Kritik mot sänkt krav på aktiekapital

Regeringen, C och L hoppas på fler företag och jobb när kraven på aktiekapital sänks för den som vill driva aktiebolag. Men kritikerna varnar för ökad ekonomisk brottslighet och att det kan bli svårare för bolag att låna pengar.
Kritik mot sänkt krav på aktiekapital - ebm-ekobrottsmyndigheten-700_binary_6947425.jpg

Vid årsskiftet kommer kravet på lägsta tillåtna aktiekapital att halveras från 50 000 till 25 000 kronor. Det är något som Centerpartiet fått igenom i förhandlingarna med regeringen och Liberalerna.

Förslaget fick blandad respons när det var ute på remiss, men bland andra Ekobrottsmyndigheten, Svenskt näringsliv, Åklagarmyndigheten och Svensk Handel tycker inte att det ska genomföras. De befarar bland annat att risken ökar för att kriminella kan använda aktiebolag som brottsverktyg.

Inte orolig

Men justitieminister Morgan Johansson (S) är inte särskilt oroad. Han stödjer sig på att varken Skatteverket eller Brottsförebyggande rådet (Brå) motsatt sig lagändringen.

– Det är inte så stor skillnad att det kommer att få någon påtaglig effekt, säger Johansson.

– Tröskeln på 25 000 kronor är ju trots allt en tröskel. Det innebär att det inte är hur lätt som helst att starta nya bolag.

En av sakerna som gör aktiebolagsformen attraktiv är att företagaren inte har något personligt ansvar för bolagets skulder. Det är också en av orsakerna till att det finns krav på att det ska finnas ett visst aktiekapital i bolaget, så att de som lånar ut pengar ska kunna få tillbaka en del om bolaget går i konkurs.

Krav på säkerhet

Exempelvis Svenskt näringsliv tror att sänkt kapitalkrav kan leda till att det blir krångligare och svårare för bolagen att låna pengar, eftersom bankerna då kommer att ställa krav på andra säkerheter i stället.

Andra hävdar att det inte spelar någon större roll om aktiekapitalet är 50 000 eller 25 000 kronor. Får ett bolag problem är varken 50 000 eller 25 000 något större skydd. Advokatsamfundet tycker att kapitalkravet lika gärna kan slopas helt eller sättas till en krona.

Men justitieministern håller inte med.

– Då hade man verkligen släppt lös detta att man kunde starta många, många bolag som man kan gömma pengar i, säger Morgan Johansson.

Fler jobb?

En förhoppning är att sänkningen ska leda till att fler företag startas, framför allt i tjänstesektorn. När kraven sänktes 2010 från 100 000 till 50 000 kronor ökade antalet nya aktiebolag rejält. Från att ha legat på runt 8|000 om året steg antalet stegvis och ligger nu på runt 30 000 om året. Hur många som ändå hade startats, men i en annan bolagsform, är dock svårt att veta.

– Jag tror att den här förändringen kan innebära att fler vågar starta företag, men det får visa sig senare, säger Johansson.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.