring 500 000 hektar från olika aktörer. Det innebär att prisuppgången från de senaste åren lär stanna av. Nästa år räknar vi med att priserna faller då många kommer att ha det tufft, vilket öppnar en möjlighet för oss att köpa tillgångar till mycket låga priser, säger Gustav Wetterling som dock tillägger att bolagets fokus i dag inte ligger på aggressiv tillväxt, utan på att få lönsamhet i den nuvarande verksamheten.

I slutet av september kontrollerade Black Earth Farming 332 600 hektar mark, men i slutet av oktober ägdes bara 88 950 hektar. Resten befinner sig i en ägarregistreringsprocess som kan ta upp till två år. Målet är att öka landinnehavet till 350 000 hektar i slutet av innevarande år. I slutet av nästa år är målet att kontrollera 400 000 hektar jordbruksmark.

– Senast 2010 räknar vi med att äga all mark. Förhoppningsvis går det snabbare. Vid årsskiftet hoppas vi vara över 100 000 hektar, säger Gustav Wetterling.

Vid förvärv av mark betalar bolaget omkring 150-200 dollar per hektar. Därefter kostar det 300-350 dollar för processen att bli ägare med kostnader för bland annat registrering och lantmäteri.

Caset i Black Earth Farming ligger i en rejäl omvärdering av den ryska marken. Genom investeringar och en effektivisering av jordbruket ska avkastningen per hektar öka och därmed också värdet på marken.

– I Ryssland ligger snittavkastningen på vete på 2 ton per hektar. Om man når lika hög avkastning som i Västeuropa är det märkligt om marken fortsatt ska värderas bara till en bråkdel av priset där. Samtidigt har du jordbrukssubventioner i EU som förvränger prisbilden något.

I analyser av bolaget har det gjorts jämförelser med Västeuropa där priset är omkring 18 000 dollar per hektar och Polen där priset ligger kring 4 000 dollar. Bolaget föredrar dock en annan måttstock.

– Vi tycker om att jämföra med Argentina. De är inte med EU och har inget garantistöd. Grödorna är i stor utsträckning samma som vi odlar, men klimatet är något bättre där. I Pampasregionen, Argentinas huvudsakliga jordbruksregion, ligger priserna på 4 000-8 000 dollar per hektar. Deras veteproduktion ligger på 6-7 ton vete per hektar. Skulle det motivera att vi, som kan nå 5 ton per hektar, värderas till en åttondel av deras bottenpriser? frågar Gustav Wetterling retoriskt.

Om Black Earth Farmings 332 600 hektar mark skulle värderas till 4 000 dollar blir värdet 1,3 miljarder dollar, eller cirka 10,5 miljarder kronor. Det kan ställas i relation till börsvärdet på cirka 2,2 miljarder kronor. Lägg därtill att bolaget har en nettokassa på cirka 1 miljard.

På lång sikt, när bolaget fått upp effektiviteten i jordbruksverksamheten, är det dessutom möjligt att ta ett steg uppåt i värdekedjan för att ytterligare höja lönsamheten och få en mer stabil intjäning. Gustav Wetterling ger ett exempel:

– Vi är en stor producent av raps och solrosor. Ett logiskt nästa steg är att ha en oljekross där man utvinner oljan ur växterna. Vid export av vegetabiliska oljor är skatten nämligen noll. Exporterar vi bara råvarorna är skatten 20 procent. Dessutom får vi extra marginaler och ett stabilare kassaflöde gentemot att vara en ren råvaruproducent som i dag. Med en oljekross kan vi dessutom köpa in råvaror från andra leverantörer, säger Gustav Wetterling, som dock betonar att bolaget i rådande marknadsläge ligger lågt med sådana planer.

Potentialen i Black Earth Farming är uppenbar. Samtidigt finns ekonomiska och politiska risker. Rubeln har försvagats med över 15 procent mot dollarn sedan i somras trots den ryska centralbankens stödköp. På marknaden spekuleras i en möjlig devalvering. Dessutom är frågan om krisen i jordbrukssektorn kan medföra några oväntade politiska förändringar. Gustav Wetterling tror inte på några negativa besked.

– Vi är en av få aktörer som kommer att öka investeringarna och produktionsarealen nästa år. Om någonting så borde det ses som positivt, avslutar Gustav Wetterling.

Black Earth Farmings aktiekurs har fallit med 65 procent sedan årsskiftet. Som högst handlades aktien i nära 82 kronor i slutet av februari att jämföra med 17,60 kronor på måndagseftermiddagen.

nullnullnullnull