KROATIEN: Inte som andra

Zlatko Matesa har varit premiärminister i fyra år – längre ännågon annan i det självständiga Kroatien. Han säger sig varanöjd med resultaten:Inflationen är låg och den ekonomiska tillväxten har varit godoch kunan står stark bland andra valutor. Industriproduktionensom sjunkit länge började växa igen i våras. Tack vare attDeutsche Telekom gick med på att betala 850 miljoner dollar för35 procent av det kroatiska telekombolaget kan vi balansera bådeårets och nästa års budget.

Enda budet spelas bort

Det är sant – men inflationen ökade ändå ifjol, samtidigt somtillväxten gick i stå och kunans värde mot dollarn fortsatte attsjunka. Och historien om telekomprivatiseringen säger en del omhur det kan gå till i Kroatien.När anbudstiden gick ut fanns bara ett bud, från Telia på 611miljoner dollar. Det skulle inte ha räckt för att täcka detlöpande underskottet i statsbudgeten.Men framför allt hotade president Tudjman med att avskeda helaregeringen om skandinaverna rodde hem affären i stället förTyskland, som trots engelsmännens och fransmännens motstånddrivit EU att erkänna Kroatiens självständighet den 15 januari1992. Så anbudstiden förlängdes och tyskarna gick med på att höja sittbud till 850 miljoner dollar. Samtidigt lär de ha fåttunderhandslöfte om att få privatisera ytterligare en del avbolaget så de får aktiemajoritet – och bonusen för dennautlovade majoritet räknades in redan i det första budet.Premiärminister Matesa är dock nöjd: Ingen skulle investera såmycket pengar i ett land om man inte trodde på dess politiskaoch ekonomiska stabilitet.Nu väntar fler privatiseringar och kanske lika kreativbudgivning: tre ledande banker, oljebolaget INA, det störstaförsäkringsbolaget samt ett tryckeri och förlag. Baraoljebolaget har av Deutsche Bank värderats till 750 miljonerdollar.

Krigsskadorna enorma

Att Kroatien har ekonomiska problem är föga överraskande medtanke på det serbiska anfallskriget och dess följder.Häromveckan publicerade den kroatiska regeringen en rapport omkrigsskadorna: De uppgår till sammanlagt 37 miljarder dollar.180.000 byggnader förstördes, 100.000 människor förlorade sinaarbetsplatser varigenom arbetslösheten på ett år ökade från 7till 14 procent, industriproduktionen halverades och vitvingades som mest ta emot 700.000 flyktingar.Medan grannlandet Slovenien i fjol somras kom med i den förstagruppen av EU:s kandidatländer i det forna Central- ochÖsteuropa finns Kroatien ännu inte ens i den tredje. Kroatien ärdet enda postkommunistiska landet i Europa som inte får stöd avEU:s Phare-program – stödet avbröts sedan kroaterna 1995återerövrat de delar av sitt land som Serbien ockuperat.

Granskas inte av EU

Kroatiens utveckling granskas inte av EU-kommissionen, utan avden europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE. I enrapport nyligen klagade OSSE över att Kroatien inte uppfyllersina internationella åtaganden, som flyktingmottagning,samarbete med krigsförbrytardomstolen i Haag, antagande av en nyvallag och demokratisering av massmedierna.Ändå tyder de flesta opinionsundersökningar på att oppositionen- ledd av valförbundet mellan socialliberalerna ochsocialdemokraterna – ska få flest röster i valet. Men presidentTudjman vägrar att säga att han i så fall kommer att utnämna enregeringsbildare från det parti eller den partigrupp som fåttflest mandat: Det får vi se. Vi har vunnit åtta allmänna val ochfolkomröstningar och tänker inte förlora den här gången heller.Den politiska kraft som skapade Kroatien kommer att vinna igen.Sedan kommer jag att utse den regering som ligger i detkroatiska folkets intresse.

Presidenten avgör

Den som i så fall avgör vad som vore bäst för kroaterna ärförstås presidenten. Han betraktas av en del som landsfader ochkrigshjälte, av andra som krigsförbrytare. Franjo Tudjman är denantifascistiske motståndskämpen och kommunistiske generalen somblev kroatisk nationalist och adopterades av AmnestyInternational som samvetsfånge i Titos Jugoslavien, innan hanblev det fria Kroatiens president 1991.När oppositionen vann det senaste kommunalvalet i huvudstaden,sade han nej till de fyra kandidater som oppositionen föreslogoch utnämnde en av sina egna som borgmästare. Om Tudjmanförsöker sig på något liknande efter parlamentsvalet kommer hanatt allvarligt skada sitt, det hittillsvarande regeringspartietsoch hela landets anseende. Förhandlingar om EU-anslutning kankroaterna i så fall glömma.

BILDTEXT: President Tudjman drev Telia ut ur landet.

FAKTARUTA: Kroatien

Befolkning 4,5 miljoner. Före kriget 78 procent kroater, 12procent serber. Nu är knappt hälften av serberna kvar.

Religion Romersk-katolsk med minoriteter av muslimer ochserbiskt-ortodoxa.

Huvudstad Zagreb, cirka 1 miljon invånare.

President Franjo Tudjman sedan 1991, omvald 1995.

Valuta kuna (mård), värd nästan lika mycket som en svensk krona.