Krönika: Stanna hemma i sommar

Det verkar kunna bli en lugn och behaglig sommar i år. För någonvecka sedan såg det inte alls särskilt ljust ut. Den asiatiskakrisen var på väg in i ett oroväckande skede, med yenen i frittfall och drastiska kursfall på börserna i regionen.

Ingen vågar tro att problemen helt är överståndna. Men känslanav fast mark går inte att ta miste på. Finansmarknaden har än engång visat att den uppskattar beslutsamma politiska åtgärder närdet är fråga om ett krisläge. Den beslutskraft somfinansdepartementet och centralbanken i Tokyo inte kundemobilisera fick i stället komma från Washington.

Hittills har den asiatiska krisen varit till fördel för aktieochobligationsmarknaderna i västvärlden. Inflationshotet har istort sett eliminerats och yenförsvagningen och de exceptionelltlåga räntorna i Japan har dirigerat väldiga nettoflöden till USA,där kapitalet till största delen kommit börsen till godo. Men påsistone har alltså tendenserna till destabilisering av en helvärldsdel börjat framstå som ett allvarligt hot.

GÅR SÅ DET DÅNARUr de europeiska och amerikanska börsernas självtillräckligaperspektiv har den största risken varit att vinstförväntningarnai exportbolagen skulle få dras ned markant. Så har det inteblivit. Asien svarar trots allt bara för en liten del av devästliga företagens internationella exponering. Konjunkturen iUSA går så det dånar och även i Europa är uppsvinget starkt.Strömmen av andrakvartalsrapporter som börjar flöda i slutet avjuli lär inte innebära några väldiga besvikelser. De placeraresom är inriktade mot IT-branschen blev förvisso oroade avinbromsningen nyligen hos Intel, men de kan å andra sidanglädjas åt att Oracle levererade en 12-procentig vinstökningunder perioden mars-maj. Börsen hämtar kraft också ifusionsvågen, som lär rulla på ett bra tag till. Det senaste iraden av uppköpsrykten gäller America Online, som enligt uppgiftskulle vara på väg in i telejätten AT&T:s famn. Trenden ärlikartad i Europa. Mäklarhus, fondförvaltare ochriskkapitalbolag laddar upp för en räcka avknoppningar,börsnoteringar och samgåenden i europeiskt och nordisktnäringsliv.

HITTAT TILL SVERIGEUnder våren har de utländska placerarna också hittat tillSverige på allvar. Under 1997 nettosålde de aktier i relativtstor skala. I stället trädde svenska fondsparare in på köpsidan.I år har alltså det internationella kapitalet kommit tillbaka.Inte bara till börsen, märk väl, utan också tillobligationsmarknaden och till fastighetssektorn.

I det perspektivet är det inte så tokigt att som placerarebefinna sig på svensk hemmaplan. Den svenske normalplacerarenhar spridit sina risker utomlands mer än spararna i många andraeuropeiska länder. Cirka 25 procent av fondkapitalet finns nu iutländska tillgångar och på den institutionella sidan är i deflesta fall utlandsviktningen ännu större. Just nu är kronansvag, vilket gör att det knappast brådskar för en svenskplacerare att öka de utländska investeringarna ännu mer.