Krönika: Världens form

Multipelexpansionen, som tillsammans med räntenedgången varitett bärande tema för de senaste årens börsutveckling, verkarkunna fortsätta. Multipelexpansion innebär att faktorn e ibörsbolagens p/e-tal (earnings = vinst) ökar i väl så god taktsom p (price = aktiekursen) vilket hindrar värderingen från attskjuta i höjden.

Ett exempel är Skandias bokslut. Börsen reagerade visserligenmed att sänka aktiekursen med fyra procent. Förklaringen ärbesvikelse över att koncernen inte presenterade någonbolagisering och av sparrörelsen AFS och/eller ett samgående mednågon extern part inom sakförsäkring. Men det är ganska säkertatt något kommer att hända med Skandias struktur under 1998.Kanske blir det större klarhet idag, onsdag, då bolaget hållerkapitalmarknadsdag. Den sura börsreaktionen beror sannolikt mestpå att marknaden som vanligt är otålig.

Ty det finns också glädjeämnen i rapporten. Premieintäkter ochvinst utvecklas fint. Och för första gången på flera år harSkandia levererat ett bokslut utan miljardavsättningar,reservförstärkningar eller andra obehagliga överraskningar.Sådana glädjeämnen delar bolaget med många andra noteradeföretag i västvärlden. I USA går bokslutssäsongen mot sitt slut.Enligt siffror från Standard & Poor”s redovisade börsbolagenvinstökningar för 1997 på i snitt nio procent. Det är mindre ändet påslag på 14 procent som redovisades 1996. Men det ärbetydligt bättre än de flesta analytiker hade vågat tro. Atttillväxtgiganter som Microsoft skulle öka 57 procent är en sak.Det är än mer imponerande att de goda tiderna också fortsätterinom bolag som arbetar på mogna marknader i en mogen fas avkonjunkturen som Ford (plus 56 procent) och General Motors (plus35 procent).På vinstutvecklingen finns således inget att anmärka.Ändå spådde många analytiker i höstas att krisen i Asien och endämpning i den amerikanska konjunkturen skulle sätta tvärstoppför vinstutvecklingen i näringslivet.

ASIEN BETYDER LITETAtt det inte blev så förklaras av ett par saker. För det förstahar den asiatiska turbulensen trots allt haft liten inverkan påde flesta börsbolags intjäning under 1997. I år kan det bliannorlunda, men farhågorna skall inte överdrivas. Hotet omprisdumpad export från asiatiska ekonomier är inte särskiltstort eftersom de presumtiva exportörerna har svårt att få framvaluta till insatsvaror och nödvändiga investeringar. För detandra är världsekonomin i sitt livs form. Allt fler företag,bland dem Skandia, lyssnar till marknadens krav på tydligredovisning och renodlade affärsstrategier. Bolagen agerar ocksåpå rätt sätt när det gäller att hantera kriser. De ser inte bararisker, utan också möjligheter. I Östeuropa i början av 1990–talet tog det tid innan de västliga investeringarna kom igång.I Asien 1997-98 har det gått snabbt. Flygbolagen har fullt iaffärsklasskabinerna på linjerna till Fjärran Östern. Mångaletar bland spillrorna efter livskraftiga tillverkningsenhetersom kan användas som plattformar för export. Volvos köp avkoreanska Samsungs grävmaskinsdivision lär följas av fleraffärer.

NÖJDA POLITIKERDet är inte bara direktörerna som kan vara nöjda med sig själva,utan också politikerna. Det var inte långt till högmodet underhelgens möte med de sju största industriländernasfinansministrar i London. Insatser från USA, Japan, EU ochInternationella valutafonden har gjort att krisen i Asien kunnatfå ett någorlunda kontrollerat förlopp (med Indonesien sommöjligt undantag).

Till det kommer att FN nu verkar ha nått en överenskommelse medIrak som gör att krigshotet inte längre är lika akut. Som enmarginalanteckning kan noteras att uppgörelsen banar väg förförnyad export av irakisk olja, vilket sätter ännu större presspå råvarupriserna.

Som tillgångsslag håller för övrigt råvarorna på att bli alltmer perifera. Internationella fondförvaltare som på senare årsatt några skärvor av kapitalet i metaller och andra råvaror gårur marknaden om de inte har synnerligen lång placeringshorisont.I stället dyker fastigheter allt mer upp som ett alternativockså för placerare som tidigare inte varit inne i marknaden. IUSA har handeln i fastighetsfonder (real estate investmenttrusts) aldrig varit så livlig som nu. Här hemma sammanfallerdet ökade placerarintresset med att några av de störstaförsäkringsbolagen minskar sitt ägande i fastigheter. Dessutomfinns förstås obligationer, en sparform som är klart attraktivsom komplement till aktieplaceringar med tanke på de prognoserom fallande realränta som kommer från allt fler håll.