KRÖNIKA: En jätte träder fram

Finansiellt sparande bör vara långsiktigt. Men ibland kanhistoriens makt bli för stor. Även inom en så pass ung branschsom kapitalförvaltningen finns det traditioner som avgörhandlingsmönstren.

Därför är det högintressant att följa hur Norges Bank, dennorska riksbanken, agerar när den nu skall börja placera StatensPetroleumfonds svällande förmögenhet på kapitalmarknaden. ISverige finns en del parallellfall. Vissa svenska kommunerbörjar med helt rent bord när de skall lägga upp sinapensionsfonder. Men beloppen är så små – oftast tiotals ellerhundratals miljoner – att de är tämligen ointressanta för destora svenska institutionerna.

Oljefonden är däremot högintressant eftersom den både kan startamed friska ögon och agera utan hänsyn till internaförvaltningstraditioner men också förfoga över väldiga beloppsom skall kanaliseras ut över världen de närmaste åren. Enligtofficiella norska beräkningar kommer fonden att förvalta över400 miljarder norska kronor år 2001. Av detta kommer mellan 30och 50 procent att placeras i aktier.

Redan 1998 kommer fonden att köpa dubbelt så mycketinternationella aktier som alla norska banker, fonder ochförsäkringsbolag idag äger totalt. Det är alltså inte konstigtatt exempelvis S-E-Banken satsar hårt påkapitalförvaltningstjänster i sin norska rörelse eller att engrupp skotska förvaltare i oktober ordnade en ambitiöspresentation av sin kompetens i Oslo.

Hittills har oljefonden enbart placerat sina begränsde medel iobligationer. Men från och med januari nästa år skall man ävenbörja investera i aktier. Ett gediget förberedelsearbete harredan gjorts under ledning av Knut Kjaer, tidigare vidförsäkringsbolaget Storebrand.

Den första utgångspunkten har varit tillgångsfördelningen.Stortinget har bestämt att fonden, som skall täcka pensionernaden dag oljeresurserna sinar, skall vara av lågriskkaraktär. Detinnebär att så mycket som 50-70 procent av kapitalet läggs iobligationer. Dessutom krävs att de finansmarknader som väljs utskall fungera bra och att det skall finnas tillförlitligvärdepapperslagstiftning. Därför får inga placeringar ske i nyamarknader, så kallade emerging markets. Kapitalet fördelas med20-40 procent i Nordamerika, 40-60 procent i Västeuropa och 10–30 procent i Asien och Oceanien (Australien, Hongkong, Japan,Nya Zeeland och Singapore).

Den andra utgångspunkten är att förvaltningen skall vara passiv.Detta har definierats som att fonden inte får äga mer än 1procent av aktierna i ett enskilt företag.

Den tredje utgångspunkten är att portföljen bara skall ha ettmål, bästa möjliga avkastning inom de givna ramarna. Det innebäratt några strategiska överväganden för att exempelvis främjanorska intressen inte kommer ifråga.

INGA FÖRBUDNågra uttalade etiska riktlinjer (som förbud för investeringar itobaksbolag eller vapentillverkare) finns inte heller i denprogramplan som den norske riksbankschefen Kjell Storvik lagtfram. Denna ståndpunkt stöds av övertygande argument: sådanarestriktioner höjer förvaltningskostnaderna eftersom det ärsvårt att fastställa vad som är oetisk verksamhet och de gör detkomplicerat att ta placeringsbeslut samt – inte minst – attutvärdera förvaltningen. Däremot måste de utvalda förvaltarnavisa att de har betryggande interna etiska riktlinjer för sinegen verksamhet.

Den fjärde utgångspunkten är att förvaltningen skall ske såeffektivt som möjligt. Därför anser Norges Bank att man på egenhand kan förvalta ränteportföljen – ett tveksamtställningstagande som väl mest syftar till att bevara de egnajobben. Däremot måste aktieförvaltningen läggas ut på externahänder. Under hösten har en stor anbudsrunda genomförts, somskall utmynna i att ett litet antal internationellakapitalförvaltare får sig tilldelade ett stycke var avoljefondens medel.

Den femte utgångspunkten är att kontroll och uppföljning skallske centralt. Därför skall Norges Bank fastställa enreferensportfölj som de externa förvaltarna skall mätas efter.Deras avkastning får inte skilja sig alltför mycket från denna.Däremot skall själva grovjobbet med att hålla reda påförvaltarna, alltså redovisning, värdepappershantering ochavkastningvärdering, göras av ett externt depåinstitut som ärglobalt verksamt.